Fettisdagen är tisdagen efter fastlagssöndagen, alltid 47 dagar före påskdagen, och därför infaller den på ett nytt datum varje år, någon gång mellan 3 februari och 9 mars. Den är den sista av de tre dagarna i fastlagen, festen innan fastan, och i dag firar vi den nästan bara med semlor. Fettisdagen är ingen röd dag, utan en vanlig arbetsdag.
När är fettisdagen? Så räknas datumet fram
Fettisdagen hänger på påsken. Påskdagen är första söndagen efter den första fullmånen på eller efter vårdagjämningen, och den regeln ger ett datum mellan 22 mars och 25 april (se vår genomgång av hur påskens datum bestäms). Räknar man 47 dagar bakåt från påskdagen landar man alltid på en tisdag, och det är fettisdagen.
| År | Påskdagen | Fettisdagen |
|---|---|---|
| 2027 | 28 mars | tisdag 9 februari |
| 2028 | 16 april | tisdag 29 februari |
| 2029 | 1 april | tisdag 13 februari |
| 2030 | 21 april | tisdag 5 mars |
Varför just 47 dagar? Fastan omfattar 40 dagar, men söndagarna räknas inte som fastedagar. Från askonsdagen till påskafton blir det därför 46 dagar, och fettisdagen ligger dagen före askonsdagen.
Två detaljer är värda att känna till:
- Ytterkanterna är sällsynta. Den 3 februari kräver att påskdagen infaller den 22 mars ett vanligt år, och det händer inte en enda gång under 1900-talet eller det här århundradet. Den 9 mars blir det när påsken hamnar så sent det går, den 25 april.
- Skottdagen kan bli fettisdag. 2028 infaller fettisdagen på själva skottdagen, den 29 februari. Varför februari får en extra dag förklarar vi i artikeln om skottår.
Är fettisdagen en röd dag?
Nej. Fettisdagen står inte med i lagen om allmänna helgdagar, och den är inte heller en helgdagsafton. Den som jobbar på vardagar jobbar alltså som vanligt. Samma gäller fastlagssöndagen och blåmåndagen, som bara är röda i den meningen att söndagen alltid är röd. Mer om gränsdragningen finns i vår text om skillnaden mellan röd dag, helgdagsafton och arbetsfri dag.
Påskens röda dagar kommer senare: långfredagen, påskdagen och annandag påsk, knappt sju veckor efter fettisdagen.
Varför heter det fettisdagen? Fastlagen och fastan
Namnet är bildat av fet och tisdag och syftar på all fet mat som åts den sista dagen före fastan. Ordet är belagt i svenskan sedan 1594. Ett äldre namn är vita tisdagen, troligen efter det vita vetemjölet, och i dag säger många semmeldagen eller semlans dag. På finlandssvenska heter dagen fastlagstisdagen.
Fastlagen är de tre dagarna innan fastan börjar:
- Fastlagssöndagen, även kallad fläsksöndag.
- Blåmåndagen, som i Skåne och Sydsverige har kallats bullamåndag.
- Fettisdagen, sista dagen innan fastan.
Därefter inleds fastan med askonsdagen. I katolsk tid var den 40 dagar långa fastan obligatorisk, och då skulle man avstå från bland annat kött, mjölk, ägg och vitt vetemjöl. Fettisdagen var sista chansen att äta sig mätt, gärna sju mål mat. När reformationen kom till Sverige på 1500-talet försvann fastereglerna ur kyrkans lära, men festmaten levde kvar. Under 1800-talet var fettisdagssoppa och fläskkorv vanligt på bordet.
Varför äter vi semlor på fettisdagen?
Bullen var en del av frosseriet. Den bakades på fint vetemjöl, som inte fick ätas under fastan, och den åts som efterrätt efter den feta maten.
Kärt barn har många namn: semlan, hetvägg och fettisdagsbulle
Semlan har bytt både skepnad och namn genom åren:
- Hetvägg. Den äldre förebilden, ett högreståndsbakverk från 1700-talet. Bullen serverades i en djup skål med varm mjölk. Namnet kommer av tyskans heisse wecke, varma kilar, efter bullarnas ursprungliga kilform.
- Fastlagsbulle och fettisdagsbulle. Från mitten av 1800-talet de vanligaste namnen. Under större delen av 1800-talet saknade bullarna grädde och mandelmassa och serverades bara i mjölk med lite kanel och socker.
- Semla. Ordet semla är lånat från tyskans semmel och går tillbaka på latinets simila, som betyder fint vetemjöl. Semlan med mandelmassa, vispad grädde och florsocker blev vanlig först kring mitten av 1900-talet, enligt Nordiska museet.
Förr åts semlor bara i fastlagen. Enligt TT fick några bagare i Malmö böter 1952 för att de sålt semlor redan före jul. I dag finns bullarna i bagerierna under nästan hela januari och februari.
Den mest kända semmelhistorien handlar om kung Adolf Fredrik, som enligt legenden dog 1771 efter att ha ätit för många semlor. Den stämmer bara delvis. Kungen drabbades av ett slaganfall efter en enorm måltid där bland annat hummer, kaviar, ostron och champagne ingick, och semlorna var bara en del av den.
Så firar vi fettisdagen: traditioner förr och i vår tid
Maten var bara en del av fastlagen. Förr var dagarna fyllda av lekar och upptåg, och man kunde piska varandra med fastlagsris. I katolska länder blev fastlagen karnevalens tid, och ordet karneval brukar härledas ur latinets carne vale, farväl kött.
Några traditioner som levt kvar:
- Fettisdagsgubbar. I Alfta i Hälsingland klär barn ut sig och går runt och tigger godsaker, en kvarleva av seden att den som tiggde mat på fettisdagen inte fick nekas.
- Slå katten ur tunnan. Leken finns kvar framför allt i Danmark och södra Sverige, numera utan levande katt.
- Vädertydor. I bondesamhället spådde man vädret under fastlagen. Töade det med takdropp på fettisdagen skulle korna mjölka bra under sommaren.
Fettisdagen i olika länder
Samma tisdag firas i stora delar av den kristna världen. På engelska heter den Shrove Tuesday och på franska Mardi Gras, fet tisdag. I Norge och Danmark äts fastelavnsbolle, och på Island äter man traditionellt ärtsoppa och saltat kött på fettisdagen.
Vanliga frågor om fettisdagen
Vanliga missförstånd
- Fettisdagen är samma datum varje år. Nej, den följer påsken och flyttar sig med upp till fem veckor.
- Det heter fettis-dagen. Både uttalet fettis-dagen och fet-tisdagen är godtagna, men ordet är bildat av fet och tisdag.
- Semlan har alltid haft grädde. Nej, grädden och mandelmassan kom först sent, och länge åts bullen i varm mjölk.
Källor
Vanliga frågor
När är fettisdagen?
Fettisdagen är alltid en tisdag, 47 dagar före påskdagen. Eftersom påsken flyttar sig varje år infaller fettisdagen någon gång mellan 3 februari och 9 mars. Nästa fettisdag är tisdagen den 9 februari 2027.
Är fettisdagen en röd dag?
Nej. Fettisdagen finns inte med bland de allmänna helgdagarna i lagen om allmänna helgdagar och är därför en vanlig arbetsdag.
Varför heter det fettisdagen?
Namnet är bildat av fet och tisdag. Det var den sista dagen före fastan, då man åt så mycket fet mat man kunde. Ordet är belagt i svenskan sedan 1594.
Vad är skillnaden mellan semla och hetvägg?
En hetvägg är en semla som serveras i en djup skål med varm mjölk. Det var så bullen åts förr, innan grädde och mandelmassa blev standard.
