Annandag jul: helgdagen efter juldagen och dess ursprung

Annandag jul infaller den 26 december, dagen efter juldagen, och är en röd dag i Sverige. Den är en allmän helgdag enligt lag och de flesta har ledigt. I kyrkan är annandagen minnesdag för Stefanos, den första kristna martyren, och det är han som i svensk folktradition blivit Staffan stalledräng.

Namnet är enkelt: annan betyder här andra, så annandag jul är julens andra dag. Samma ordbildning finns i annandag påsk och annandag pingst.

Är annandag jul en röd dag, och vad gäller för julafton?

Ja. Lagen (1989:253) om allmänna helgdagar räknar upp juldagen och annandag jul som helgdagar “även när de inte infaller på en söndag”. Därmed är 26 december alltid en röd dag, oavsett veckodag.

Julafton är däremot ingen röd dag. Den är en helgdagsafton, och att nästan alla ändå är lediga beror på avtal och praxis, inte på lagen. Skillnaden förklaras närmare i vår genomgång av röd dag, helgdagsafton och arbetsfri dag. Julen ger alltså två röda dagar i rad, men bara juldagen är allmän flaggdag. Annandag jul saknas i förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar.

Julhelgen har inte alltid varit så kort. Fram till 1772 var även tredjedag och fjärdedag jul helgdagar i Sverige, och julfirandet sträckte sig då över flera lediga dagar i rad.

Vilken veckodag infaller annandag jul?

Annandag jul har ett fast datum, så veckodagen vandrar ett steg framåt varje år och två steg efter en skottdag. Den ligger alltid dagen efter juldagen och två dagar efter julafton.

Det påverkar ledigheten. Infaller annandagen på en lördag eller söndag ger den ingen extra ledig vardag, för i Sverige flyttas inte röda dagar till närmaste måndag. Infaller den på en torsdag blir fredagen den 27 december i stället en typisk klämdag mellan helgdagen och helgen.

Varför firar vi annandag jul?

De flesta kristna helgdagar minns en händelse i Jesu liv. Annandagen gör något annat: den minns Stefanos, även kallad Stefanus, Sankt Stefan eller Staffan på svenska. Enligt Apostlagärningarna var han en av de första i Jerusalem som berättade om Jesus och ställdes inför rådet för sin tro. Han stenades till döds utanför staden och blev därmed den första martyren.

Ordet martyr kommer av grekiskans martys, som betyder vittne. Med tiden fick det betydelsen den som dör för sin tro. Att martyrerna får dagen direkt efter firandet av Kristi födelse är ett medvetet val i kyrkoåret: glädjen över julen följs av en påminnelse om vad tron kunde kosta.

Annandag jul i kyrkan

I 2003 års evangeliebok heter annandag jul Den helige Stefanos dag och har rubriken Martyrerna. Kyrkan använder röd liturgisk färg, blodets och martyriets färg. Bibeltexterna varierar i en treårscykel och hämtas bland annat ur Apostlagärningarna, där berättelsen om hur Stefanos arresteras och dödas läses.

I Finland kallas dagen också Stefanidagen, och även där är martyrerna gudstjänstens tema.

Staffan stalledräng, staffansupptåg och gamla traditioner

I Sverige blev Stefanos till Staffan, en svensk form av namnet Stefan. Det går tillbaka på latinets Stephanus och grekiskans Stéfanos, som betyder den krönte. Enligt en medeltida legend var Staffan stalldräng hos kung Herodes. När han vattnade kungens hästar såg han en ny stjärna spegla sig i källan och förstod att Jesus var född. Herodes svarade att det var lika troligt som att den stekta tuppen på bordet skulle flyga upp och gala, och tuppen gol. Legenden lever kvar i visan om Staffan stalledräng.

Legenden gjorde Staffan till hästarnas skyddshelgon, och hästen blev central i de gamla traditionerna:

• Hästvattning. Tidigt på annandagens morgon skulle hästarna dricka ur en nordrinnande bäck eller en särskild källa. Det skulle ge friska hästar och god skörd.
• Staffansritt. Vägen till vattnet blev ofta kappridning, så kallad staffansritt.
• Att gå Staffan. Ungdomar drog runt mellan gårdarna med stjärnor, sjöng Staffansvisor och fick mat och dryck som tack. Snåla gårdar kunde råka ut för hyss.
• Mockning hos grannen. Eftersom ingen gjort rent hos djuren på juldagen gick man tidigt upp och mockade, ibland även på granngården.

I dag hör de flesta sången om Staffan stalledräng i samband med lucia i stället för på annandagen. Själva annandagen har blivit en lugn helgdag för släkt, julmatsrester och sport.

Fler frågor om annandagen

Annandag jul i grannländerna och Boxing Day

I Norge heter dagen Andre juledag och i Danmark Anden juledag. I Finland är den Stefanidagen, på finska Tapaninpäivä. I Storbritannien är 26 december Boxing Day, medan Irland kallar dagen Saint Stephen’s Day och Sydafrika Day of Goodwill. Ursprunget till namnet Boxing Day är omstritt, men en vanlig förklaring är att tjänstefolk fick sina “Christmas boxes” med gåvor dagen efter juldagen. Till skillnad från Sverige har Storbritannien historiskt flyttat helgdagen till en vardag när den hamnar på en helg.

Annandagar och helgdagar i kyrkoåret

Annandag jul hör till julkretsen i kyrkoåret, som börjar med advent, de fyra söndagarna före jul, och slutar med trettondedag jul den 6 januari. Annandag påsk är den andra röda annandagen i dag, och den följer påskdagen, vars datum räknas fram på ett helt annat sätt, se så bestäms påskens datum. Annandag pingst var tidigare också helgdag men byttes 2005 mot nationaldagen.

Vanliga missförstånd om annandagen

• “Julafton är den stora röda dagen.” Nej, lagen gör juldagen och annandag jul till helgdagar, inte julafton.
• “Annandagen minns Jesu födelse.” Nej, det gör juldagen. Annandagen är Stefanos och martyrernas dag.
• “Staffan stalledräng är en luciasång.” Visan sjöngs från början på annandagen, Staffans dag, och hamnade vid lucia först senare.