Tjugondag Knut röd dag? Om tjugondedag jul och när julen är slut

Nej, tjugondag Knut är ingen röd dag. Tjugondedag jul infaller alltid den 13 januari, tjugo dagar efter julafton, och är en vanlig vardag i almanackan även om den markerar slutet på julen. Dagen har fått sitt namn efter det danska helgonet Knut Lavard, och enligt traditionen är det då granen åker ut och julen dansas ut med julgransplundring.

Är man ledig på tjugondag Knut? Kort svar om röd dag

Lagen (1989:253) om allmänna helgdagar räknar upp vilka dagar som är röda i Sverige. Av julens dagar finns juldagen, annandag jul, nyårsdagen och trettondedag jul med, men inte tjugondag Knut. Den 13 januari är därför en röd dag bara de år den infaller på en söndag, och då av samma skäl som alla andra söndagar.

Att vara ledig styrs alltså inte av datumet. Den som jobbar måndag till fredag är ledig på tjugondag Knut bara när dagen hamnar på en lördag eller söndag. Det är samma logik som för andra traditionsdagar som inte står i lagen, se vår genomgång av skillnaden mellan röd dag, helgdagsafton och arbetsfri dag. Eftersom tjugondag Knut inte är en helgdag uppstår heller ingen klämdag runt den.

En praktisk tumregel: tjugondag Knut infaller exakt en vecka efter trettondagen den 6 januari, och därmed alltid på samma veckodag. Är trettondagen en tisdag är tjugondag Knut också en tisdag.

Varför firas tjugondedag jul den 13 januari?

Under medeltiden tog julen slut på trettondedag jul, precis som den fortfarande gör i de flesta andra länder. Knutsdagen låg dagen efter, den 7 januari, och var alltså första vardagen efter jul. Knut fick sin plats i kalendern för att det var hans dödsdag.

Vid slutet av 1600-talet förlängdes julfirandet i Sverige med en vecka. Julens avslutande flyttades från trettondagen till den 13 januari, och namnet Knut följde med från 7 januari till sin nuvarande plats. Därför säger man att julen varar i tjugo dagar: från julafton räknat är den 13 januari den tjugonde dagen. Det gamla talesättet “Knut driver julen ut” flyttade också med, och i dag finns varianter som “tjugondag Knut körs julen ut” och “tjugondag Knut dansas julen ut”.

Knut Lavard och dagens historia

Knut Lavard var en dansk prins och hertig som mördades den 7 januari 1131, sannolikt av sin kusin och rival Magnus Nilsson. Knut blev senare helgonförklarad, och i spåren av detta växte de så kallade Knutsgillena fram, ett slags medeltida handelsgillen med helgonet som beskyddare. Som kungligt helgon hörde Knut tillsammans med Sankt Olof och Sankt Erik till de populäraste helgonen i Norden.

Varför julen flyttades fram vet ingen säkert, och forskarna har lagt fram flera förklaringar:

Förklaring	Vem som framfört den
Varje stor kyrkohögtid hade förr en oktav, en efterfest åtta dagar senare, och den 13 januari är trettondagens oktav	Etnologen Bengt af Klintberg
Den lutherska kyrkan ville stärka kyrkolivet genom att göra julen längre	Folklivsforskaren Ebbe Schön
På vissa håll fanns redan en uppfattning om att julen varade i tjugo dagar	Etnologen Jan-Öjvind Swahn

Alf Henrikson har dessutom kopplat dagen till Knut Lavards farbror, kung Knut den helige, och menar att de två helgonen lätt förväxlades.

Så dansas julen ut: julgransplundring och traditioner idag

Den vanligaste traditionen i dag är julgransplundringen. Barn och vuxna dansar runt julgranen en sista gång, äter upp julgodiset som hängt i granen och bär sedan ut den. Enligt Nordiska museet härstammar plundringen från 1800-talets borgerliga traditioner och hade sin storhetstid under efterkrigstiden. Eftersom tjugondag Knut oftast är en arbetsdag läggs festen ofta helgen efter.

Andra traditioner lever kvar lokalt:

• Knutmasso. I Gimo och Österbybruk i Uppland firas dagen med ett karnevalståg med masker och kostymer.
• Knutgubbar. I trakterna kring Munkfors och i Fryksdalen i Värmland går barn utklädda mellan husen och tigger godis, en kvarleva av äldre utklädningsupptåg.
• Sista julmaten. I bondesamhället var dagen den då all julmat skulle ätas upp innan vinterarbetet tog vid.

Datum att ha koll på kring julens slut

Datum	Dag	Röd dag?
24 december	Julafton	Nej, helgdagsafton
25 december	Juldagen	Ja
26 december	Annandag jul	Ja
1 januari	Nyårsdagen	Ja
6 januari	Trettondedag jul	Ja
13 januari	Tjugondag Knut	Nej

Tjugondag Knut är alltså den enda av julens kända dagar efter nyår som inte är en helgdag. Den som räknar med en ledig dag den 13 januari blir därför ofta besviken.

Vanliga frågor om tjugondag Knut

Har tjugondag Knut någonsin varit en helgdag?

Ja, enligt Kulturarv Västmanland var Knutsdagen helgdag fram till och med 1771. Därefter har den varit en vanlig dag i kalendern, och i dag är det bara traditionen som gör den särskild.

Firas tjugondag Knut i andra länder?

Ja, men inte överallt. Dagen firas i Sverige, i Finland och i delar av Norge. På Åland har tjugondagen blivit en festdag. I Finland tog det länge att få fäste: under 1800-talet höll man i östra Finland fortfarande fast vid den 6 januari som julens slut. I de flesta andra länder slutar julen fortfarande på trettondagen.

Är julen verkligen slut på tjugondag Knut?

I folkmun ja. I kyrkoåret räknas dock jultiden på sina håll ända fram till kyndelsmässodagen i början av februari, så den som vill ha granen kvar lite längre har viss täckning för det.

Vanliga missförstånd

• “Tjugondag Knut är röd i almanackan.” Nej, bara när den infaller på en söndag.
• “Dagen heter tjugonde dag Knut.” Den formella benämningen är tjugondedag jul. Tjugondag Knut och Knutsdagen är folkliga namn.
• “Knut var en svensk kung.” Nej, Knut Lavard var en dansk prins och hertig.