Vintersolståndet: årets kortaste dag och ljusets vändpunkt

Vintersolståndet är den tidpunkt på året då solen står som lägst på himlen sett från norra halvklotet. Det ger årets kortaste dag och längsta natt, och i Sverige infaller det den 21 eller 22 december. Efter vintersolståndet vänder det: dagarna blir längre, först med några sekunder och sedan med flera minuter per dygn.

Vad är vintersolståndet, och var står solen?

Jorden snurrar runt sin egen axel, och den axeln lutar cirka 23,5 grader i förhållande till jordens bana runt solen. Under ett år pekar därför norra halvklotet ibland mot solen och ibland bort från den. Vintersolståndet är ögonblicket då jordens norra del lutar som mest bort från solen. Solen når då sin sydligaste position och står i zenit över Stenbockens vändkrets, innan den åter börjar röra sig norrut på himlen.

Eftersom solen går så lågt blir tiden mellan soluppgång och solnedgång den kortaste under året. Det är därför vintersolståndet brukar kallas årets kortaste dag, och natten före eller efter är årets längsta natt. Motsatsen är sommarsolståndet i juni, när solen står som högst. Mellan de två solstånden ligger de två dagjämningarna, som höstdagjämningen i september, då dag och natt är ungefär lika långa.

Vid vilken tidpunkt infaller vintersolståndet i Sverige?

Vintersolståndet är egentligen inte en dag utan en exakt tidpunkt, som inträffar i samma ögonblick över hela jorden. Vilket datum det hamnar på beror på tidszonen. Med den svenska normaltiden infaller vintersolståndet den 22 december året före ett skottår och den 21 december övriga år. Den regeln gäller fram till mitten av seklet, därefter glider datumet något.

Förskjutningen beror på att kalendern inte stämmer exakt med jordens varv runt solen. Ett genomsnittligt solår är 365 dagar, 5 timmar, 48 minuter och 45 sekunder. Varje vanligt år flyttas tidpunkten därför knappt sex timmar framåt, och när skottdagen läggs in i februari hoppar den tillbaka igen. Samma mekanik styr datumet för de andra solstånden och dagjämningarna.

Eftersom datumet hänger på vilken tid klockan visar, påpekar SMHI att det också beror på politiska beslut om normaltid och sommartid. Skulle Sverige byta tidszon året runt kan vintersolståndet vissa år hamna på ett annat datum i kalendern.

Hur kort blir årets kortaste dag, och hur många minuter växer den sedan?

I Stockholm är solen uppe i drygt sex timmar vid vintersolståndet. Ju längre norrut, desto kortare blir dagen. Norr om polcirkeln går solen inte ens upp över horisonten, där råder polarnatt i flera veckor kring solståndet, och i till exempel Kiruna syns bara skymningsljus mitt på dagen. I Skåne är dagen betydligt längre än i Norrland, men även där är ljuset knappt.

Ljuset kommer tillbaka långsamt. Under de första dagarna efter vintersolståndet växer dagen bara med några sekunder per dygn, eftersom solens höjd planar ut kring solstånden. Takten ökar sedan hela vägen fram till vårdagjämningen i mars, då dagsljuset ökar med flera minuter om dagen. Därefter avtar ökningen igen fram till sommarsolståndet vid midsommar.

Vintersolståndet på södra halvklotet

På södra halvklotet är årstiderna omvända. Samma ögonblick i december som ger oss årets kortaste dag är där sommarsolståndet och årets längsta dag. Södra halvklotets vintersolstånd infaller i stället i juni, när solen står i zenit över Kräftans vändkrets och vi i Norden har midsommar.

Är vintersolståndet en röd dag?

Nej. Vintersolståndet är ett astronomiskt fenomen, inte en helgdag, och det saknas i lagen om allmänna helgdagar. Det finns alltså ingen koppling mellan solståndet och de röda dagarna, helgdagsaftnarna och de arbetsfria dagarna. Att vintersolståndet ligger så nära jul är däremot ingen slump i ett längre historiskt perspektiv, vilket framgår längre ner.

Vintersolståndet genom tiderna

Varför blir morgnarna inte ljusare direkt?

Många märker att det fortfarande är mörkt länge på morgonen veckorna efter vintersolståndet. Det stämmer: på de flesta platser är solståndsdagen inte dagen med den senaste soluppgången eller den tidigaste solnedgången mätt på klockan. Solens tid och klockans medeltid går inte exakt i takt, så eftermiddagarna börjar bli ljusare något innan solståndet medan morgnarna fortsätter att mörkna en tid efteråt. Det som är kortast vid solståndet är den totala tiden mellan soluppgång och solnedgång.

Midvinter, starbrak och lucia

Vintersolståndet blandas ofta ihop med midvinter, men midvinter betyder helt enkelt mitt i vintern och har enligt Institutet för språk och folkminnen räknats till datum på eller efter tjugondag Knut den 13 januari. Ett äldre svenskt ord för solstånd är starbrak, där ledet brak betyder brott eller brytpunkt. Den 21 december är också Tomasdagen i almanackan.

Lucianatten den 13 december betraktades länge i folktron som årets längsta natt. Förklaringen ligger i tideräkningen: innan Sverige gick över till den gregorianska kalendern 1753 inföll vintersolståndet kring lucia. Kalenderreformen flyttade datumen men traditionen levde kvar, och lucia ligger i dag mitt i adventstiden inför jul snarare än vid solståndet.

Så har vintersolståndet firats

Ljusets återkomst har firats i många kulturer. I Norden firades yule, som ordet jul härstammar från, och Stonehenge i England är byggt så att solen vid midvinter går ner längs monumentets centrala axel. I det antika Rom firades Saturnalia i december, i Kina firas vintersolståndet med Dongzhi-festen och i Iran vakar många under Yalda-natten, årets längsta natt, i väntan på att solen ska återvända.

Vad astronomerna menar med tidpunkten

Den vanliga förklaringen är att vintersolståndet inträffar när solen står som sydligast. Astronomen Jean Meeus har påpekat att de tider som räknas fram och publiceras i almanackor i stället utgår från att solens skenbara longitud är exakt 270 grader. De två definitionerna skiljer sig bara med några minuter, men det förklarar varför källor ibland anger lite olika tidpunkter för samma solstånd.