Vårdagjämning: när dag och natt blir lika långa i mars

Vårdagjämningen är det ögonblick då solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg från södra till norra himmelshalvan. Den inträffar den 20 eller 21 mars, i svensk tid den 20 mars under många år framöver, och kring den tidpunkten är dag och natt ungefär lika långa över hela jorden. Efter vårdagjämningen är dagen längre än natten på norra halvklotet ända fram till höstdagjämningen i september.

Vad är vårdagjämningen?

Himmelsekvatorn är jordens ekvator förlängd ut på himlen. Under året vandrar solen skenbart längs ekliptikan och korsar himmelsekvatorn två gånger: på väg norrut i mars och på väg söderut i september. Passagen i mars kallas vårdagjämningen, och punkten på himmelsekvatorn där den sker heter vårdagjämningspunkten.

Vårdagjämningen är alltså ingen dag utan en exakt tidpunkt. Den inträffar i samma ögonblick på hela jorden, men vid olika klockslag beroende på vilken tidszon man befinner sig i. Det är därför datumet kan skilja sig mellan länder samma år.

När infaller vårdagjämningen, och vid vilken exakt tidpunkt i svensk tid?

Vårdagjämningen infaller den 20 eller 21 mars. I Sverige blir det enligt SMHI den 20 mars under många år framöver. Först skottåret 2048 inträffar vårdagjämningen strax före midnatt den 19 mars i svensk tid.

Att tidpunkten flyttar sig beror på kalendern. Ett år är egentligen cirka 365,25 dygn, och skillnaden rättas med en skottdag vart fjärde år. Vårdagjämningen infaller därför som tidigast under skottår och flyttas sedan ungefär sex timmar senare för varje år i skottårscykeln. Eftersom förskjutningen i medeltal är något mindre än sex timmar glider tidpunkten sakta bakåt i kalendern, fram till år 2100 då den gregorianska kalendern hoppar över en skottdag.

Är dag och natt lika långa vid vårdagjämningen?

Inte helt. Namnet säger att dag och natt är lika långa, men vid själva vårdagjämningen är dagen redan några minuter längre. Det beror på två saker:

1. Solens upp- och nedgång räknas efter solskivans övre rand, inte efter dess centrum. Solen går upp innan centrum når horisonten och går ner först när hela skivan försvunnit.
2. Jordens atmosfär bryter solens strålar, så solen syns högre på himlen än den geometriskt står.

Enligt astronomen Björn Stenholm, citerad av Institutet för språk och folkminnen, är dag och natt därför lika långa redan ett par dagar före den egentliga vårdagjämningen. Samma effekter gör att det under ett helt år är mer dag än natt i Sverige.

Våren tar över: vad händer mellan solstånd och dagjämning?

Efter vårdagjämningen står solen rakt över ekvatorn och fortsätter norrut, så dagarna blir längre på norra halvklotet och kortare på södra. Ljuset ökar snabbast just kring dagjämningarna. Soluppgången kommer tidigare för varje morgon, och ungefär en vecka efter dagjämningen ställs klockan om till sommartid den sista söndagen i mars, vilket flyttar en timme av ljuset till kvällen.

Ökningen pågår fram till sommarsolståndet i juni, då solen står som högst. Sedan vänder det, och vid höstdagjämningen i september är dag och natt åter ungefär lika långa. Därefter krymper dagen mot vintersolståndet i december. De fyra tidpunkterna, två solstånd och två dagjämningar, delar tillsammans in de astronomiska årstiderna.

På södra halvklotet är förhållandet omvänt. Där inleder vårdagjämningen i mars hösten, medan dagjämningen i september räknas som vårens.

Är vårdagjämningen en röd dag?

Nej. Vårdagjämningen är en astronomisk händelse och finns inte med i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar. Den är en vanlig vardag om den inte infaller på en helg, och ingen får ledigt för den.

Däremot har den betydelse för en av årets röda dagar. Påskdagen är den första söndagen efter den första fullmånen på eller efter vårdagjämningen, men i den kyrkliga beräkningen är vårdagjämningen låst till den 21 mars i stället för den astronomiska tidpunkten. Hur det fungerar steg för steg står i vår genomgång av hur påskens datum bestäms.

Mer om vårdagjämningen

Vårens första dag i svensk tradition

I svensk folklig tradition har vårdagjämningen räknats som vårens första dag. I bondesamhället följde arbetet årstiderna, och när tjälen släppte började vårbruket med plöjning, harvning, gödsling och sådd. Kring vårdagjämningen läste man också tydor, alltså tecken i djurens beteende och naturen, för att förutspå vädret inför sådden. Meteorologiskt har dagjämningen däremot ingen direkt betydelse enligt SMHI.

Nyår och vårfester i andra kulturer

För flera kulturer är vårdagjämningen början på ett nytt år. Det persiska nyåret Nouruz och det kurdiska nyåret Newroz firas vid den här tiden. Inom nutida hedniska rörelser som wicca kallas vårdagjämningens högtid Ostara och handlar om balansen mellan ljus och mörker.

Ordet dagjämning och equinox

Dagjämning är sannolikt en sammandragning av dag- och nattjämning. På latin heter fenomenet equinox, ungefär “jämnnatt”, och det ordet har lånats in i engelskan. Där kallas vårdagjämningen vernal equinox, efter latinets vernalis som betyder vårlig, och numera även spring equinox.

Vanliga missförstånd

Ett vanligt misstag är att tro att vårdagjämningen alltid infaller den 21 mars. Det datumet är kyrkans fasta räknedag för påsken, inte den astronomiska tidpunkten, som i Sverige numera landar den 20 mars. Ett annat är att dag och natt skulle vara exakt lika långa samma dag. Som förklarats ovan inträffar den jämvikten några dygn tidigare.