Redan när Vattenfall började skissa på nya reaktorer på Väröhalvön stod det klart att det skulle bli svårt att klara sig utan att inkräkta på Biskopshagens naturreservat. Reservatet är bland annat inrättat för rekreationsområden för allmänheten.
– De reglerna ser vi kommer att bli svåra att uppfylla. Så därför blir förfarandet att vi ansöker om att avbryta hela naturreservatet, säger Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft på Vattenfall.
Effekten blir störst under själva byggtiden. Då är förhoppningen att delar av området kan bli ett naturreservat igen.
– En liten del av naturreservatet blir också ett framtida industriområde. Men den större delen av intrånget i naturreservatet sker under byggskedet, säger hon.
I övrigt går planerna framåt ungefär som planerat. Nästa steg är att lämna in underlag för det samråd som Vattenfall ska ha med kommuner och allmänhet under senvintern. Dessutom kommer antalet leverantörer av själva reaktorerna att skalas ner ytterligare inom den “nära framtiden”, enligt Comstedt.
Nyligen lade en utredning fram den riskdelningsmodell med staten som Vattenfall anser måste finnas på plats. Det utvärderas nu för fullt, men ledningen tycker att det till stor del är bra.
– Där ser vi att det finns bra förutsättningar för att den modellen ska kunna ge underlag för ett investeringsbeslut, säger Desirée Comstedt.
Vattenfall har inte heller satt sin fot på vilken typ av reaktorer som ska byggas, konventionella stora eller mindre, så kallade SMR.
– För oss är inte teknikbeslutet det stora, utan det handlar mer om det kommersiella utbudet som de olika leverantörerna har, säger Comstedt.
Om det kommer att hinnas spadsera innan den nuvarande regeringens mandatperiod är slut, som regeringen lovade tidigt, är högst osäkert. Många pusselbitar återstår, inklusive miljötillstånd, som ofta tar tid.
