Tsunamiöverlevarna fortfarande bittra på Socialdemokraterna

På annandag jul är det 20 år sedan en kraftig tsunami drog över stora delar av Sydostasien. Inte minst Thailand drabbades där tusentals svenskar semestrade. 534 svenskar dog. Betydligt fler överlevde, men hur gick det för dem?

Tillsammans med kollegor har Lina M Eriksson vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet analyserat en stor mängd data från de 16 030 svenskar som överlevde katastrofen. Uppgifterna var kopplade till folkbokföringen vid Statistiska centralbyrån (SCB). Till varje överlevande kopplade forskarna också tio “statistiska tvillingar” som kontroller. Det vill säga personer som hade samma ålder, kön, inkomst, utbildning och bostadsregion som de överlevande hade före tsunamin.

– Ett urval av de överlevande och kontrollerna fick också delta i en undersökning där de fick svara på olika sorters frågor, säger Lina M Eriksson.

På det hela taget det visar sig att de överlevande klarade sig ganska bra. De som överlevde katastrofen valde i större utsträckning att utbilda sig, jämfört med kontrollerna, varför de har högre inkomster idag. Hälsomässigt är det ingen större skillnad. Generellt sett mår de överlevande lika bra som alla andra.

– Men bland dem finns det en mindre grupp som inte har det så bra. Det är de som drabbades hårdast av tsunamin och som inte fick något socialt stöd efter katastrofen. De har sämre psykisk hälsa och välbefinnande än de som drabbats hårt och fått stöd av nära och kära. Det visar på vikten av sociala nätverk, säger Lina M Eriksson.

Men även om det har gått bra för de allra flesta, satte katastrofen fortfarande djupa spår i deras inställning till livet och samhället. Tilltron till myndigheters och politikers förmåga att hantera en naturkatastrof är betydligt lägre bland de överlevande, jämfört med kontrollgruppen.

– Om det inträffar en annan naturkatastrof finns det ett skadat förtroendekapital. Om inte civilsamhället, myndigheter och politiker tar till sig detta kan det bli ett problem. Det handlar inte bara om att skapa kommunikation, utan också om att återskapa förtroende, säger Lina M Eriksson.

Men störst är bitterheten men mot socialdemokraterna som satt i regering under katastrofen. I genomsnitt har de överlevande fem procentenheter mindre sannolikhet att rösta på Socialdemokraterna, jämfört med deras statistiska tvillingar. Detta samtidigt som valdeltagandet är två procentenheter högre.

– De är fortfarande väldigt arga. Tsunamin resulterade i en politisk skandal som varade i två år. Göran Persson bad om ursäkt, men de överlevande har inte glömt, säger Lina M Eriksson.

Det högre valdeltagandet har nog till stor del med denna erfarenhet att göra, resonerar hon. De efterlevande är mer engagerade och vill använda sin möjlighet att göra skillnad.

– Två procentenheter är fruktansvärt mycket i ett land som redan har ett väldigt högt valdeltagande. Men det är positivt för demokratin.

Det förvånade forskarna mest av allt är det faktum att förtroendet för Svenska kyrkan och graden av religiositet är lägre bland de efterlevande, jämfört med andra. Det går emot nästan all tidigare forskning som visar att människor som varit med om traumatiska händelser oftast blir mer religiösa, inte mindre.

– På engelska finns uttrycket Det finns inga ateister i rävhål. Det vill säga att det inte finns några ateister i skyttegravarna. Det har gjorts mycket forskning kring detta. Att människor blir mindre religiösa i Sverige är väldigt intressant. När jag presenterade det här resultatet på en konferens i Dublin var de riktigt exalterade över resultatet. Men det har nog att göra med att det sekulära är normen i det svenska samhället, ett samhälle som är relativt jämställt och en utpräglad liberal demokrati.

Läs mer:

Det är så mycket värre extremväder kommer att bli – “underskattade vår sårbarhet”

Orkaner kräver liv år senare

På annandag jul är det 20 år sedan en kraftig tsunami drog över stora delar av Sydostasien. Inte minst Thailand drabbades där tusentals svenskar semestrade. 534 svenskar dog. Betydligt fler överlevde, men hur gick det för dem?

Tillsammans med kollegor har Lina M Eriksson vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet analyserat en stor mängd data från de 16 030 svenskar som överlevde katastrofen. Uppgifterna var kopplade till folkbokföringen vid Statistiska centralbyrån (SCB). Till varje överlevande kopplade forskarna också tio “statistiska tvillingar” som kontroller. Det vill säga personer som hade samma ålder, kön, inkomst, utbildning och bostadsregion som de överlevande hade före tsunamin.

– Ett urval av de överlevande och kontrollerna fick också delta i en undersökning där de fick svara på olika sorters frågor, säger Lina M Eriksson.

På det hela taget det visar sig att de överlevande klarade sig ganska bra. De som överlevde katastrofen valde i större utsträckning att utbilda sig, jämfört med kontrollerna, varför de har högre inkomster idag. Hälsomässigt är det ingen större skillnad. Generellt sett mår de överlevande lika bra som alla andra.

– Men bland dem finns det en mindre grupp som inte har det så bra. Det är de som drabbades hårdast av tsunamin och som inte fick något socialt stöd efter katastrofen. De har sämre psykisk hälsa och välbefinnande än de som drabbats hårt och fått stöd av nära och kära. Det visar på vikten av sociala nätverk, säger Lina M Eriksson.

Men även om det har gått bra för de allra flesta, satte katastrofen fortfarande djupa spår i deras inställning till livet och samhället. Tilltron till myndigheters och politikers förmåga att hantera en naturkatastrof är betydligt lägre bland de överlevande, jämfört med kontrollgruppen.

– Om det inträffar en annan naturkatastrof finns det ett skadat förtroendekapital. Om inte civilsamhället, myndigheter och politiker tar till sig detta kan det bli ett problem. Det handlar inte bara om att skapa kommunikation, utan också om att återskapa förtroende, säger Lina M Eriksson.

Men störst är bitterheten men mot socialdemokraterna som satt i regering under katastrofen. I genomsnitt har de överlevande fem procentenheter mindre sannolikhet att rösta på Socialdemokraterna, jämfört med deras statistiska tvillingar. Detta samtidigt som valdeltagandet är två procentenheter högre.

– De är fortfarande väldigt arga. Tsunamin resulterade i en politisk skandal som varade i två år. Göran Persson bad om ursäkt, men de överlevande har inte glömt, säger Lina M Eriksson.

Det högre valdeltagandet har nog till stor del med denna erfarenhet att göra, resonerar hon. De efterlevande är mer engagerade och vill använda sin möjlighet att göra skillnad.

– Två procentenheter är fruktansvärt mycket i ett land som redan har ett väldigt högt valdeltagande. Men det är positivt för demokratin.

Det förvånade forskarna mest av allt är det faktum att förtroendet för Svenska kyrkan och graden av religiositet är lägre bland de efterlevande, jämfört med andra. Det går emot nästan all tidigare forskning som visar att människor som varit med om traumatiska händelser oftast blir mer religiösa, inte mindre.

– På engelska finns uttrycket Det finns inga ateister i rävhål. Det vill säga att det inte finns några ateister i skyttegravarna. Det har gjorts mycket forskning kring detta. Att människor blir mindre religiösa i Sverige är väldigt intressant. När jag presenterade det här resultatet på en konferens i Dublin var de riktigt exalterade över resultatet. Men det har nog att göra med att det sekulära är normen i det svenska samhället, ett samhälle som är relativt jämställt och en utpräglad liberal demokrati.

Läs mer:

Det är så mycket värre extremväder kommer att bli – “underskattade vår sårbarhet”

Orkaner kräver liv år senare

På annandag jul är det 20 år sedan en kraftig tsunami drog över stora delar av Sydostasien. Inte minst Thailand drabbades där tusentals svenskar semestrade. 534 svenskar dog. Betydligt fler överlevde, men hur gick det för dem?

Tillsammans med kollegor har Lina M Eriksson vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet analyserat en stor mängd data från de 16 030 svenskar som överlevde katastrofen. Uppgifterna var kopplade till folkbokföringen vid Statistiska centralbyrån (SCB). Till varje överlevande kopplade forskarna också tio “statistiska tvillingar” som kontroller. Det vill säga personer som hade samma ålder, kön, inkomst, utbildning och bostadsregion som de överlevande hade före tsunamin.

– Ett urval av de överlevande och kontrollerna fick också delta i en undersökning där de fick svara på olika sorters frågor, säger Lina M Eriksson.

På det hela taget det visar sig att de överlevande klarade sig ganska bra. De som överlevde katastrofen valde i större utsträckning att utbilda sig, jämfört med kontrollerna, varför de har högre inkomster idag. Hälsomässigt är det ingen större skillnad. Generellt sett mår de överlevande lika bra som alla andra.

– Men bland dem finns det en mindre grupp som inte har det så bra. Det är de som drabbades hårdast av tsunamin och som inte fick något socialt stöd efter katastrofen. De har sämre psykisk hälsa och välbefinnande än de som drabbats hårt och fått stöd av nära och kära. Det visar på vikten av sociala nätverk, säger Lina M Eriksson.

Men även om det har gått bra för de allra flesta, satte katastrofen fortfarande djupa spår i deras inställning till livet och samhället. Tilltron till myndigheters och politikers förmåga att hantera en naturkatastrof är betydligt lägre bland de överlevande, jämfört med kontrollgruppen.

– Om det inträffar en annan naturkatastrof finns det ett skadat förtroendekapital. Om inte civilsamhället, myndigheter och politiker tar till sig detta kan det bli ett problem. Det handlar inte bara om att skapa kommunikation, utan också om att återskapa förtroende, säger Lina M Eriksson.

Men störst är bitterheten men mot socialdemokraterna som satt i regering under katastrofen. I genomsnitt har de överlevande fem procentenheter mindre sannolikhet att rösta på Socialdemokraterna, jämfört med deras statistiska tvillingar. Detta samtidigt som valdeltagandet är två procentenheter högre.

– De är fortfarande väldigt arga. Tsunamin resulterade i en politisk skandal som varade i två år. Göran Persson bad om ursäkt, men de överlevande har inte glömt, säger Lina M Eriksson.

Det högre valdeltagandet har nog till stor del med denna erfarenhet att göra, resonerar hon. De efterlevande är mer engagerade och vill använda sin möjlighet att göra skillnad.

– Två procentenheter är fruktansvärt mycket i ett land som redan har ett väldigt högt valdeltagande. Men det är positivt för demokratin.

Det förvånade forskarna mest av allt är det faktum att förtroendet för Svenska kyrkan och graden av religiositet är lägre bland de efterlevande, jämfört med andra. Det går emot nästan all tidigare forskning som visar att människor som varit med om traumatiska händelser oftast blir mer religiösa, inte mindre.

– På engelska finns uttrycket Det finns inga ateister i rävhål. Det vill säga att det inte finns några ateister i skyttegravarna. Det har gjorts mycket forskning kring detta. Att människor blir mindre religiösa i Sverige är väldigt intressant. När jag presenterade det här resultatet på en konferens i Dublin var de riktigt exalterade över resultatet. Men det har nog att göra med att det sekulära är normen i det svenska samhället, ett samhälle som är relativt jämställt och en utpräglad liberal demokrati.

Läs mer:

Det är så mycket värre extremväder kommer att bli – “underskattade vår sårbarhet”

Orkaner kräver liv år senare

På annandag jul är det 20 år sedan en kraftig tsunami drog över stora delar av Sydostasien. Inte minst Thailand drabbades där tusentals svenskar semestrade. 534 svenskar dog. Betydligt fler överlevde, men hur gick det för dem?

Tillsammans med kollegor har Lina M Eriksson vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet analyserat en stor mängd data från de 16 030 svenskar som överlevde katastrofen. Uppgifterna var kopplade till folkbokföringen vid Statistiska centralbyrån (SCB). Till varje överlevande kopplade forskarna också tio “statistiska tvillingar” som kontroller. Det vill säga personer som hade samma ålder, kön, inkomst, utbildning och bostadsregion som de överlevande hade före tsunamin.

– Ett urval av de överlevande och kontrollerna fick också delta i en undersökning där de fick svara på olika sorters frågor, säger Lina M Eriksson.

På det hela taget det visar sig att de överlevande klarade sig ganska bra. De som överlevde katastrofen valde i större utsträckning att utbilda sig, jämfört med kontrollerna, varför de har högre inkomster idag. Hälsomässigt är det ingen större skillnad. Generellt sett mår de överlevande lika bra som alla andra.

– Men bland dem finns det en mindre grupp som inte har det så bra. Det är de som drabbades hårdast av tsunamin och som inte fick något socialt stöd efter katastrofen. De har sämre psykisk hälsa och välbefinnande än de som drabbats hårt och fått stöd av nära och kära. Det visar på vikten av sociala nätverk, säger Lina M Eriksson.

Men även om det har gått bra för de allra flesta, satte katastrofen fortfarande djupa spår i deras inställning till livet och samhället. Tilltron till myndigheters och politikers förmåga att hantera en naturkatastrof är betydligt lägre bland de överlevande, jämfört med kontrollgruppen.

– Om det inträffar en annan naturkatastrof finns det ett skadat förtroendekapital. Om inte civilsamhället, myndigheter och politiker tar till sig detta kan det bli ett problem. Det handlar inte bara om att skapa kommunikation, utan också om att återskapa förtroende, säger Lina M Eriksson.

Men störst är bitterheten men mot socialdemokraterna som satt i regering under katastrofen. I genomsnitt har de överlevande fem procentenheter mindre sannolikhet att rösta på Socialdemokraterna, jämfört med deras statistiska tvillingar. Detta samtidigt som valdeltagandet är två procentenheter högre.

– De är fortfarande väldigt arga. Tsunamin resulterade i en politisk skandal som varade i två år. Göran Persson bad om ursäkt, men de överlevande har inte glömt, säger Lina M Eriksson.

Det högre valdeltagandet har nog till stor del med denna erfarenhet att göra, resonerar hon. De efterlevande är mer engagerade och vill använda sin möjlighet att göra skillnad.

– Två procentenheter är fruktansvärt mycket i ett land som redan har ett väldigt högt valdeltagande. Men det är positivt för demokratin.

Det förvånade forskarna mest av allt är det faktum att förtroendet för Svenska kyrkan och graden av religiositet är lägre bland de efterlevande, jämfört med andra. Det går emot nästan all tidigare forskning som visar att människor som varit med om traumatiska händelser oftast blir mer religiösa, inte mindre.

– På engelska finns uttrycket Det finns inga ateister i rävhål. Det vill säga att det inte finns några ateister i skyttegravarna. Det har gjorts mycket forskning kring detta. Att människor blir mindre religiösa i Sverige är väldigt intressant. När jag presenterade det här resultatet på en konferens i Dublin var de riktigt exalterade över resultatet. Men det har nog att göra med att det sekulära är normen i det svenska samhället, ett samhälle som är relativt jämställt och en utpräglad liberal demokrati.

Läs mer:

Det är så mycket värre extremväder kommer att bli – “underskattade vår sårbarhet”

Orkaner kräver liv år senare

På annandag jul är det 20 år sedan en kraftig tsunami drog över stora delar av Sydostasien. Inte minst Thailand drabbades där tusentals svenskar semestrade. 534 svenskar dog. Betydligt fler överlevde, men hur gick det för dem?

Tillsammans med kollegor har Lina M Eriksson vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet analyserat en stor mängd data från de 16 030 svenskar som överlevde katastrofen. Uppgifterna var kopplade till folkbokföringen vid Statistiska centralbyrån (SCB). Till varje överlevande kopplade forskarna också tio “statistiska tvillingar” som kontroller. Det vill säga personer som hade samma ålder, kön, inkomst, utbildning och bostadsregion som de överlevande hade före tsunamin.

– Ett urval av de överlevande och kontrollerna fick också delta i en undersökning där de fick svara på olika sorters frågor, säger Lina M Eriksson.

På det hela taget det visar sig att de överlevande klarade sig ganska bra. De som överlevde katastrofen valde i större utsträckning att utbilda sig, jämfört med kontrollerna, varför de har högre inkomster idag. Hälsomässigt är det ingen större skillnad. Generellt sett mår de överlevande lika bra som alla andra.

– Men bland dem finns det en mindre grupp som inte har det så bra. Det är de som drabbades hårdast av tsunamin och som inte fick något socialt stöd efter katastrofen. De har sämre psykisk hälsa och välbefinnande än de som drabbats hårt och fått stöd av nära och kära. Det visar på vikten av sociala nätverk, säger Lina M Eriksson.

Men även om det har gått bra för de allra flesta, satte katastrofen fortfarande djupa spår i deras inställning till livet och samhället. Tilltron till myndigheters och politikers förmåga att hantera en naturkatastrof är betydligt lägre bland de överlevande, jämfört med kontrollgruppen.

– Om det inträffar en annan naturkatastrof finns det ett skadat förtroendekapital. Om inte civilsamhället, myndigheter och politiker tar till sig detta kan det bli ett problem. Det handlar inte bara om att skapa kommunikation, utan också om att återskapa förtroende, säger Lina M Eriksson.

Men störst är bitterheten men mot socialdemokraterna som satt i regering under katastrofen. I genomsnitt har de överlevande fem procentenheter mindre sannolikhet att rösta på Socialdemokraterna, jämfört med deras statistiska tvillingar. Detta samtidigt som valdeltagandet är två procentenheter högre.

– De är fortfarande väldigt arga. Tsunamin resulterade i en politisk skandal som varade i två år. Göran Persson bad om ursäkt, men de överlevande har inte glömt, säger Lina M Eriksson.

Det högre valdeltagandet har nog till stor del med denna erfarenhet att göra, resonerar hon. De efterlevande är mer engagerade och vill använda sin möjlighet att göra skillnad.

– Två procentenheter är fruktansvärt mycket i ett land som redan har ett väldigt högt valdeltagande. Men det är positivt för demokratin.

Det förvånade forskarna mest av allt är det faktum att förtroendet för Svenska kyrkan och graden av religiositet är lägre bland de efterlevande, jämfört med andra. Det går emot nästan all tidigare forskning som visar att människor som varit med om traumatiska händelser oftast blir mer religiösa, inte mindre.

– På engelska finns uttrycket Det finns inga ateister i rävhål. Det vill säga att det inte finns några ateister i skyttegravarna. Det har gjorts mycket forskning kring detta. Att människor blir mindre religiösa i Sverige är väldigt intressant. När jag presenterade det här resultatet på en konferens i Dublin var de riktigt exalterade över resultatet. Men det har nog att göra med att det sekulära är normen i det svenska samhället, ett samhälle som är relativt jämställt och en utpräglad liberal demokrati.

Läs mer:

Det är så mycket värre extremväder kommer att bli – “underskattade vår sårbarhet”

Orkaner kräver liv år senare

På annandag jul är det 20 år sedan en kraftig tsunami drog över stora delar av Sydostasien. Inte minst Thailand drabbades där tusentals svenskar semestrade. 534 svenskar dog. Betydligt fler överlevde, men hur gick det för dem?

Tillsammans med kollegor har Lina M Eriksson vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet analyserat en stor mängd data från de 16 030 svenskar som överlevde katastrofen. Uppgifterna var kopplade till folkbokföringen vid Statistiska centralbyrån (SCB). Till varje överlevande kopplade forskarna också tio “statistiska tvillingar” som kontroller. Det vill säga personer som hade samma ålder, kön, inkomst, utbildning och bostadsregion som de överlevande hade före tsunamin.

– Ett urval av de överlevande och kontrollerna fick också delta i en undersökning där de fick svara på olika sorters frågor, säger Lina M Eriksson.

På det hela taget det visar sig att de överlevande klarade sig ganska bra. De som överlevde katastrofen valde i större utsträckning att utbilda sig, jämfört med kontrollerna, varför de har högre inkomster idag. Hälsomässigt är det ingen större skillnad. Generellt sett mår de överlevande lika bra som alla andra.

– Men bland dem finns det en mindre grupp som inte har det så bra. Det är de som drabbades hårdast av tsunamin och som inte fick något socialt stöd efter katastrofen. De har sämre psykisk hälsa och välbefinnande än de som drabbats hårt och fått stöd av nära och kära. Det visar på vikten av sociala nätverk, säger Lina M Eriksson.

Men även om det har gått bra för de allra flesta, satte katastrofen fortfarande djupa spår i deras inställning till livet och samhället. Tilltron till myndigheters och politikers förmåga att hantera en naturkatastrof är betydligt lägre bland de överlevande, jämfört med kontrollgruppen.

– Om det inträffar en annan naturkatastrof finns det ett skadat förtroendekapital. Om inte civilsamhället, myndigheter och politiker tar till sig detta kan det bli ett problem. Det handlar inte bara om att skapa kommunikation, utan också om att återskapa förtroende, säger Lina M Eriksson.

Men störst är bitterheten men mot socialdemokraterna som satt i regering under katastrofen. I genomsnitt har de överlevande fem procentenheter mindre sannolikhet att rösta på Socialdemokraterna, jämfört med deras statistiska tvillingar. Detta samtidigt som valdeltagandet är två procentenheter högre.

– De är fortfarande väldigt arga. Tsunamin resulterade i en politisk skandal som varade i två år. Göran Persson bad om ursäkt, men de överlevande har inte glömt, säger Lina M Eriksson.

Det högre valdeltagandet har nog till stor del med denna erfarenhet att göra, resonerar hon. De efterlevande är mer engagerade och vill använda sin möjlighet att göra skillnad.

– Två procentenheter är fruktansvärt mycket i ett land som redan har ett väldigt högt valdeltagande. Men det är positivt för demokratin.

Det förvånade forskarna mest av allt är det faktum att förtroendet för Svenska kyrkan och graden av religiositet är lägre bland de efterlevande, jämfört med andra. Det går emot nästan all tidigare forskning som visar att människor som varit med om traumatiska händelser oftast blir mer religiösa, inte mindre.

– På engelska finns uttrycket Det finns inga ateister i rävhål. Det vill säga att det inte finns några ateister i skyttegravarna. Det har gjorts mycket forskning kring detta. Att människor blir mindre religiösa i Sverige är väldigt intressant. När jag presenterade det här resultatet på en konferens i Dublin var de riktigt exalterade över resultatet. Men det har nog att göra med att det sekulära är normen i det svenska samhället, ett samhälle som är relativt jämställt och en utpräglad liberal demokrati.

Läs mer:

Det är så mycket värre extremväder kommer att bli – “underskattade vår sårbarhet”

Orkaner kräver liv år senare

På annandag jul är det 20 år sedan en kraftig tsunami drog över stora delar av Sydostasien. Inte minst Thailand drabbades där tusentals svenskar semestrade. 534 svenskar dog. Betydligt fler överlevde, men hur gick det för dem?

Tillsammans med kollegor har Lina M Eriksson vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet analyserat en stor mängd data från de 16 030 svenskar som överlevde katastrofen. Uppgifterna var kopplade till folkbokföringen vid Statistiska centralbyrån (SCB). Till varje överlevande kopplade forskarna också tio “statistiska tvillingar” som kontroller. Det vill säga personer som hade samma ålder, kön, inkomst, utbildning och bostadsregion som de överlevande hade före tsunamin.

– Ett urval av de överlevande och kontrollerna fick också delta i en undersökning där de fick svara på olika sorters frågor, säger Lina M Eriksson.

På det hela taget det visar sig att de överlevande klarade sig ganska bra. De som överlevde katastrofen valde i större utsträckning att utbilda sig, jämfört med kontrollerna, varför de har högre inkomster idag. Hälsomässigt är det ingen större skillnad. Generellt sett mår de överlevande lika bra som alla andra.

– Men bland dem finns det en mindre grupp som inte har det så bra. Det är de som drabbades hårdast av tsunamin och som inte fick något socialt stöd efter katastrofen. De har sämre psykisk hälsa och välbefinnande än de som drabbats hårt och fått stöd av nära och kära. Det visar på vikten av sociala nätverk, säger Lina M Eriksson.

Men även om det har gått bra för de allra flesta, satte katastrofen fortfarande djupa spår i deras inställning till livet och samhället. Tilltron till myndigheters och politikers förmåga att hantera en naturkatastrof är betydligt lägre bland de överlevande, jämfört med kontrollgruppen.

– Om det inträffar en annan naturkatastrof finns det ett skadat förtroendekapital. Om inte civilsamhället, myndigheter och politiker tar till sig detta kan det bli ett problem. Det handlar inte bara om att skapa kommunikation, utan också om att återskapa förtroende, säger Lina M Eriksson.

Men störst är bitterheten men mot socialdemokraterna som satt i regering under katastrofen. I genomsnitt har de överlevande fem procentenheter mindre sannolikhet att rösta på Socialdemokraterna, jämfört med deras statistiska tvillingar. Detta samtidigt som valdeltagandet är två procentenheter högre.

– De är fortfarande väldigt arga. Tsunamin resulterade i en politisk skandal som varade i två år. Göran Persson bad om ursäkt, men de överlevande har inte glömt, säger Lina M Eriksson.

Det högre valdeltagandet har nog till stor del med denna erfarenhet att göra, resonerar hon. De efterlevande är mer engagerade och vill använda sin möjlighet att göra skillnad.

– Två procentenheter är fruktansvärt mycket i ett land som redan har ett väldigt högt valdeltagande. Men det är positivt för demokratin.

Det förvånade forskarna mest av allt är det faktum att förtroendet för Svenska kyrkan och graden av religiositet är lägre bland de efterlevande, jämfört med andra. Det går emot nästan all tidigare forskning som visar att människor som varit med om traumatiska händelser oftast blir mer religiösa, inte mindre.

– På engelska finns uttrycket Det finns inga ateister i rävhål. Det vill säga att det inte finns några ateister i skyttegravarna. Det har gjorts mycket forskning kring detta. Att människor blir mindre religiösa i Sverige är väldigt intressant. När jag presenterade det här resultatet på en konferens i Dublin var de riktigt exalterade över resultatet. Men det har nog att göra med att det sekulära är normen i det svenska samhället, ett samhälle som är relativt jämställt och en utpräglad liberal demokrati.

Läs mer:

Det är så mycket värre extremväder kommer att bli – “underskattade vår sårbarhet”

Orkaner kräver liv år senare

På annandag jul är det 20 år sedan en kraftig tsunami drog över stora delar av Sydostasien. Inte minst Thailand drabbades där tusentals svenskar semestrade. 534 svenskar dog. Betydligt fler överlevde, men hur gick det för dem?

Tillsammans med kollegor har Lina M Eriksson vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet analyserat en stor mängd data från de 16 030 svenskar som överlevde katastrofen. Uppgifterna var kopplade till folkbokföringen vid Statistiska centralbyrån (SCB). Till varje överlevande kopplade forskarna också tio “statistiska tvillingar” som kontroller. Det vill säga personer som hade samma ålder, kön, inkomst, utbildning och bostadsregion som de överlevande hade före tsunamin.

– Ett urval av de överlevande och kontrollerna fick också delta i en undersökning där de fick svara på olika sorters frågor, säger Lina M Eriksson.

På det hela taget det visar sig att de överlevande klarade sig ganska bra. De som överlevde katastrofen valde i större utsträckning att utbilda sig, jämfört med kontrollerna, varför de har högre inkomster idag. Hälsomässigt är det ingen större skillnad. Generellt sett mår de överlevande lika bra som alla andra.

– Men bland dem finns det en mindre grupp som inte har det så bra. Det är de som drabbades hårdast av tsunamin och som inte fick något socialt stöd efter katastrofen. De har sämre psykisk hälsa och välbefinnande än de som drabbats hårt och fått stöd av nära och kära. Det visar på vikten av sociala nätverk, säger Lina M Eriksson.

Men även om det har gått bra för de allra flesta, satte katastrofen fortfarande djupa spår i deras inställning till livet och samhället. Tilltron till myndigheters och politikers förmåga att hantera en naturkatastrof är betydligt lägre bland de överlevande, jämfört med kontrollgruppen.

– Om det inträffar en annan naturkatastrof finns det ett skadat förtroendekapital. Om inte civilsamhället, myndigheter och politiker tar till sig detta kan det bli ett problem. Det handlar inte bara om att skapa kommunikation, utan också om att återskapa förtroende, säger Lina M Eriksson.

Men störst är bitterheten men mot socialdemokraterna som satt i regering under katastrofen. I genomsnitt har de överlevande fem procentenheter mindre sannolikhet att rösta på Socialdemokraterna, jämfört med deras statistiska tvillingar. Detta samtidigt som valdeltagandet är två procentenheter högre.

– De är fortfarande väldigt arga. Tsunamin resulterade i en politisk skandal som varade i två år. Göran Persson bad om ursäkt, men de överlevande har inte glömt, säger Lina M Eriksson.

Det högre valdeltagandet har nog till stor del med denna erfarenhet att göra, resonerar hon. De efterlevande är mer engagerade och vill använda sin möjlighet att göra skillnad.

– Två procentenheter är fruktansvärt mycket i ett land som redan har ett väldigt högt valdeltagande. Men det är positivt för demokratin.

Det förvånade forskarna mest av allt är det faktum att förtroendet för Svenska kyrkan och graden av religiositet är lägre bland de efterlevande, jämfört med andra. Det går emot nästan all tidigare forskning som visar att människor som varit med om traumatiska händelser oftast blir mer religiösa, inte mindre.

– På engelska finns uttrycket Det finns inga ateister i rävhål. Det vill säga att det inte finns några ateister i skyttegravarna. Det har gjorts mycket forskning kring detta. Att människor blir mindre religiösa i Sverige är väldigt intressant. När jag presenterade det här resultatet på en konferens i Dublin var de riktigt exalterade över resultatet. Men det har nog att göra med att det sekulära är normen i det svenska samhället, ett samhälle som är relativt jämställt och en utpräglad liberal demokrati.

Läs mer:

Det är så mycket värre extremväder kommer att bli – “underskattade vår sårbarhet”

Orkaner kräver liv år senare