Kakao, matolja, socker, ris och kaffe är matvaror som alla har blivit minst 40 procent dyrare i svenska butiker sedan 2021, enligt SCB:s konsumentprisindex. Samma varor har också drabbats av extremväder de senaste åren.
– Två faktorer har samverkat. Vi har haft flera år av torka och samtidigt höga temperaturer, inte bara under sommaren utan även under våren. Det är en kritisk period för olivodling när träden blommar och ger frukt.
Det säger Primitivo Fernández, chef för de spanska olivoljeproducenternas centralorganisation Ainerac.

I Spanien, världens största producent av olivolja skördades 1,5 miljoner ton oliver hösten 2021. Men under de senaste två åren har svår torka och värme halverat produktionen och samtidigt har grossistpriset på den globala marknaden tredubblats. Även svenska konsumenter betalar idag dyrt för olivolja i butik.

Diagrammet visar tidsperioden april 2014–april 2024 Källa: St. Louis Federal Reserve. Foto: Shutterstock, Alamy. Grafik: Jenny Alvén.

Friderike Kuik är meteorolog och seniorekonom vid Europeiska centralbanken. I en studie som hon och hennes kollegor nyligen publicerade i en av tidskriften Natures undertexter undersökte de hur klimatförändringarna påverkar inflationen i livsmedelspriserna.
– Våra resultat visar att högre temperaturer kan leda till högre matpriser. Vi ser att denna effekt är starkare i redan varma länder. Ovanligt höga sommartemperaturer i till exempel Italien eller Spanien har större inverkan på matpriserna än värmen i Norden.

Samtidigt pekas södra Europa ut som särskilt sårbart för extrema väderhändelser och torka i en ny rapport från den europeiska miljömyndigheten EEA. Frankrike, Italien och Spanien hör också till Europas största spannmålsexportörer.
Där minskade skördarna kraftigt under den torra och varma sommaren 2022.
– Enligt våra resultat bidrog extremsommaren 2022 med 0,7 procentenheter till livsmedelsinflationen i Europa.

Diagrammet visar tidsperioden april 2014–april 2024 Källa: St. Louis Federal Reserve. Foto: Shutterstock, DN. Grafik: Jenny Alvén.

Använder historiska data och klimatmodeller har Friderike Kuik och hennes kollegor räknat ut hur mycket den globala uppvärmningen skulle kunna bidra till framtida matprishöjningar. Hon påpekar att beräkningarna bara gäller nationella priseffekter av höga temperaturer – inte torka och annat extremväder.
– Resultaten visar att livsmedelsinflationen kan öka med mellan 0,9 och 3,2 procentenheter i genomsnitt globalt fram till 2035, men det beror bland annat på hur utsläppen utvecklas, säger hon.

Under de senaste decennierna har livsmedelspriserna i Europa stigit med drygt 2 procent per år i genomsnitt. Om ett varmare klimat adderar 2 procentenheter till takten motsvarar det en fördubbling av matprisinflationen.

Diagrammet visar tidsperioden april 2014–april 2024 Källa: St. Louis Federal Reserve. Foto: Shutterstock, Alamy. Grafik: Jenny Alvén.

Inom EU finns det några några procent av befolkningen livnär sig direkt på jordbruket, men andelen är betydligt högre i världens fattigaste länder. I många västafrikanska länder arbetar runt hälften med odling och boskapsuppfödning och för dem innebär ett varmare klimat en dubbel risk.
Det säger Indermit Gill, chefekonom på Världsbanken.
– Det som händer när de allra fattigaste länderna drabbas av klimatchocker är inte bara att man förlorar tillgången på mat, utan också att människor förlorar sin försörjning. Kakao är ett exempel på det, säger han.
Världens kakaodling är starkt koncentrerad till små gårdar i Västafrika, särskilt Ghana och Elfenbenskusten.

Diagrammet visar tidsperioden april 2014–april 2024 Källa: St. Louis Federal Reserve. Foto: Shutterstock, Peter Hoestad/TT. Grafik: Jenny Alvén.

Där har skördarna misständs det senaste året. På ett år har det globala kakaopriset också stigit från cirka 2 000 dollar per ton till uppåt 10 000 dollar per ton. Hittills har bara en liten del av prisökningen förts över till världens chokladkonsumenter.

Kraftiga nederbörd, följt av torka, ligger bakom de dåliga skördarna. Dessutom har en virussjukdom som långsamt dödar kakaoträden blivit vanligare.
Ett liknande mönster kan kopplas till höga globala råvarupriser på ris och socker. Indien och Thailand är världens två största producenter av ris, och bland de största exportörerna av socker.
Där har torkan, som delvis kan kopplas till väderfenomenet El Niño, slagit hårt mot den senaste skörden. På många ställen har risfälten varit helt torra och regnet har kommit för sent för att plantorna ska överleva.

Diagrammet visar tidsperioden april 2014–april 2024 Avser långkornigt ris från Thailand. Källa: St Louis Federal Reserve. Foto: Shutterstock, Henrik Montgomery/TT. Grafik: Jenny Alvén.

Klimathotet mot livsmedelsförsörjningen finns inte bara omedelbart i växtodlingen. Extremt väder påverkar också infrastrukturen, som ofta är sårbar i de fattigaste länderna.
– Det som kan hända är att grödan överlever men att extremväder gör att grödan inte kan transporteras, till exempel för att vattennivån i floderna är för låg, säger Världsbankens Indermit Gill.
Carl Eckerdal har varit chefsekonom på Livsmedelsföretagen i 15 år. Han upplever att allt oftare extremväderhändelser i världen påverkar svenska livsmedelsföretag.
– Det här är definitivt en ökande huvudvärk. Varje växtsäsong är det Black Peter, vilken skörd kommer vi att förlora i år?
– När en produkt går ner i pris väldigt mycket, då ökar också pressen på alternativen. En olycka kommer sällan ensam på det sättet. Jag tycker att det saknas en komplicerad diskussion om hur det här kan påverka inflationen generellt, säger Carl Eckerdal.