Stirlingmotorn är en av de viktigaste delarna i de nya svenska ubåtarna. Det finns ett stort intresse i andra länder för den teknik som vidareutvecklats av ingenjörerna på Saab Kockums i Malmö.
Stirlingmotorn är extremt tyst, luftoberoende och används för att ladda batterierna i ubåten. Batterierna i sin tur ger energi till elmotorn som driver propellern.
När ubåten är i ytläge används istället en dieselmotor för att ladda batteriet.
Stirlingmotorn drivs av diesel och syre. Eftersom den inte behöver någon luft kan ubåten stanna under vattnet så länge syret i tankarna är tillräckligt. I praktiken handlar det om mer än två veckor åt gången.
Fördelarna med en stirlingmotor är att den är så tyst och inte beroende av luft. Den ger knappt ifrån sig några vibrationer heller. Därför blir ubåten mycket svår att upptäcka.
Nackdelarna är att Stirlingmotorn är tung och relativt dyr att tillverka, men billig jämfört med andra luftoberoende system.
Själva konceptet med stirlingmotorn är cirka 200 år gammalt. Svårigheten med tekniken ligger i själva tillverkningen. Där har Saab Kockums lyckats ta fram ett material som håller så hög kvalitet att det tål de höga temperaturer på runt 750 grader som motorn arbetar med under lång tid.
Saab Kockums Stirlingmotor redan används i de svenska ubåtarna av Gotlandsklassen. Tekniken används även i två äldre ombyggda ubåtar av Södermanlandsklass och den har licensierats ut till japanska ubåtsbyggare.
Men framför allt blir Stirlingmotorn en viktig del av de två nya ubåtarna, A26, som nu byggs.
