Vid årsskiftet är Stockholms akutsjukhus inte längre separata bolag. På tisdagen fattade regionstyrelsen beslut om hur skulder och tillgångar – som inventarier, personal och eventuella aktier – överlåts när aktiebolagen likvideras.
– I en orolig tid kommer det här att vara ett sätt att stärka tillgängligheten och beredskapen, säger Aida Hadzialic, som i torsdags besökte Södertälje sjukhus och pratade med sjukhusdirektören om hur överlämningen kommer att gå till.
Under pandemin tog intensivvårdsplatserna i Stockholm tog slut och ansvariga inom intensivvården vittnade om “svart-vita” lekar med patienter mellan sjukhus.
Covidpatienter skickades från bland annat Södersjukhuset i Stockholm till andra delar av landet när Karolinska skar ned på vårdplatser.
– I 25 år har sjukhusen varit organiserade i aktiebolag, med inriktningen att konkurrera mot varandra istället för att samarbeta. Under pandemin såg vi hur splittrat det var. Nu blir det smidigare vårdflöden och lättare att ge vård efter behov, säger Aida Hadzialic.
Personalen har erbjudits att följa med i övergången, och kommer då att anställas i Region Stockholm.
Likvidationen innebär det Danderyds sjukhus, Södersjukhuset, Södertälje sjukhus och S:t Eriks ögonsjukhus samlas under den nya akutsjukhusnämnden som ska ledas av tjänstemän med Peter Graf som ordförande.
I 25 år har Stockholms akutsjukhus, förutom Karolinska, varit separata aktiebolag och privatisering av akutsjukhusen har varit den politiska viljan från den tidigare moderatledda koalitionen som styrde regionen i 16 år. Hittills är det bara S:t Görans sjukhus som har privatiserats.
Den S-ledda koalitionen med C och MP med stöd av V som tog över makten 2022 har inneburit en omprövning av hälso- och sjukvårdspolitiken och beslut om avstängning togs i våras.
Samtidigt innebär avyttringen att Region Stockholm går emot trenden inom offentlig verksamhet, säger Jan Turvall, lektor och expert i kommunalrätt och förvaltningsrätt vid Göteborgs universitet.
– Det är ett ovanligt och principiellt stort steg. Det är vanligt att kommuner och regioner lägger verksamheter i kommunala bolag för att konkurrensutsätta dem, säger Jan Turvall.
Han poängterar att inställningen för och emot bolagisering har en ideologisk karaktär.
– Generellt kan man säga att bolagisering och privatisering främst drivs av borgerliga partier och den främsta tendensen är att samhällsägande och förvaltning sker i socialistisk anda, säger Jan Turvall.
Kommuner och regioner måste följa kommunallagen, men vid bolagisering – och nu bolagisering – är det aktiebolagslagen som styr och bolagen avvecklas på samma sätt som i det privata näringslivet.
– När man tar det här steget är det långsiktigt. Det kommer att vara så länge framöver, säger Jan Turvall, som påpekar att Stockholm nu återgår till en modell som generellt gäller i Sverige.
– Det är inte vanligt att man driver ett sjukhus i aktiebolagsform. Nu återgår vi till vad som är praktik.
En förhoppning, enligt regionstyrelsens beslut, är att förbättra styrningen och att kostnaderna för bland annat administration ska minska.
Moderaterna har liksom andra oppositionspartier reserverat sig och tror istället att kostnaderna kommer att öka.
– Vi bryr oss inte om vad som är inkorporerat eller inte, men vi vill se enkla beslutsvägar och att det är så mycket omsorg om pengarna som möjligt. Vi har fortfarande frågetecken kring vad de vill uppnå, säger Kristoffer Tamsons (M), oppositionsregionalråd.
