Naturvårdsverket lämnade den 6 september in en framställan till regeringen om inrättandet av en nationalpark i Nämdö skärgård för att bevara ett unikt hav och skärgårdslandskap. Kärnan i den planerade parken ska utgöras av Bullerö och Långviksskär.
Förslaget var öppet för remiss fram till den 1 mars då svar inkom från 75 instanser, allt från myndigheter till privatpersoner. Dessa var enligt Naturvårdsverket övervägande positiva. Detta ger dock en missvisande bild. Frågan är därför om det med hänsyn till Naturvårdsverkets tidigare uttalade krav på en stark lokal förankring var motiverat att framföra denna begäran.
På Naturvårdsverkets hemsida beskrivs hur en nationalpark bildas. I en förstudie diskuteras projektet först med kommuner och länsstyrelser. Området kartläggs sedan och vad invånare, företag och organisationer tycker prövas.
Om resultatet är gynnsam går du vidare och tar fram ett förslag som skickas ut på remiss. Om svaren på detta är positiva föreslås regering och riksdag inrätta en nationalpark. Det är anmärkningsvärt att det i det aktuella fallet inte har gjorts någon förstudie.
I den långsiktiga nationalparksplan som Naturvårdsverket presenterade 2008 står det att ”förutsättningarna för att inrätta nya nationalparker i hög grad beror på acceptans av och samarbete med regionala och lokala myndigheter och med lokalbefolkningen. “. I Östersjöområdet har det länge funnits planer av det här slaget både för Sankt Anna och Nämdö skärgård. I Sankt Anna stoppades det tidigt efter starkt lokalt motstånd. Ett liknande resultat erhölls för Vålådalen-Sylarna-Helags nationalpark.
Naturvårdsverket sammanfattar i sin remiss till regeringen de 66 remissvaren med synpunkter. Av dessa sägs 32 vara “positiva/inget att komma ihåg” (48 procent), 10 “emot” (15 procent) och 24 innehöll “endast åsikter” (36 procent). Myndigheten ser detta som ett bra svar. När man granskar remissvaren får man dock en annan bild.
Bland svaren som Naturvårdsverket ser som “positivt/inget att erinra om” finns näringslivsföreningen Nämdöskärgården (24 medlemmar) som skriver i sitt remissvar: (1) Myndigheten har inte gjort förstudier som det sades vara gjort; (2) Fastighetsägare och invånare har inte blivit tillräckligt informerade om planerna och konsekvenserna av en nationalpark; (3) Åtgärder för tillsyn och underhåll med renlighet et cetera har inte rapporterats tillräckligt; (4) Ett antal viktiga frågor har inte utretts och har skjutits upp till efter det att remissvaren har lämnats in.
En annan förening som ingår i samma grupp är Nämdö Gröna skärgården. Där står bland annat följande i sitt yttrande: (1) Arbetsprocessen med att bilda nationalparken har i delar upplevts som allt annat än lyhörd och inkluderande, vi önskar att det hade varit en bättre dialog från början; (2) Det arbete som har skett i nära samarbete med den boende befolkningen i Nämdö skärgård för Värmdö kommuns räkning har inte beaktats eller knappt kommenterats; (3) Att etablera den största delen av besöksmottagningen på Bullerö är enligt vår mening en dålig lösning”. I den senare frågan föreslås istället att ett “Havsrum” (ett marint Naturum) ska skapas på Nämdö.
Att klassa dessa två associationer som positiva utan något att komma ihåg är grovt missvisande.
Bland de betygsatta har “bara synpunkter” finns Nämdö Hembygdsförening (cirka 400 medlemmar). Därifrån sägs bland annat följande: “Vi ifrågasätter att man nu går vidare med tillkomsten av nationalparken utan att ha undersökt lokalbefolkningens inställning till detta i en förstudie eller på annat sätt.” Vidare åberopas en skrivelse från 2023 (understödd av 121 personer), där det krävs en paus och ett återupptagande av bildandet av nationalparken, med hänvisning till ett antal punkter där man anser att arbetet har misslyckats. Liknande åsikter framförs av ett antal fastighetsägare och enskilda i närskärgårdsområdet.
Siko (kontaktorganisationen för Skärgårdens intresseorganisationer) och Skärgårdens Riksförbund är överens om detta. De sistnämnda skriver: “När vi läser hela förslaget till skapandet av Nämdöskärgårdens nationalpark konstaterar vi att lokalbefolkningens synpunkter och eventuella negativa bieffekter för de som bor i närheten av det föreslagna området inte alls nämns. Detta är bl.a. anmärkningsvärt med tanke på att specifikt spridningseffekter och negativ påverkan på naturen har varit föremål för omfattande diskussion”.
Ett vältaligt inlägg lämnas också av Claes Kruckenberg som ombud för Aspö Byalag (132 fastigheter). Något förkortat: “Hela projektplanen verkar mest handla om att öka turismen, men varför då?” Det gynnar inte naturen och det gynnar inte människorna som bor här heller. Det pratas om att förlänga säsongen. Det har vi hört i många år här ute och folk frågar sig igen, varför då? Som jag redan har sagt så ska man inte springa runt på öarna under våren och försommaren. Behåll istället nuvarande byggnation med naturreservat och utöka övervakningen av dessa genom fler anställd personal, som bor här ute och känner sin skärgård bäst. Det skulle också ge fler jobb, om man kunde komma runt och göra något för skärgårdsborna”.
Sammanfattningsvis ogilla de nämnda remissvaren till den plan för Nämdöskärgårdens nationalpark som Naturvårdsverket lämnat till regeringen. Detta motiveras av bristen på lokal förankring av förslaget, vilket strider mot tidigare uttalad policy.
Många framhåller också att området redan är skyddat som naturreservat och att en status som nationalpark inte skulle ge något ytterligare skydd för djur och natur. Det som krävdes är därför att frågan förklaras vilande tills lokala fastighetsägare och öbor har haft möjlighet att svara på nationalparksplanens effekter på lokalsamhället.
Mer om insändare: Så här skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare
Naturvårdsverket lämnade den 6 september in en framställan till regeringen om inrättandet av en nationalpark i Nämdö skärgård för att bevara ett unikt hav och skärgårdslandskap. Kärnan i den planerade parken ska utgöras av Bullerö och Långviksskär.
Förslaget var öppet för remiss fram till den 1 mars då svar inkom från 75 instanser, allt från myndigheter till privatpersoner. Dessa var enligt Naturvårdsverket övervägande positiva. Detta ger dock en missvisande bild. Frågan är därför om det med hänsyn till Naturvårdsverkets tidigare uttalade krav på en stark lokal förankring var motiverat att framföra denna begäran.
På Naturvårdsverkets hemsida beskrivs hur en nationalpark bildas. I en förstudie diskuteras projektet först med kommuner och länsstyrelser. Området kartläggs sedan och vad invånare, företag och organisationer tycker prövas.
Om resultatet är gynnsam går du vidare och tar fram ett förslag som skickas ut på remiss. Om svaren på detta är positiva föreslås regering och riksdag inrätta en nationalpark. Det är anmärkningsvärt att det i det aktuella fallet inte har gjorts någon förstudie.
I den långsiktiga nationalparksplan som Naturvårdsverket presenterade 2008 står det att ”förutsättningarna för att inrätta nya nationalparker i hög grad beror på acceptans av och samarbete med regionala och lokala myndigheter och med lokalbefolkningen. “. I Östersjöområdet har det länge funnits planer av det här slaget både för Sankt Anna och Nämdö skärgård. I Sankt Anna stoppades det tidigt efter starkt lokalt motstånd. Ett liknande resultat erhölls för Vålådalen-Sylarna-Helags nationalpark.
Naturvårdsverket sammanfattar i sin remiss till regeringen de 66 remissvaren med synpunkter. Av dessa sägs 32 vara “positiva/inget att komma ihåg” (48 procent), 10 “emot” (15 procent) och 24 innehöll “endast åsikter” (36 procent). Myndigheten ser detta som ett bra svar. När man granskar remissvaren får man dock en annan bild.
Bland svaren som Naturvårdsverket ser som “positivt/inget att erinra om” finns näringslivsföreningen Nämdöskärgården (24 medlemmar) som skriver i sitt remissvar: (1) Myndigheten har inte gjort förstudier som det sades vara gjort; (2) Fastighetsägare och invånare har inte blivit tillräckligt informerade om planerna och konsekvenserna av en nationalpark; (3) Åtgärder för tillsyn och underhåll med renlighet et cetera har inte rapporterats tillräckligt; (4) Ett antal viktiga frågor har inte utretts och har skjutits upp till efter det att remissvaren har lämnats in.
En annan förening som ingår i samma grupp är Nämdö Gröna skärgården. Där står bland annat följande i sitt yttrande: (1) Arbetsprocessen med att bilda nationalparken har i delar upplevts som allt annat än lyhörd och inkluderande, vi önskar att det hade varit en bättre dialog från början; (2) Det arbete som har skett i nära samarbete med den boende befolkningen i Nämdö skärgård för Värmdö kommuns räkning har inte beaktats eller knappt kommenterats; (3) Att etablera den största delen av besöksmottagningen på Bullerö är enligt vår mening en dålig lösning”. I den senare frågan föreslås istället att ett “Havsrum” (ett marint Naturum) ska skapas på Nämdö.
Att klassa dessa två associationer som positiva utan något att komma ihåg är grovt missvisande.
Bland de betygsatta har “bara synpunkter” finns Nämdö Hembygdsförening (cirka 400 medlemmar). Därifrån sägs bland annat följande: “Vi ifrågasätter att man nu går vidare med tillkomsten av nationalparken utan att ha undersökt lokalbefolkningens inställning till detta i en förstudie eller på annat sätt.” Vidare åberopas en skrivelse från 2023 (understödd av 121 personer), där det krävs en paus och ett återupptagande av bildandet av nationalparken, med hänvisning till ett antal punkter där man anser att arbetet har misslyckats. Liknande åsikter framförs av ett antal fastighetsägare och enskilda i närskärgårdsområdet.
Siko (kontaktorganisationen för Skärgårdens intresseorganisationer) och Skärgårdens Riksförbund är överens om detta. De sistnämnda skriver: “När vi läser hela förslaget till skapandet av Nämdöskärgårdens nationalpark konstaterar vi att lokalbefolkningens synpunkter och eventuella negativa bieffekter för de som bor i närheten av det föreslagna området inte alls nämns. Detta är bl.a. anmärkningsvärt med tanke på att specifikt spridningseffekter och negativ påverkan på naturen har varit föremål för omfattande diskussion”.
Ett vältaligt inlägg lämnas också av Claes Kruckenberg som ombud för Aspö Byalag (132 fastigheter). Något förkortat: “Hela projektplanen verkar mest handla om att öka turismen, men varför då?” Det gynnar inte naturen och det gynnar inte människorna som bor här heller. Det pratas om att förlänga säsongen. Det har vi hört i många år här ute och folk frågar sig igen, varför då? Som jag redan har sagt så ska man inte springa runt på öarna under våren och försommaren. Behåll istället nuvarande byggnation med naturreservat och utöka övervakningen av dessa genom fler anställd personal, som bor här ute och känner sin skärgård bäst. Det skulle också ge fler jobb, om man kunde komma runt och göra något för skärgårdsborna”.
Sammanfattningsvis ogilla de nämnda remissvaren till den plan för Nämdöskärgårdens nationalpark som Naturvårdsverket lämnat till regeringen. Detta motiveras av bristen på lokal förankring av förslaget, vilket strider mot tidigare uttalad policy.
Många framhåller också att området redan är skyddat som naturreservat och att en status som nationalpark inte skulle ge något ytterligare skydd för djur och natur. Det som krävdes är därför att frågan förklaras vilande tills lokala fastighetsägare och öbor har haft möjlighet att svara på nationalparksplanens effekter på lokalsamhället.
Mer om insändare: Så här skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare
Naturvårdsverket lämnade den 6 september in en framställan till regeringen om inrättandet av en nationalpark i Nämdö skärgård för att bevara ett unikt hav och skärgårdslandskap. Kärnan i den planerade parken ska utgöras av Bullerö och Långviksskär.
Förslaget var öppet för remiss fram till den 1 mars då svar inkom från 75 instanser, allt från myndigheter till privatpersoner. Dessa var enligt Naturvårdsverket övervägande positiva. Detta ger dock en missvisande bild. Frågan är därför om det med hänsyn till Naturvårdsverkets tidigare uttalade krav på en stark lokal förankring var motiverat att framföra denna begäran.
På Naturvårdsverkets hemsida beskrivs hur en nationalpark bildas. I en förstudie diskuteras projektet först med kommuner och länsstyrelser. Området kartläggs sedan och vad invånare, företag och organisationer tycker prövas.
Om resultatet är gynnsam går du vidare och tar fram ett förslag som skickas ut på remiss. Om svaren på detta är positiva föreslås regering och riksdag inrätta en nationalpark. Det är anmärkningsvärt att det i det aktuella fallet inte har gjorts någon förstudie.
I den långsiktiga nationalparksplan som Naturvårdsverket presenterade 2008 står det att ”förutsättningarna för att inrätta nya nationalparker i hög grad beror på acceptans av och samarbete med regionala och lokala myndigheter och med lokalbefolkningen. “. I Östersjöområdet har det länge funnits planer av det här slaget både för Sankt Anna och Nämdö skärgård. I Sankt Anna stoppades det tidigt efter starkt lokalt motstånd. Ett liknande resultat erhölls för Vålådalen-Sylarna-Helags nationalpark.
Naturvårdsverket sammanfattar i sin remiss till regeringen de 66 remissvaren med synpunkter. Av dessa sägs 32 vara “positiva/inget att komma ihåg” (48 procent), 10 “emot” (15 procent) och 24 innehöll “endast åsikter” (36 procent). Myndigheten ser detta som ett bra svar. När man granskar remissvaren får man dock en annan bild.
Bland svaren som Naturvårdsverket ser som “positivt/inget att erinra om” finns näringslivsföreningen Nämdöskärgården (24 medlemmar) som skriver i sitt remissvar: (1) Myndigheten har inte gjort förstudier som det sades vara gjort; (2) Fastighetsägare och invånare har inte blivit tillräckligt informerade om planerna och konsekvenserna av en nationalpark; (3) Åtgärder för tillsyn och underhåll med renlighet et cetera har inte rapporterats tillräckligt; (4) Ett antal viktiga frågor har inte utretts och har skjutits upp till efter det att remissvaren har lämnats in.
En annan förening som ingår i samma grupp är Nämdö Gröna skärgården. Där står bland annat följande i sitt yttrande: (1) Arbetsprocessen med att bilda nationalparken har i delar upplevts som allt annat än lyhörd och inkluderande, vi önskar att det hade varit en bättre dialog från början; (2) Det arbete som har skett i nära samarbete med den boende befolkningen i Nämdö skärgård för Värmdö kommuns räkning har inte beaktats eller knappt kommenterats; (3) Att etablera den största delen av besöksmottagningen på Bullerö är enligt vår mening en dålig lösning”. I den senare frågan föreslås istället att ett “Havsrum” (ett marint Naturum) ska skapas på Nämdö.
Att klassa dessa två associationer som positiva utan något att komma ihåg är grovt missvisande.
Bland de betygsatta har “bara synpunkter” finns Nämdö Hembygdsförening (cirka 400 medlemmar). Därifrån sägs bland annat följande: “Vi ifrågasätter att man nu går vidare med tillkomsten av nationalparken utan att ha undersökt lokalbefolkningens inställning till detta i en förstudie eller på annat sätt.” Vidare åberopas en skrivelse från 2023 (understödd av 121 personer), där det krävs en paus och ett återupptagande av bildandet av nationalparken, med hänvisning till ett antal punkter där man anser att arbetet har misslyckats. Liknande åsikter framförs av ett antal fastighetsägare och enskilda i närskärgårdsområdet.
Siko (kontaktorganisationen för Skärgårdens intresseorganisationer) och Skärgårdens Riksförbund är överens om detta. De sistnämnda skriver: “När vi läser hela förslaget till skapandet av Nämdöskärgårdens nationalpark konstaterar vi att lokalbefolkningens synpunkter och eventuella negativa bieffekter för de som bor i närheten av det föreslagna området inte alls nämns. Detta är bl.a. anmärkningsvärt med tanke på att specifikt spridningseffekter och negativ påverkan på naturen har varit föremål för omfattande diskussion”.
Ett vältaligt inlägg lämnas också av Claes Kruckenberg som ombud för Aspö Byalag (132 fastigheter). Något förkortat: “Hela projektplanen verkar mest handla om att öka turismen, men varför då?” Det gynnar inte naturen och det gynnar inte människorna som bor här heller. Det pratas om att förlänga säsongen. Det har vi hört i många år här ute och folk frågar sig igen, varför då? Som jag redan har sagt så ska man inte springa runt på öarna under våren och försommaren. Behåll istället nuvarande byggnation med naturreservat och utöka övervakningen av dessa genom fler anställd personal, som bor här ute och känner sin skärgård bäst. Det skulle också ge fler jobb, om man kunde komma runt och göra något för skärgårdsborna”.
Sammanfattningsvis ogilla de nämnda remissvaren till den plan för Nämdöskärgårdens nationalpark som Naturvårdsverket lämnat till regeringen. Detta motiveras av bristen på lokal förankring av förslaget, vilket strider mot tidigare uttalad policy.
Många framhåller också att området redan är skyddat som naturreservat och att en status som nationalpark inte skulle ge något ytterligare skydd för djur och natur. Det som krävdes är därför att frågan förklaras vilande tills lokala fastighetsägare och öbor har haft möjlighet att svara på nationalparksplanens effekter på lokalsamhället.
Mer om insändare: Så här skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare
Naturvårdsverket lämnade den 6 september in en framställan till regeringen om inrättandet av en nationalpark i Nämdö skärgård för att bevara ett unikt hav och skärgårdslandskap. Kärnan i den planerade parken ska utgöras av Bullerö och Långviksskär.
Förslaget var öppet för remiss fram till den 1 mars då svar inkom från 75 instanser, allt från myndigheter till privatpersoner. Dessa var enligt Naturvårdsverket övervägande positiva. Detta ger dock en missvisande bild. Frågan är därför om det med hänsyn till Naturvårdsverkets tidigare uttalade krav på en stark lokal förankring var motiverat att framföra denna begäran.
På Naturvårdsverkets hemsida beskrivs hur en nationalpark bildas. I en förstudie diskuteras projektet först med kommuner och länsstyrelser. Området kartläggs sedan och vad invånare, företag och organisationer tycker prövas.
Om resultatet är gynnsam går du vidare och tar fram ett förslag som skickas ut på remiss. Om svaren på detta är positiva föreslås regering och riksdag inrätta en nationalpark. Det är anmärkningsvärt att det i det aktuella fallet inte har gjorts någon förstudie.
I den långsiktiga nationalparksplan som Naturvårdsverket presenterade 2008 står det att ”förutsättningarna för att inrätta nya nationalparker i hög grad beror på acceptans av och samarbete med regionala och lokala myndigheter och med lokalbefolkningen. “. I Östersjöområdet har det länge funnits planer av det här slaget både för Sankt Anna och Nämdö skärgård. I Sankt Anna stoppades det tidigt efter starkt lokalt motstånd. Ett liknande resultat erhölls för Vålådalen-Sylarna-Helags nationalpark.
Naturvårdsverket sammanfattar i sin remiss till regeringen de 66 remissvaren med synpunkter. Av dessa sägs 32 vara “positiva/inget att komma ihåg” (48 procent), 10 “emot” (15 procent) och 24 innehöll “endast åsikter” (36 procent). Myndigheten ser detta som ett bra svar. När man granskar remissvaren får man dock en annan bild.
Bland svaren som Naturvårdsverket ser som “positivt/inget att erinra om” finns näringslivsföreningen Nämdöskärgården (24 medlemmar) som skriver i sitt remissvar: (1) Myndigheten har inte gjort förstudier som det sades vara gjort; (2) Fastighetsägare och invånare har inte blivit tillräckligt informerade om planerna och konsekvenserna av en nationalpark; (3) Åtgärder för tillsyn och underhåll med renlighet et cetera har inte rapporterats tillräckligt; (4) Ett antal viktiga frågor har inte utretts och har skjutits upp till efter det att remissvaren har lämnats in.
En annan förening som ingår i samma grupp är Nämdö Gröna skärgården. Där står bland annat följande i sitt yttrande: (1) Arbetsprocessen med att bilda nationalparken har i delar upplevts som allt annat än lyhörd och inkluderande, vi önskar att det hade varit en bättre dialog från början; (2) Det arbete som har skett i nära samarbete med den boende befolkningen i Nämdö skärgård för Värmdö kommuns räkning har inte beaktats eller knappt kommenterats; (3) Att etablera den största delen av besöksmottagningen på Bullerö är enligt vår mening en dålig lösning”. I den senare frågan föreslås istället att ett “Havsrum” (ett marint Naturum) ska skapas på Nämdö.
Att klassa dessa två associationer som positiva utan något att komma ihåg är grovt missvisande.
Bland de betygsatta har “bara synpunkter” finns Nämdö Hembygdsförening (cirka 400 medlemmar). Därifrån sägs bland annat följande: “Vi ifrågasätter att man nu går vidare med tillkomsten av nationalparken utan att ha undersökt lokalbefolkningens inställning till detta i en förstudie eller på annat sätt.” Vidare åberopas en skrivelse från 2023 (understödd av 121 personer), där det krävs en paus och ett återupptagande av bildandet av nationalparken, med hänvisning till ett antal punkter där man anser att arbetet har misslyckats. Liknande åsikter framförs av ett antal fastighetsägare och enskilda i närskärgårdsområdet.
Siko (kontaktorganisationen för Skärgårdens intresseorganisationer) och Skärgårdens Riksförbund är överens om detta. De sistnämnda skriver: “När vi läser hela förslaget till skapandet av Nämdöskärgårdens nationalpark konstaterar vi att lokalbefolkningens synpunkter och eventuella negativa bieffekter för de som bor i närheten av det föreslagna området inte alls nämns. Detta är bl.a. anmärkningsvärt med tanke på att specifikt spridningseffekter och negativ påverkan på naturen har varit föremål för omfattande diskussion”.
Ett vältaligt inlägg lämnas också av Claes Kruckenberg som ombud för Aspö Byalag (132 fastigheter). Något förkortat: “Hela projektplanen verkar mest handla om att öka turismen, men varför då?” Det gynnar inte naturen och det gynnar inte människorna som bor här heller. Det pratas om att förlänga säsongen. Det har vi hört i många år här ute och folk frågar sig igen, varför då? Som jag redan har sagt så ska man inte springa runt på öarna under våren och försommaren. Behåll istället nuvarande byggnation med naturreservat och utöka övervakningen av dessa genom fler anställd personal, som bor här ute och känner sin skärgård bäst. Det skulle också ge fler jobb, om man kunde komma runt och göra något för skärgårdsborna”.
Sammanfattningsvis ogilla de nämnda remissvaren till den plan för Nämdöskärgårdens nationalpark som Naturvårdsverket lämnat till regeringen. Detta motiveras av bristen på lokal förankring av förslaget, vilket strider mot tidigare uttalad policy.
Många framhåller också att området redan är skyddat som naturreservat och att en status som nationalpark inte skulle ge något ytterligare skydd för djur och natur. Det som krävdes är därför att frågan förklaras vilande tills lokala fastighetsägare och öbor har haft möjlighet att svara på nationalparksplanens effekter på lokalsamhället.
Mer om insändare: Så här skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare
Naturvårdsverket lämnade den 6 september in en framställan till regeringen om inrättandet av en nationalpark i Nämdö skärgård för att bevara ett unikt hav och skärgårdslandskap. Kärnan i den planerade parken ska utgöras av Bullerö och Långviksskär.
Förslaget var öppet för remiss fram till den 1 mars då svar inkom från 75 instanser, allt från myndigheter till privatpersoner. Dessa var enligt Naturvårdsverket övervägande positiva. Detta ger dock en missvisande bild. Frågan är därför om det med hänsyn till Naturvårdsverkets tidigare uttalade krav på en stark lokal förankring var motiverat att framföra denna begäran.
På Naturvårdsverkets hemsida beskrivs hur en nationalpark bildas. I en förstudie diskuteras projektet först med kommuner och länsstyrelser. Området kartläggs sedan och vad invånare, företag och organisationer tycker prövas.
Om resultatet är gynnsam går du vidare och tar fram ett förslag som skickas ut på remiss. Om svaren på detta är positiva föreslås regering och riksdag inrätta en nationalpark. Det är anmärkningsvärt att det i det aktuella fallet inte har gjorts någon förstudie.
I den långsiktiga nationalparksplan som Naturvårdsverket presenterade 2008 står det att ”förutsättningarna för att inrätta nya nationalparker i hög grad beror på acceptans av och samarbete med regionala och lokala myndigheter och med lokalbefolkningen. “. I Östersjöområdet har det länge funnits planer av det här slaget både för Sankt Anna och Nämdö skärgård. I Sankt Anna stoppades det tidigt efter starkt lokalt motstånd. Ett liknande resultat erhölls för Vålådalen-Sylarna-Helags nationalpark.
Naturvårdsverket sammanfattar i sin remiss till regeringen de 66 remissvaren med synpunkter. Av dessa sägs 32 vara “positiva/inget att komma ihåg” (48 procent), 10 “emot” (15 procent) och 24 innehöll “endast åsikter” (36 procent). Myndigheten ser detta som ett bra svar. När man granskar remissvaren får man dock en annan bild.
Bland svaren som Naturvårdsverket ser som “positivt/inget att erinra om” finns näringslivsföreningen Nämdöskärgården (24 medlemmar) som skriver i sitt remissvar: (1) Myndigheten har inte gjort förstudier som det sades vara gjort; (2) Fastighetsägare och invånare har inte blivit tillräckligt informerade om planerna och konsekvenserna av en nationalpark; (3) Åtgärder för tillsyn och underhåll med renlighet et cetera har inte rapporterats tillräckligt; (4) Ett antal viktiga frågor har inte utretts och har skjutits upp till efter det att remissvaren har lämnats in.
En annan förening som ingår i samma grupp är Nämdö Gröna skärgården. Där står bland annat följande i sitt yttrande: (1) Arbetsprocessen med att bilda nationalparken har i delar upplevts som allt annat än lyhörd och inkluderande, vi önskar att det hade varit en bättre dialog från början; (2) Det arbete som har skett i nära samarbete med den boende befolkningen i Nämdö skärgård för Värmdö kommuns räkning har inte beaktats eller knappt kommenterats; (3) Att etablera den största delen av besöksmottagningen på Bullerö är enligt vår mening en dålig lösning”. I den senare frågan föreslås istället att ett “Havsrum” (ett marint Naturum) ska skapas på Nämdö.
Att klassa dessa två associationer som positiva utan något att komma ihåg är grovt missvisande.
Bland de betygsatta har “bara synpunkter” finns Nämdö Hembygdsförening (cirka 400 medlemmar). Därifrån sägs bland annat följande: “Vi ifrågasätter att man nu går vidare med tillkomsten av nationalparken utan att ha undersökt lokalbefolkningens inställning till detta i en förstudie eller på annat sätt.” Vidare åberopas en skrivelse från 2023 (understödd av 121 personer), där det krävs en paus och ett återupptagande av bildandet av nationalparken, med hänvisning till ett antal punkter där man anser att arbetet har misslyckats. Liknande åsikter framförs av ett antal fastighetsägare och enskilda i närskärgårdsområdet.
Siko (kontaktorganisationen för Skärgårdens intresseorganisationer) och Skärgårdens Riksförbund är överens om detta. De sistnämnda skriver: “När vi läser hela förslaget till skapandet av Nämdöskärgårdens nationalpark konstaterar vi att lokalbefolkningens synpunkter och eventuella negativa bieffekter för de som bor i närheten av det föreslagna området inte alls nämns. Detta är bl.a. anmärkningsvärt med tanke på att specifikt spridningseffekter och negativ påverkan på naturen har varit föremål för omfattande diskussion”.
Ett vältaligt inlägg lämnas också av Claes Kruckenberg som ombud för Aspö Byalag (132 fastigheter). Något förkortat: “Hela projektplanen verkar mest handla om att öka turismen, men varför då?” Det gynnar inte naturen och det gynnar inte människorna som bor här heller. Det pratas om att förlänga säsongen. Det har vi hört i många år här ute och folk frågar sig igen, varför då? Som jag redan har sagt så ska man inte springa runt på öarna under våren och försommaren. Behåll istället nuvarande byggnation med naturreservat och utöka övervakningen av dessa genom fler anställd personal, som bor här ute och känner sin skärgård bäst. Det skulle också ge fler jobb, om man kunde komma runt och göra något för skärgårdsborna”.
Sammanfattningsvis ogilla de nämnda remissvaren till den plan för Nämdöskärgårdens nationalpark som Naturvårdsverket lämnat till regeringen. Detta motiveras av bristen på lokal förankring av förslaget, vilket strider mot tidigare uttalad policy.
Många framhåller också att området redan är skyddat som naturreservat och att en status som nationalpark inte skulle ge något ytterligare skydd för djur och natur. Det som krävdes är därför att frågan förklaras vilande tills lokala fastighetsägare och öbor har haft möjlighet att svara på nationalparksplanens effekter på lokalsamhället.
Mer om insändare: Så här skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare
Naturvårdsverket lämnade den 6 september in en framställan till regeringen om inrättandet av en nationalpark i Nämdö skärgård för att bevara ett unikt hav och skärgårdslandskap. Kärnan i den planerade parken ska utgöras av Bullerö och Långviksskär.
Förslaget var öppet för remiss fram till den 1 mars då svar inkom från 75 instanser, allt från myndigheter till privatpersoner. Dessa var enligt Naturvårdsverket övervägande positiva. Detta ger dock en missvisande bild. Frågan är därför om det med hänsyn till Naturvårdsverkets tidigare uttalade krav på en stark lokal förankring var motiverat att framföra denna begäran.
På Naturvårdsverkets hemsida beskrivs hur en nationalpark bildas. I en förstudie diskuteras projektet först med kommuner och länsstyrelser. Området kartläggs sedan och vad invånare, företag och organisationer tycker prövas.
Om resultatet är gynnsam går du vidare och tar fram ett förslag som skickas ut på remiss. Om svaren på detta är positiva föreslås regering och riksdag inrätta en nationalpark. Det är anmärkningsvärt att det i det aktuella fallet inte har gjorts någon förstudie.
I den långsiktiga nationalparksplan som Naturvårdsverket presenterade 2008 står det att ”förutsättningarna för att inrätta nya nationalparker i hög grad beror på acceptans av och samarbete med regionala och lokala myndigheter och med lokalbefolkningen. “. I Östersjöområdet har det länge funnits planer av det här slaget både för Sankt Anna och Nämdö skärgård. I Sankt Anna stoppades det tidigt efter starkt lokalt motstånd. Ett liknande resultat erhölls för Vålådalen-Sylarna-Helags nationalpark.
Naturvårdsverket sammanfattar i sin remiss till regeringen de 66 remissvaren med synpunkter. Av dessa sägs 32 vara “positiva/inget att komma ihåg” (48 procent), 10 “emot” (15 procent) och 24 innehöll “endast åsikter” (36 procent). Myndigheten ser detta som ett bra svar. När man granskar remissvaren får man dock en annan bild.
Bland svaren som Naturvårdsverket ser som “positivt/inget att erinra om” finns näringslivsföreningen Nämdöskärgården (24 medlemmar) som skriver i sitt remissvar: (1) Myndigheten har inte gjort förstudier som det sades vara gjort; (2) Fastighetsägare och invånare har inte blivit tillräckligt informerade om planerna och konsekvenserna av en nationalpark; (3) Åtgärder för tillsyn och underhåll med renlighet et cetera har inte rapporterats tillräckligt; (4) Ett antal viktiga frågor har inte utretts och har skjutits upp till efter det att remissvaren har lämnats in.
En annan förening som ingår i samma grupp är Nämdö Gröna skärgården. Där står bland annat följande i sitt yttrande: (1) Arbetsprocessen med att bilda nationalparken har i delar upplevts som allt annat än lyhörd och inkluderande, vi önskar att det hade varit en bättre dialog från början; (2) Det arbete som har skett i nära samarbete med den boende befolkningen i Nämdö skärgård för Värmdö kommuns räkning har inte beaktats eller knappt kommenterats; (3) Att etablera den största delen av besöksmottagningen på Bullerö är enligt vår mening en dålig lösning”. I den senare frågan föreslås istället att ett “Havsrum” (ett marint Naturum) ska skapas på Nämdö.
Att klassa dessa två associationer som positiva utan något att komma ihåg är grovt missvisande.
Bland de betygsatta har “bara synpunkter” finns Nämdö Hembygdsförening (cirka 400 medlemmar). Därifrån sägs bland annat följande: “Vi ifrågasätter att man nu går vidare med tillkomsten av nationalparken utan att ha undersökt lokalbefolkningens inställning till detta i en förstudie eller på annat sätt.” Vidare åberopas en skrivelse från 2023 (understödd av 121 personer), där det krävs en paus och ett återupptagande av bildandet av nationalparken, med hänvisning till ett antal punkter där man anser att arbetet har misslyckats. Liknande åsikter framförs av ett antal fastighetsägare och enskilda i närskärgårdsområdet.
Siko (kontaktorganisationen för Skärgårdens intresseorganisationer) och Skärgårdens Riksförbund är överens om detta. De sistnämnda skriver: “När vi läser hela förslaget till skapandet av Nämdöskärgårdens nationalpark konstaterar vi att lokalbefolkningens synpunkter och eventuella negativa bieffekter för de som bor i närheten av det föreslagna området inte alls nämns. Detta är bl.a. anmärkningsvärt med tanke på att specifikt spridningseffekter och negativ påverkan på naturen har varit föremål för omfattande diskussion”.
Ett vältaligt inlägg lämnas också av Claes Kruckenberg som ombud för Aspö Byalag (132 fastigheter). Något förkortat: “Hela projektplanen verkar mest handla om att öka turismen, men varför då?” Det gynnar inte naturen och det gynnar inte människorna som bor här heller. Det pratas om att förlänga säsongen. Det har vi hört i många år här ute och folk frågar sig igen, varför då? Som jag redan har sagt så ska man inte springa runt på öarna under våren och försommaren. Behåll istället nuvarande byggnation med naturreservat och utöka övervakningen av dessa genom fler anställd personal, som bor här ute och känner sin skärgård bäst. Det skulle också ge fler jobb, om man kunde komma runt och göra något för skärgårdsborna”.
Sammanfattningsvis ogilla de nämnda remissvaren till den plan för Nämdöskärgårdens nationalpark som Naturvårdsverket lämnat till regeringen. Detta motiveras av bristen på lokal förankring av förslaget, vilket strider mot tidigare uttalad policy.
Många framhåller också att området redan är skyddat som naturreservat och att en status som nationalpark inte skulle ge något ytterligare skydd för djur och natur. Det som krävdes är därför att frågan förklaras vilande tills lokala fastighetsägare och öbor har haft möjlighet att svara på nationalparksplanens effekter på lokalsamhället.
Mer om insändare: Så här skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare
Naturvårdsverket lämnade den 6 september in en framställan till regeringen om inrättandet av en nationalpark i Nämdö skärgård för att bevara ett unikt hav och skärgårdslandskap. Kärnan i den planerade parken ska utgöras av Bullerö och Långviksskär.
Förslaget var öppet för remiss fram till den 1 mars då svar inkom från 75 instanser, allt från myndigheter till privatpersoner. Dessa var enligt Naturvårdsverket övervägande positiva. Detta ger dock en missvisande bild. Frågan är därför om det med hänsyn till Naturvårdsverkets tidigare uttalade krav på en stark lokal förankring var motiverat att framföra denna begäran.
På Naturvårdsverkets hemsida beskrivs hur en nationalpark bildas. I en förstudie diskuteras projektet först med kommuner och länsstyrelser. Området kartläggs sedan och vad invånare, företag och organisationer tycker prövas.
Om resultatet är gynnsam går du vidare och tar fram ett förslag som skickas ut på remiss. Om svaren på detta är positiva föreslås regering och riksdag inrätta en nationalpark. Det är anmärkningsvärt att det i det aktuella fallet inte har gjorts någon förstudie.
I den långsiktiga nationalparksplan som Naturvårdsverket presenterade 2008 står det att ”förutsättningarna för att inrätta nya nationalparker i hög grad beror på acceptans av och samarbete med regionala och lokala myndigheter och med lokalbefolkningen. “. I Östersjöområdet har det länge funnits planer av det här slaget både för Sankt Anna och Nämdö skärgård. I Sankt Anna stoppades det tidigt efter starkt lokalt motstånd. Ett liknande resultat erhölls för Vålådalen-Sylarna-Helags nationalpark.
Naturvårdsverket sammanfattar i sin remiss till regeringen de 66 remissvaren med synpunkter. Av dessa sägs 32 vara “positiva/inget att komma ihåg” (48 procent), 10 “emot” (15 procent) och 24 innehöll “endast åsikter” (36 procent). Myndigheten ser detta som ett bra svar. När man granskar remissvaren får man dock en annan bild.
Bland svaren som Naturvårdsverket ser som “positivt/inget att erinra om” finns näringslivsföreningen Nämdöskärgården (24 medlemmar) som skriver i sitt remissvar: (1) Myndigheten har inte gjort förstudier som det sades vara gjort; (2) Fastighetsägare och invånare har inte blivit tillräckligt informerade om planerna och konsekvenserna av en nationalpark; (3) Åtgärder för tillsyn och underhåll med renlighet et cetera har inte rapporterats tillräckligt; (4) Ett antal viktiga frågor har inte utretts och har skjutits upp till efter det att remissvaren har lämnats in.
En annan förening som ingår i samma grupp är Nämdö Gröna skärgården. Där står bland annat följande i sitt yttrande: (1) Arbetsprocessen med att bilda nationalparken har i delar upplevts som allt annat än lyhörd och inkluderande, vi önskar att det hade varit en bättre dialog från början; (2) Det arbete som har skett i nära samarbete med den boende befolkningen i Nämdö skärgård för Värmdö kommuns räkning har inte beaktats eller knappt kommenterats; (3) Att etablera den största delen av besöksmottagningen på Bullerö är enligt vår mening en dålig lösning”. I den senare frågan föreslås istället att ett “Havsrum” (ett marint Naturum) ska skapas på Nämdö.
Att klassa dessa två associationer som positiva utan något att komma ihåg är grovt missvisande.
Bland de betygsatta har “bara synpunkter” finns Nämdö Hembygdsförening (cirka 400 medlemmar). Därifrån sägs bland annat följande: “Vi ifrågasätter att man nu går vidare med tillkomsten av nationalparken utan att ha undersökt lokalbefolkningens inställning till detta i en förstudie eller på annat sätt.” Vidare åberopas en skrivelse från 2023 (understödd av 121 personer), där det krävs en paus och ett återupptagande av bildandet av nationalparken, med hänvisning till ett antal punkter där man anser att arbetet har misslyckats. Liknande åsikter framförs av ett antal fastighetsägare och enskilda i närskärgårdsområdet.
Siko (kontaktorganisationen för Skärgårdens intresseorganisationer) och Skärgårdens Riksförbund är överens om detta. De sistnämnda skriver: “När vi läser hela förslaget till skapandet av Nämdöskärgårdens nationalpark konstaterar vi att lokalbefolkningens synpunkter och eventuella negativa bieffekter för de som bor i närheten av det föreslagna området inte alls nämns. Detta är bl.a. anmärkningsvärt med tanke på att specifikt spridningseffekter och negativ påverkan på naturen har varit föremål för omfattande diskussion”.
Ett vältaligt inlägg lämnas också av Claes Kruckenberg som ombud för Aspö Byalag (132 fastigheter). Något förkortat: “Hela projektplanen verkar mest handla om att öka turismen, men varför då?” Det gynnar inte naturen och det gynnar inte människorna som bor här heller. Det pratas om att förlänga säsongen. Det har vi hört i många år här ute och folk frågar sig igen, varför då? Som jag redan har sagt så ska man inte springa runt på öarna under våren och försommaren. Behåll istället nuvarande byggnation med naturreservat och utöka övervakningen av dessa genom fler anställd personal, som bor här ute och känner sin skärgård bäst. Det skulle också ge fler jobb, om man kunde komma runt och göra något för skärgårdsborna”.
Sammanfattningsvis ogilla de nämnda remissvaren till den plan för Nämdöskärgårdens nationalpark som Naturvårdsverket lämnat till regeringen. Detta motiveras av bristen på lokal förankring av förslaget, vilket strider mot tidigare uttalad policy.
Många framhåller också att området redan är skyddat som naturreservat och att en status som nationalpark inte skulle ge något ytterligare skydd för djur och natur. Det som krävdes är därför att frågan förklaras vilande tills lokala fastighetsägare och öbor har haft möjlighet att svara på nationalparksplanens effekter på lokalsamhället.
Mer om insändare: Så här skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare
Naturvårdsverket lämnade den 6 september in en framställan till regeringen om inrättandet av en nationalpark i Nämdö skärgård för att bevara ett unikt hav och skärgårdslandskap. Kärnan i den planerade parken ska utgöras av Bullerö och Långviksskär.
Förslaget var öppet för remiss fram till den 1 mars då svar inkom från 75 instanser, allt från myndigheter till privatpersoner. Dessa var enligt Naturvårdsverket övervägande positiva. Detta ger dock en missvisande bild. Frågan är därför om det med hänsyn till Naturvårdsverkets tidigare uttalade krav på en stark lokal förankring var motiverat att framföra denna begäran.
På Naturvårdsverkets hemsida beskrivs hur en nationalpark bildas. I en förstudie diskuteras projektet först med kommuner och länsstyrelser. Området kartläggs sedan och vad invånare, företag och organisationer tycker prövas.
Om resultatet är gynnsam går du vidare och tar fram ett förslag som skickas ut på remiss. Om svaren på detta är positiva föreslås regering och riksdag inrätta en nationalpark. Det är anmärkningsvärt att det i det aktuella fallet inte har gjorts någon förstudie.
I den långsiktiga nationalparksplan som Naturvårdsverket presenterade 2008 står det att ”förutsättningarna för att inrätta nya nationalparker i hög grad beror på acceptans av och samarbete med regionala och lokala myndigheter och med lokalbefolkningen. “. I Östersjöområdet har det länge funnits planer av det här slaget både för Sankt Anna och Nämdö skärgård. I Sankt Anna stoppades det tidigt efter starkt lokalt motstånd. Ett liknande resultat erhölls för Vålådalen-Sylarna-Helags nationalpark.
Naturvårdsverket sammanfattar i sin remiss till regeringen de 66 remissvaren med synpunkter. Av dessa sägs 32 vara “positiva/inget att komma ihåg” (48 procent), 10 “emot” (15 procent) och 24 innehöll “endast åsikter” (36 procent). Myndigheten ser detta som ett bra svar. När man granskar remissvaren får man dock en annan bild.
Bland svaren som Naturvårdsverket ser som “positivt/inget att erinra om” finns näringslivsföreningen Nämdöskärgården (24 medlemmar) som skriver i sitt remissvar: (1) Myndigheten har inte gjort förstudier som det sades vara gjort; (2) Fastighetsägare och invånare har inte blivit tillräckligt informerade om planerna och konsekvenserna av en nationalpark; (3) Åtgärder för tillsyn och underhåll med renlighet et cetera har inte rapporterats tillräckligt; (4) Ett antal viktiga frågor har inte utretts och har skjutits upp till efter det att remissvaren har lämnats in.
En annan förening som ingår i samma grupp är Nämdö Gröna skärgården. Där står bland annat följande i sitt yttrande: (1) Arbetsprocessen med att bilda nationalparken har i delar upplevts som allt annat än lyhörd och inkluderande, vi önskar att det hade varit en bättre dialog från början; (2) Det arbete som har skett i nära samarbete med den boende befolkningen i Nämdö skärgård för Värmdö kommuns räkning har inte beaktats eller knappt kommenterats; (3) Att etablera den största delen av besöksmottagningen på Bullerö är enligt vår mening en dålig lösning”. I den senare frågan föreslås istället att ett “Havsrum” (ett marint Naturum) ska skapas på Nämdö.
Att klassa dessa två associationer som positiva utan något att komma ihåg är grovt missvisande.
Bland de betygsatta har “bara synpunkter” finns Nämdö Hembygdsförening (cirka 400 medlemmar). Därifrån sägs bland annat följande: “Vi ifrågasätter att man nu går vidare med tillkomsten av nationalparken utan att ha undersökt lokalbefolkningens inställning till detta i en förstudie eller på annat sätt.” Vidare åberopas en skrivelse från 2023 (understödd av 121 personer), där det krävs en paus och ett återupptagande av bildandet av nationalparken, med hänvisning till ett antal punkter där man anser att arbetet har misslyckats. Liknande åsikter framförs av ett antal fastighetsägare och enskilda i närskärgårdsområdet.
Siko (kontaktorganisationen för Skärgårdens intresseorganisationer) och Skärgårdens Riksförbund är överens om detta. De sistnämnda skriver: “När vi läser hela förslaget till skapandet av Nämdöskärgårdens nationalpark konstaterar vi att lokalbefolkningens synpunkter och eventuella negativa bieffekter för de som bor i närheten av det föreslagna området inte alls nämns. Detta är bl.a. anmärkningsvärt med tanke på att specifikt spridningseffekter och negativ påverkan på naturen har varit föremål för omfattande diskussion”.
Ett vältaligt inlägg lämnas också av Claes Kruckenberg som ombud för Aspö Byalag (132 fastigheter). Något förkortat: “Hela projektplanen verkar mest handla om att öka turismen, men varför då?” Det gynnar inte naturen och det gynnar inte människorna som bor här heller. Det pratas om att förlänga säsongen. Det har vi hört i många år här ute och folk frågar sig igen, varför då? Som jag redan har sagt så ska man inte springa runt på öarna under våren och försommaren. Behåll istället nuvarande byggnation med naturreservat och utöka övervakningen av dessa genom fler anställd personal, som bor här ute och känner sin skärgård bäst. Det skulle också ge fler jobb, om man kunde komma runt och göra något för skärgårdsborna”.
Sammanfattningsvis ogilla de nämnda remissvaren till den plan för Nämdöskärgårdens nationalpark som Naturvårdsverket lämnat till regeringen. Detta motiveras av bristen på lokal förankring av förslaget, vilket strider mot tidigare uttalad policy.
Många framhåller också att området redan är skyddat som naturreservat och att en status som nationalpark inte skulle ge något ytterligare skydd för djur och natur. Det som krävdes är därför att frågan förklaras vilande tills lokala fastighetsägare och öbor har haft möjlighet att svara på nationalparksplanens effekter på lokalsamhället.
Mer om insändare: Så här skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare
