Klimatmötet COP29 i Baku går nu in i sin slutfas och belyser svensk klimatpolitik. Elektrifiering är nyckeln till att lyckas med klimatförändringarna. Tillgång till fossilfri el till ett överkomligt pris är centralt både för svenska hushåll och företag och är helt avgörande för svensk konkurrenskraft.
Energimyndigheten har uppskattat att vårt elbehov fördubblas på tio år, från dagens elanvändning på 140 TWh. Det finns andra prognoser som pekar på lägre siffror och det är möjligt att den senaste tidens utveckling inom batteriproduktion kan påverka framtidsprognosen. Men oavsett detta behöver vi mycket el, vi behöver det snabbt, och det ska vara fossilfritt.
Regeringens svar så här långt har varit ny kärnkraft. Vi delar uppfattningen att det behövs stora investeringar i ny kärnkraft. Det kommer dock att ta tid innan det är klart. Kärnkraften kommer inte att möta vårt elbehov de närmaste åren. Men det kan vattenkraften göra, eftersom den redan är på plats och effektivitet kan ge relativt stora resultat.
Politiskt har vattenkraften betraktats som färdigbyggd
Vattenkraften står idag för 40 procent av Sveriges elproduktion och är därmed den enskilt största källan. Det är en baskraft med stora fördelar. Det är planerbart, justerbart, fossilfritt och förnybart. Men några större investeringar har inte gjorts på 30 år. Vattenkraftens totala effekt på 16 420 MW har varit i stort sett densamma sedan 1990, samtidigt som vindkraft och solkraft har byggts ut kraftigt.
Politiskt har vattenkraften anses vara avslutad. Men det finns stora möjligheter att effektivisera det nuvarande beståndet. Sveriges Ingenjörer har gett teknik- och managementkonsultföretaget Afry i uppdrag att identifiera åtgärder för att öka kapaciteten på vattenkraften.
Rapporten lanseras idag. Den visar hur flaskhalsar kan avlägsnas och turbiner och aggregat bör uppgraderas. Redan om cirka tre till fem år kan flera av åtgärderna vara på plats. Ytterligare några år senare, 2035, finns potential för en effektökning på 1 300 MW. Det motsvarar ungefär en färdigställd kärnkraftsreaktor, eller 80 procent av Stockholms kraftbehov.
Detta kan ske utan större ingrepp i natur och miljö. Vi kan fortsätta att skydda våra nationella floder och behöver inte bygga nya kraftverk.
Effektiviseringen av vattenkraft kan göra den till ett ännu starkare komplement till vindkraft än idag. När det inte blåser kan vattenkraften bidra till att balansera, och kompensera för minskningen av elproduktionen från vindkraft och upprätthålla balansen i elnätet. I motsatt läge, med mycket vindproduktion, kan vattenkraften regleras ned.
Afrys modellering visar att effekten för landbaserad vindkraft till följd av detta skulle kunna öka med cirka 25 procent av vattenkraftens effektökning med bibehållen ekonomisk effektivitet. Effektivare vattenkraft kan därför möjliggöra utbyggnaden av vindkraften, samtidigt som elsystemet hålls stabilt.
Genom att etablera pumpstationer kan även ytterligare balansering uppnås, eftersom stora mängder vatten kan pumpas upp i dammar när elpriset är lågt.
En modernare vattenkraft kan bli en viktig resursreserv, som ett gigantiskt batteri, för elsystemet. Rapporten uppskattar att vattenkraftens effektivitet till 2035 skulle leda till ett kraftigt minskat effektunderskott i det svenska elsystemet. Under topplasttimmen (timmen med högst elförbrukning) beräknas effektunderskottet kunna minska med 75 procent. Vi skulle därmed vara bättre rustade att ha tillgång till el när det behövs som mest.
Genom att etablera pumpstationer kan även ytterligare balansering uppnås, eftersom stora mängder vatten kan pumpas in i dammar när elpriset är lågt och sedan släppas ut när elpriset är högre. Även om det finns restriktioner för var pumpanläggningar kan byggas finns här möjligheter till mer prisstabilitet i elsystemet.
Vattenkraftsrenoveringar är ofta platsspecifika och vissa åtgärder tar längre tid att genomföra. Men redan om tre till fem år kan uppgraderade turbiner och aggregat vara på plats, som under efterföljande år bidrar till en stor effektökning och ett stabilare elsystem. Baserat på tidigare projekt presenterar Afry-rapporten kostnadsuppskattningar i intervall.
Mittpunkten i detta visar att kostnaden fram till 2035 är cirka 35 miljarder kronor. Det kan jämföras med regeringens uppskattning på 100 miljarder kronor per ny kärnkraftsreaktor. Satsningen på vattenkraft skulle kunna ge samma effektökning som en ny kärnkraftsreaktor, men till ungefär en tredjedel av kostnaden.
På liknande sätt som regeringen gjorde med kärnkraften krävs därför nu en snabbutredning om en satsning på vattenkraft
Vi är övertygade om att det kommer att behövas både mer kärnkraft och vattenkraft för att möta vårt framtida elbehov. Men vattenkraften kan komma att spela en större roll de närmaste åren. På liknande sätt som regeringen gjorde med kärnkraften krävs därför nu en snabbutredning om en satsning på vattenkraft. Regeringen måste skyndsamt besluta om vilket ansvar staten ska ta för den akuta satsningen på vattenkraft.
Om de nödvändiga investeringarna inte görs inom en snar framtid kommer klimatförändringarna och den svenska konkurrenskraften att äventyras. Vi skulle alla förlora på det.
Fakta.Kraft kontra energi
● Effekt är ett mått på hur mycket elektrisk energi som förbrukas eller genereras vid ett specifikt ögonblick (ofta uttryckt i kilowatt, kW).
● Energi är ett mått på hur mycket ström som genereras eller används under en viss tidsperiod, vanligtvis uttryckt i timmar (vanligtvis angivet i kilowattimmar, kWh).
● Sambandet mellan effekt och energi beskrivs med formeln: Energi = Effekt x Tid. 1 kWh beskriver att effekten 1 kW har genererats under 1 timme.
Läs fler artiklar från DN Debatt.
