Sebastian Eriksson hyllades – tackades av på Gamla Ullevi | Allsvenskan

Det blev inget förlängt kontrakt och i vintras slutade den gamle mittfältaren fotbollen efter 14 säsonger i IFK Göteborgs A-lag och 368 matcher. Inför mötet med Elfsborg hade han spelat in en längre videohälsning som visades på storbildsskärmarna.

Sedan tog han plats på gräsmattan med sin familj, fick ta del av den officiella lagbilden innan avspark innan han fick se Gustaf Norlin sänka Elfsborg med matchens enda mål.

– Det var bra, det blev som jag ville för en gångs skull. Det har varit ett tufft halvår för mig, det kändes knappt som att jag ville göra det här. Jag gillar det inte riktigt. Men nu är det gjort och över, det var skönt att det blev bra. Jag är väldigt glad för grabbarnas skull, att de kunde avsluta våren så här fint. Det känns bra för mig, säger Sebastian Eriksson.

Kanske inte spelarna vågade göra något annat när du var här?

– Nja, det kanske var så, haha. Jag är väldigt glad för dem och hela föreningen. Det behövdes detta, få en paus med lite vind i seglen och vinst på hemmaplan. Det var en tuff match, de slet som djur i värmen.

“Ska jag anställa Birro eller inte?”

35-åringen säger att han helst undviker att stå i rampljuset.

– Det har hängt med mig sedan barnsben. När man gjorde ett mål blev man utbytt, det är farligt att vara bra, säger han med ett snett leende.

Lyckades du ta in allt som hände idag?

– Jag hoppas det. Det är jobbigt direkt, jag är trots allt ganska van vid att springa in här, men det blir ett minne för livet, absolut. För mig och min familj och hela min familj var de alla här idag. Det var fantastiskt att avsluta så. Det har inte sjunkit in ännu, men jag kan redan känna glädje och tillfredsställelse. Det var en trevlig dag, precis som jag ville att den skulle vara.

Eriksson understryker att det är han själv som ligger bakom varje ord i den ganska långa videohälsningen som spelades upp, ingen annan. Han svarar med ett skratt.

– Jag skrev allt själv, vad fan, ska jag anställa (Marcus) Birro eller inte? Jag har suttit i ett halvår och försökt. Jag skriver ibland när jag behöver få ut något, men ingenting kom.

Det kan bli en uppförsbacke mot deadline, men för någon vecka sedan lossnade det.

– Jag satt ner en kväll och skrev, det blev ganska bra, jag är nöjd med det också. Jag fick säga vad jag ville en sista gång, på mitt sätt, och det trodde jag att jag kunde förmedla också.

“Klippte mig och fick ett jobb”

Han skryter inte med att det varit ett jobbigt halvår utan fotboll, men tycker samtidigt att det också är lite skönt. För att göra en poäng.

– Det här har varit mitt liv och nu är det över. Jag har velat spela hela mitt liv men det går inte. Jag har fått jobba hårt, men har varit stolt varje gång jag tar på mig den här tröjan, när man inte får göra så blir den tom.

Sebastian Eriksson avslutar:

– Nu har det gått ett halvår och det börjar sjunka in, jag har klippt mig och fått jobb. Låt oss nu vara klara med detta.