DN kunde tidigare i veckan berätta att minst 57 av Sveriges riksdagsledamöter skrev under motioner med stort plagiat under höstens allmänna motionstid. En svensk riksdagsledamot sticker dock ut på ett annat sätt.
Sedan nationalförsamlingens öppnande den 10 september har socialdemokraten Olle Thorell skrivit över 180 skriftliga frågor till Sveriges ministrar. Det innebär i snitt 18 frågor i veckan, frågor som ministrarna ska svara på.
Fakta.Skriftliga frågor i riksdagen
Alla riksdagsledamöter kan ställa skriftliga frågor till statsråden. Det ingår i riksdagens kontrollmakt och regleras i regeringsformen.
Frågorna kan handla om en rad olika politiska ämnen. Syftet är att riksdagsledamöter ska kunna få svar från regeringen i aktuella frågor. Skriftliga frågor används i regel främst av ledamöter som tillhör partier som är i opposition.
Ministrarna måste svara på ledamöternas frågor. Skriftliga frågor inlämnade före torsdag kl 10 ska besvaras senast kl 12 påföljande onsdag. Under sommaren har ministrarna mer tid att svara.
Källa: Riksdagen
Siffran är rekordhög. Olle Thorell har hittills under hösten skrivit nästan 40 procent av alla inlämnade skriftliga frågor. Den medlem som har ställt näst flest frågor, Richard Nordin (C), har skrivit 14.
Minst en medlem skrev att många frågor under ett riksdagsår 2020, då Björn Söder (SD) skrev över 400 frågor på ett år. Men Olle Thorell har alltså skrivit nästan hälften så många på bara två månader. Olle Thorell, som följs av över 25 000 konton på Facebook, publicerar många av frågorna han skickar in på sin sida, under hashtaggen #dagensfråga.
Frågorna rör en mängd olika ämnen, från så kallade blufffabriker i Sydostasien till eskortering. Olle Thorell är Socialdemokraternas biståndspolitiska talesperson och de flesta av de skriftliga frågorna går därför till biståndsminister Benjamin Dousa (M) och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), som svarat på över 60 frågor vardera som Olle Thorell ställt.
De ministrar som fått flest frågor vill inte kommentera vad de tycker om det stora antalet frågor. Men uppgifter till DN gör gällande att de innebär en betydande arbetsbelastning för UD.
Olle Thorell själv ser de skrivna frågorna som ett sätt att påverka och hålla regeringen ansvarig för sin politik. Många av frågorna kommer från hans följare på sociala medier, som han ber frågor från. Olle Thorell menar att frågorna han ställer är relevanta och viktiga även om de riskerar att innebära merarbete för regeringen.
– Jag vill nå bortom mitt uppdrag. Då måste man jobba på ett innovativt och kreativt sätt och det tror jag att jag gör nu. Det här handlar inte bara om mig, utan om dessa människor som frågorna gäller. När jag ställer frågor om bahá’í-minoriteten i Iran gör jag det för att det är ett viktigt ämne.
Olle Thorells frågor genereras med hjälp av artificiell intelligens, något han medgav på sin Facebooksida. Det var så han kunde skriva så många frågor på så kort tid.
– Jag är ansvarig för varenda fråga. Jag gör verkligen inte det här för fan. Jag ser till att kolla källorna och när det är ämnen som jag inte är lika kunnig om själv ber jag andra om hjälp.
Hur ser du på risken för faktafel? Vi hittar till exempel en fråga där du hävdar att Indonesien har förbjudit samkönade relationer, något som inte stämmer.
– Har man fel fakta är det beklagligt, absolut. Jag får titta närmare på det.
Det finns inga formella hinder för att använda AI-verktyg för att skriva motioner eller frågor som riksdagsledamot.
– Riksdagsledamöterna är fria att använda vilka tekniska hjälpmedel de vill i sitt arbete. Det som är viktigt för mig är att parlamentariska verktyg, som har skapats för att riksdagsledamöter ska kunna granska regeringen, används klokt för att ställa relevanta frågor, säger talman Andreas Norlén.
Läs mer: Riksdagsledamöternas förslag – klippt och klistrat från särintressen
