I april landade en lite annorlunda förfrågan från Socialdepartementet på Folkhälsomyndigheten. Departementet, med socialminister Jakob Forssmed (KD) i spetsen, ville veta mer om begreppet existentiell hälsa. Vad menas egentligen med existentiell hälsa och hur arbetar svenska samhällsaktörer med denna hälsa? undrade man på ministeriet.
Enligt svensk ordbok kan existentiell översatt som fenomen “som berör eller är avgörande för människans existens”. Absolut livsavgörande, med andra ord. Men existentiell hälsa – vad betyder det?
Emma Lindholm är en av utredarna på Folkhälsomyndigheten som fick i uppdrag att lösa regeringsuppdraget. Hon och hennes kollegor bestämde sig för att närma sig frågan induktivt. Alltså utan några förutfattade meningar om resultatet och låt data istället tala för sig själv. De dykade in i litteraturen, men stötte snart på problem. Det visade sig att det inte finns någon tydlig definition, varken i Sverige eller internationellt, av vad existentiell hälsa är. Så regeringen hade bett om något som egentligen inte finns, eller hur?
För normalt pratar vi bara om två sorters hälsa. Det fysiska och det mentala. Intuitivt kan man dock ana att det finns något mer, bortom det rent fysiska och psykologiska. Något som påminner om, men ändå varken fysiskt eller psykiskt välbefinnande. Emma Lindholm håller med.
– Existentiell hälsa berör både fysisk och psykisk hälsa, samtidigt som den är något annat. Vår kartläggning visar att det finns organisationer som arbetat med de här frågorna länge, till exempel palliativ vård och neonatalvård, och att det finns aspekter som är relevanta för folkhälsopolitiken, säger hon till DN.
En exakt definition existentiell hälsa saknas alltså. Folkhälsomyndighetens kartläggning visar dock att återkommande beskrivningar är att ”skapa mening”, ”relation till sig själv, andra och naturen”, ”en känsla av trygghet” och ”att vara en del av något större”. Detta ligger i linje med arbete kopplat till Världshälsoorganisationen WHO, där begreppet bland annat omfattar harmoni och inre frid, helhet och integration samt mening och mening med livet.
– Här i Sverige beskrivs den existentiella hälsan också som individens innersta väsen, kärnan i att vara människa, säger Emma Lindholm.
För att ta reda på det på mer vände sig myndigheten till allmänheten. På dess hemsida fick invånarna möjlighet att själva beskriva vad begreppet betyder för dem, samtidigt som de uppmärksammade frågan i sociala medier.
– Det var en helt otrolig respons. Bara under de första 48 timmarna fick vi över 700 svar, säger Emma Lindholm.
Så vad tror vi att existentiell hälsa är? Folkhälsomyndigheten har inte analyserat svaren ännu, men när DN begär ett smakprov är det lätt att se att svaren skiljer sig åt. Minst sagt. Att kunna hämta barnbarnen från förskolan tycker den ena, medan den andra tror att vara närvarande under den katolska mässan är det som ger livet mening. Eller varför inte ha ett starkt miljöengagemang, som någon svarade, eller läsa böcker eller alternativt gå på stavgång tidigt på morgonen?
– Att vistas i naturen svarar också många på, säger Emma Lindholm.
Det verkar vara ett svårfångat fenomen?
– Det har varit en utmaning, men samtidigt viktigt. Detta är delvis helt nytt för oss.
Men varför är då regeringen intresserad av existentiell hälsa? Enligt socialminister Jakob Forssmed (KD) har den existentiella dimensionen av vår hälsa varit mycket “underdiskuterad” i Sverige.
– Det har länge erkänts internationellt, inte minst av WHO, men i världens modernaste land där vi gärna avmystifierar och mäter allt har den här dimensionen av vår hälsa inte uppmärksammats särskilt mycket, säger Jakob Forssmed till DN.
Hur skiljer sig existentiell hälsa från fysisk och psykisk hälsa, enligt dig?
– Det är inte helt lätt att definiera, men i närheten av begreppet finns saker som meningsfullhet, sammanhang, hopp, förundran och helhet. När personen känner det eller inte känner det. Det är saker som också har väldigt starka hälsodimensioner. Idag finns det en trend att pressa in nästan allt i psykisk ohälsa, men allt är det inte. Till exempel unga som söker vård för att de tycker att livet inte har någon mening. De undrar vad det är för fel på dem, men det är inget fel.
Är det en slump att det är en kristdemokratisk minister som ger det här uppdraget?
– Det är ingen hemlighet att jag tycker att det här är viktigt, men det är hela regeringens uppdrag. Dessa lyfts av många. Till exempel arbetar Göteborgs universitet tillsammans med Västra Götalandsregionen aktivt för att få in denna dimension i sitt arbete, eftersom det syns att den har saknats. När man lyfter på locket ser man att det bubblar ganska mycket kring dessa frågor.
Den 3 mars nästa år ska Folkhälsomyndigheten slutrapportera uppdraget.
Läs mer:
Hur nöjd är du med livet – egentligen?
I april landade en lite annorlunda förfrågan från Socialdepartementet på Folkhälsomyndigheten. Departementet, med socialminister Jakob Forssmed (KD) i spetsen, ville veta mer om begreppet existentiell hälsa. Vad menas egentligen med existentiell hälsa och hur arbetar svenska samhällsaktörer med denna hälsa? undrade man på ministeriet.
Enligt svensk ordbok kan existentiell översatt som fenomen “som berör eller är avgörande för människans existens”. Absolut livsavgörande, med andra ord. Men existentiell hälsa – vad betyder det?
Emma Lindholm är en av utredarna på Folkhälsomyndigheten som fick i uppdrag att lösa regeringsuppdraget. Hon och hennes kollegor bestämde sig för att närma sig frågan induktivt. Alltså utan några förutfattade meningar om resultatet och låt data istället tala för sig själv. De dykade in i litteraturen, men stötte snart på problem. Det visade sig att det inte finns någon tydlig definition, varken i Sverige eller internationellt, av vad existentiell hälsa är. Så regeringen hade bett om något som egentligen inte finns, eller hur?
För normalt pratar vi bara om två sorters hälsa. Det fysiska och det mentala. Intuitivt kan man dock ana att det finns något mer, bortom det rent fysiska och psykologiska. Något som påminner om, men ändå varken fysiskt eller psykiskt välbefinnande. Emma Lindholm håller med.
– Existentiell hälsa berör både fysisk och psykisk hälsa, samtidigt som den är något annat. Vår kartläggning visar att det finns organisationer som arbetat med de här frågorna länge, till exempel palliativ vård och neonatalvård, och att det finns aspekter som är relevanta för folkhälsopolitiken, säger hon till DN.
En exakt definition existentiell hälsa saknas alltså. Folkhälsomyndighetens kartläggning visar dock att återkommande beskrivningar är att ”skapa mening”, ”relation till sig själv, andra och naturen”, ”en känsla av trygghet” och ”att vara en del av något större”. Detta ligger i linje med arbete kopplat till Världshälsoorganisationen WHO, där begreppet bland annat omfattar harmoni och inre frid, helhet och integration samt mening och mening med livet.
– Här i Sverige beskrivs den existentiella hälsan också som individens innersta väsen, kärnan i att vara människa, säger Emma Lindholm.
För att ta reda på det på mer vände sig myndigheten till allmänheten. På dess hemsida fick invånarna möjlighet att själva beskriva vad begreppet betyder för dem, samtidigt som de uppmärksammade frågan i sociala medier.
– Det var en helt otrolig respons. Bara under de första 48 timmarna fick vi över 700 svar, säger Emma Lindholm.
Så vad tror vi att existentiell hälsa är? Folkhälsomyndigheten har inte analyserat svaren ännu, men när DN begär ett smakprov är det lätt att se att svaren skiljer sig åt. Minst sagt. Att kunna hämta barnbarnen från förskolan tycker den ena, medan den andra tror att vara närvarande under den katolska mässan är det som ger livet mening. Eller varför inte ha ett starkt miljöengagemang, som någon svarade, eller läsa böcker eller alternativt gå på stavgång tidigt på morgonen?
– Att vistas i naturen svarar också många på, säger Emma Lindholm.
Det verkar vara ett svårfångat fenomen?
– Det har varit en utmaning, men samtidigt viktigt. Detta är delvis helt nytt för oss.
Men varför är då regeringen intresserad av existentiell hälsa? Enligt socialminister Jakob Forssmed (KD) har den existentiella dimensionen av vår hälsa varit mycket “underdiskuterad” i Sverige.
– Det har länge erkänts internationellt, inte minst av WHO, men i världens modernaste land där vi gärna avmystifierar och mäter allt har den här dimensionen av vår hälsa inte uppmärksammats särskilt mycket, säger Jakob Forssmed till DN.
Hur skiljer sig existentiell hälsa från fysisk och psykisk hälsa, enligt dig?
– Det är inte helt lätt att definiera, men i närheten av begreppet finns saker som meningsfullhet, sammanhang, hopp, förundran och helhet. När personen känner det eller inte känner det. Det är saker som också har väldigt starka hälsodimensioner. Idag finns det en trend att pressa in nästan allt i psykisk ohälsa, men allt är det inte. Till exempel unga som söker vård för att de tycker att livet inte har någon mening. De undrar vad det är för fel på dem, men det är inget fel.
Är det en slump att det är en kristdemokratisk minister som ger det här uppdraget?
– Det är ingen hemlighet att jag tycker att det här är viktigt, men det är hela regeringens uppdrag. Dessa lyfts av många. Till exempel arbetar Göteborgs universitet tillsammans med Västra Götalandsregionen aktivt för att få in denna dimension i sitt arbete, eftersom det syns att den har saknats. När man lyfter på locket ser man att det bubblar ganska mycket kring dessa frågor.
Den 3 mars nästa år ska Folkhälsomyndigheten slutrapportera uppdraget.
Läs mer:
Hur nöjd är du med livet – egentligen?
I april landade en lite annorlunda förfrågan från Socialdepartementet på Folkhälsomyndigheten. Departementet, med socialminister Jakob Forssmed (KD) i spetsen, ville veta mer om begreppet existentiell hälsa. Vad menas egentligen med existentiell hälsa och hur arbetar svenska samhällsaktörer med denna hälsa? undrade man på ministeriet.
Enligt svensk ordbok kan existentiell översatt som fenomen “som berör eller är avgörande för människans existens”. Absolut livsavgörande, med andra ord. Men existentiell hälsa – vad betyder det?
Emma Lindholm är en av utredarna på Folkhälsomyndigheten som fick i uppdrag att lösa regeringsuppdraget. Hon och hennes kollegor bestämde sig för att närma sig frågan induktivt. Alltså utan några förutfattade meningar om resultatet och låt data istället tala för sig själv. De dykade in i litteraturen, men stötte snart på problem. Det visade sig att det inte finns någon tydlig definition, varken i Sverige eller internationellt, av vad existentiell hälsa är. Så regeringen hade bett om något som egentligen inte finns, eller hur?
För normalt pratar vi bara om två sorters hälsa. Det fysiska och det mentala. Intuitivt kan man dock ana att det finns något mer, bortom det rent fysiska och psykologiska. Något som påminner om, men ändå varken fysiskt eller psykiskt välbefinnande. Emma Lindholm håller med.
– Existentiell hälsa berör både fysisk och psykisk hälsa, samtidigt som den är något annat. Vår kartläggning visar att det finns organisationer som arbetat med de här frågorna länge, till exempel palliativ vård och neonatalvård, och att det finns aspekter som är relevanta för folkhälsopolitiken, säger hon till DN.
En exakt definition existentiell hälsa saknas alltså. Folkhälsomyndighetens kartläggning visar dock att återkommande beskrivningar är att ”skapa mening”, ”relation till sig själv, andra och naturen”, ”en känsla av trygghet” och ”att vara en del av något större”. Detta ligger i linje med arbete kopplat till Världshälsoorganisationen WHO, där begreppet bland annat omfattar harmoni och inre frid, helhet och integration samt mening och mening med livet.
– Här i Sverige beskrivs den existentiella hälsan också som individens innersta väsen, kärnan i att vara människa, säger Emma Lindholm.
För att ta reda på det på mer vände sig myndigheten till allmänheten. På dess hemsida fick invånarna möjlighet att själva beskriva vad begreppet betyder för dem, samtidigt som de uppmärksammade frågan i sociala medier.
– Det var en helt otrolig respons. Bara under de första 48 timmarna fick vi över 700 svar, säger Emma Lindholm.
Så vad tror vi att existentiell hälsa är? Folkhälsomyndigheten har inte analyserat svaren ännu, men när DN begär ett smakprov är det lätt att se att svaren skiljer sig åt. Minst sagt. Att kunna hämta barnbarnen från förskolan tycker den ena, medan den andra tror att vara närvarande under den katolska mässan är det som ger livet mening. Eller varför inte ha ett starkt miljöengagemang, som någon svarade, eller läsa böcker eller alternativt gå på stavgång tidigt på morgonen?
– Att vistas i naturen svarar också många på, säger Emma Lindholm.
Det verkar vara ett svårfångat fenomen?
– Det har varit en utmaning, men samtidigt viktigt. Detta är delvis helt nytt för oss.
Men varför är då regeringen intresserad av existentiell hälsa? Enligt socialminister Jakob Forssmed (KD) har den existentiella dimensionen av vår hälsa varit mycket “underdiskuterad” i Sverige.
– Det har länge erkänts internationellt, inte minst av WHO, men i världens modernaste land där vi gärna avmystifierar och mäter allt har den här dimensionen av vår hälsa inte uppmärksammats särskilt mycket, säger Jakob Forssmed till DN.
Hur skiljer sig existentiell hälsa från fysisk och psykisk hälsa, enligt dig?
– Det är inte helt lätt att definiera, men i närheten av begreppet finns saker som meningsfullhet, sammanhang, hopp, förundran och helhet. När personen känner det eller inte känner det. Det är saker som också har väldigt starka hälsodimensioner. Idag finns det en trend att pressa in nästan allt i psykisk ohälsa, men allt är det inte. Till exempel unga som söker vård för att de tycker att livet inte har någon mening. De undrar vad det är för fel på dem, men det är inget fel.
Är det en slump att det är en kristdemokratisk minister som ger det här uppdraget?
– Det är ingen hemlighet att jag tycker att det här är viktigt, men det är hela regeringens uppdrag. Dessa lyfts av många. Till exempel arbetar Göteborgs universitet tillsammans med Västra Götalandsregionen aktivt för att få in denna dimension i sitt arbete, eftersom det syns att den har saknats. När man lyfter på locket ser man att det bubblar ganska mycket kring dessa frågor.
Den 3 mars nästa år ska Folkhälsomyndigheten slutrapportera uppdraget.
Läs mer:
Hur nöjd är du med livet – egentligen?
I april landade en lite annorlunda förfrågan från Socialdepartementet på Folkhälsomyndigheten. Departementet, med socialminister Jakob Forssmed (KD) i spetsen, ville veta mer om begreppet existentiell hälsa. Vad menas egentligen med existentiell hälsa och hur arbetar svenska samhällsaktörer med denna hälsa? undrade man på ministeriet.
Enligt svensk ordbok kan existentiell översatt som fenomen “som berör eller är avgörande för människans existens”. Absolut livsavgörande, med andra ord. Men existentiell hälsa – vad betyder det?
Emma Lindholm är en av utredarna på Folkhälsomyndigheten som fick i uppdrag att lösa regeringsuppdraget. Hon och hennes kollegor bestämde sig för att närma sig frågan induktivt. Alltså utan några förutfattade meningar om resultatet och låt data istället tala för sig själv. De dykade in i litteraturen, men stötte snart på problem. Det visade sig att det inte finns någon tydlig definition, varken i Sverige eller internationellt, av vad existentiell hälsa är. Så regeringen hade bett om något som egentligen inte finns, eller hur?
För normalt pratar vi bara om två sorters hälsa. Det fysiska och det mentala. Intuitivt kan man dock ana att det finns något mer, bortom det rent fysiska och psykologiska. Något som påminner om, men ändå varken fysiskt eller psykiskt välbefinnande. Emma Lindholm håller med.
– Existentiell hälsa berör både fysisk och psykisk hälsa, samtidigt som den är något annat. Vår kartläggning visar att det finns organisationer som arbetat med de här frågorna länge, till exempel palliativ vård och neonatalvård, och att det finns aspekter som är relevanta för folkhälsopolitiken, säger hon till DN.
En exakt definition existentiell hälsa saknas alltså. Folkhälsomyndighetens kartläggning visar dock att återkommande beskrivningar är att ”skapa mening”, ”relation till sig själv, andra och naturen”, ”en känsla av trygghet” och ”att vara en del av något större”. Detta ligger i linje med arbete kopplat till Världshälsoorganisationen WHO, där begreppet bland annat omfattar harmoni och inre frid, helhet och integration samt mening och mening med livet.
– Här i Sverige beskrivs den existentiella hälsan också som individens innersta väsen, kärnan i att vara människa, säger Emma Lindholm.
För att ta reda på det på mer vände sig myndigheten till allmänheten. På dess hemsida fick invånarna möjlighet att själva beskriva vad begreppet betyder för dem, samtidigt som de uppmärksammade frågan i sociala medier.
– Det var en helt otrolig respons. Bara under de första 48 timmarna fick vi över 700 svar, säger Emma Lindholm.
Så vad tror vi att existentiell hälsa är? Folkhälsomyndigheten har inte analyserat svaren ännu, men när DN begär ett smakprov är det lätt att se att svaren skiljer sig åt. Minst sagt. Att kunna hämta barnbarnen från förskolan tycker den ena, medan den andra tror att vara närvarande under den katolska mässan är det som ger livet mening. Eller varför inte ha ett starkt miljöengagemang, som någon svarade, eller läsa böcker eller alternativt gå på stavgång tidigt på morgonen?
– Att vistas i naturen svarar också många på, säger Emma Lindholm.
Det verkar vara ett svårfångat fenomen?
– Det har varit en utmaning, men samtidigt viktigt. Detta är delvis helt nytt för oss.
Men varför är då regeringen intresserad av existentiell hälsa? Enligt socialminister Jakob Forssmed (KD) har den existentiella dimensionen av vår hälsa varit mycket “underdiskuterad” i Sverige.
– Det har länge erkänts internationellt, inte minst av WHO, men i världens modernaste land där vi gärna avmystifierar och mäter allt har den här dimensionen av vår hälsa inte uppmärksammats särskilt mycket, säger Jakob Forssmed till DN.
Hur skiljer sig existentiell hälsa från fysisk och psykisk hälsa, enligt dig?
– Det är inte helt lätt att definiera, men i närheten av begreppet finns saker som meningsfullhet, sammanhang, hopp, förundran och helhet. När personen känner det eller inte känner det. Det är saker som också har väldigt starka hälsodimensioner. Idag finns det en trend att pressa in nästan allt i psykisk ohälsa, men allt är det inte. Till exempel unga som söker vård för att de tycker att livet inte har någon mening. De undrar vad det är för fel på dem, men det är inget fel.
Är det en slump att det är en kristdemokratisk minister som ger det här uppdraget?
– Det är ingen hemlighet att jag tycker att det här är viktigt, men det är hela regeringens uppdrag. Dessa lyfts av många. Till exempel arbetar Göteborgs universitet tillsammans med Västra Götalandsregionen aktivt för att få in denna dimension i sitt arbete, eftersom det syns att den har saknats. När man lyfter på locket ser man att det bubblar ganska mycket kring dessa frågor.
Den 3 mars nästa år ska Folkhälsomyndigheten slutrapportera uppdraget.
Läs mer:
Hur nöjd är du med livet – egentligen?
I april landade en lite annorlunda förfrågan från Socialdepartementet på Folkhälsomyndigheten. Departementet, med socialminister Jakob Forssmed (KD) i spetsen, ville veta mer om begreppet existentiell hälsa. Vad menas egentligen med existentiell hälsa och hur arbetar svenska samhällsaktörer med denna hälsa? undrade man på ministeriet.
Enligt svensk ordbok kan existentiell översatt som fenomen “som berör eller är avgörande för människans existens”. Absolut livsavgörande, med andra ord. Men existentiell hälsa – vad betyder det?
Emma Lindholm är en av utredarna på Folkhälsomyndigheten som fick i uppdrag att lösa regeringsuppdraget. Hon och hennes kollegor bestämde sig för att närma sig frågan induktivt. Alltså utan några förutfattade meningar om resultatet och låt data istället tala för sig själv. De dykade in i litteraturen, men stötte snart på problem. Det visade sig att det inte finns någon tydlig definition, varken i Sverige eller internationellt, av vad existentiell hälsa är. Så regeringen hade bett om något som egentligen inte finns, eller hur?
För normalt pratar vi bara om två sorters hälsa. Det fysiska och det mentala. Intuitivt kan man dock ana att det finns något mer, bortom det rent fysiska och psykologiska. Något som påminner om, men ändå varken fysiskt eller psykiskt välbefinnande. Emma Lindholm håller med.
– Existentiell hälsa berör både fysisk och psykisk hälsa, samtidigt som den är något annat. Vår kartläggning visar att det finns organisationer som arbetat med de här frågorna länge, till exempel palliativ vård och neonatalvård, och att det finns aspekter som är relevanta för folkhälsopolitiken, säger hon till DN.
En exakt definition existentiell hälsa saknas alltså. Folkhälsomyndighetens kartläggning visar dock att återkommande beskrivningar är att ”skapa mening”, ”relation till sig själv, andra och naturen”, ”en känsla av trygghet” och ”att vara en del av något större”. Detta ligger i linje med arbete kopplat till Världshälsoorganisationen WHO, där begreppet bland annat omfattar harmoni och inre frid, helhet och integration samt mening och mening med livet.
– Här i Sverige beskrivs den existentiella hälsan också som individens innersta väsen, kärnan i att vara människa, säger Emma Lindholm.
För att ta reda på det på mer vände sig myndigheten till allmänheten. På dess hemsida fick invånarna möjlighet att själva beskriva vad begreppet betyder för dem, samtidigt som de uppmärksammade frågan i sociala medier.
– Det var en helt otrolig respons. Bara under de första 48 timmarna fick vi över 700 svar, säger Emma Lindholm.
Så vad tror vi att existentiell hälsa är? Folkhälsomyndigheten har inte analyserat svaren ännu, men när DN begär ett smakprov är det lätt att se att svaren skiljer sig åt. Minst sagt. Att kunna hämta barnbarnen från förskolan tycker den ena, medan den andra tror att vara närvarande under den katolska mässan är det som ger livet mening. Eller varför inte ha ett starkt miljöengagemang, som någon svarade, eller läsa böcker eller alternativt gå på stavgång tidigt på morgonen?
– Att vistas i naturen svarar också många på, säger Emma Lindholm.
Det verkar vara ett svårfångat fenomen?
– Det har varit en utmaning, men samtidigt viktigt. Detta är delvis helt nytt för oss.
Men varför är då regeringen intresserad av existentiell hälsa? Enligt socialminister Jakob Forssmed (KD) har den existentiella dimensionen av vår hälsa varit mycket “underdiskuterad” i Sverige.
– Det har länge erkänts internationellt, inte minst av WHO, men i världens modernaste land där vi gärna avmystifierar och mäter allt har den här dimensionen av vår hälsa inte uppmärksammats särskilt mycket, säger Jakob Forssmed till DN.
Hur skiljer sig existentiell hälsa från fysisk och psykisk hälsa, enligt dig?
– Det är inte helt lätt att definiera, men i närheten av begreppet finns saker som meningsfullhet, sammanhang, hopp, förundran och helhet. När personen känner det eller inte känner det. Det är saker som också har väldigt starka hälsodimensioner. Idag finns det en trend att pressa in nästan allt i psykisk ohälsa, men allt är det inte. Till exempel unga som söker vård för att de tycker att livet inte har någon mening. De undrar vad det är för fel på dem, men det är inget fel.
Är det en slump att det är en kristdemokratisk minister som ger det här uppdraget?
– Det är ingen hemlighet att jag tycker att det här är viktigt, men det är hela regeringens uppdrag. Dessa lyfts av många. Till exempel arbetar Göteborgs universitet tillsammans med Västra Götalandsregionen aktivt för att få in denna dimension i sitt arbete, eftersom det syns att den har saknats. När man lyfter på locket ser man att det bubblar ganska mycket kring dessa frågor.
Den 3 mars nästa år ska Folkhälsomyndigheten slutrapportera uppdraget.
Läs mer:
Hur nöjd är du med livet – egentligen?
I april landade en lite annorlunda förfrågan från Socialdepartementet på Folkhälsomyndigheten. Departementet, med socialminister Jakob Forssmed (KD) i spetsen, ville veta mer om begreppet existentiell hälsa. Vad menas egentligen med existentiell hälsa och hur arbetar svenska samhällsaktörer med denna hälsa? undrade man på ministeriet.
Enligt svensk ordbok kan existentiell översatt som fenomen “som berör eller är avgörande för människans existens”. Absolut livsavgörande, med andra ord. Men existentiell hälsa – vad betyder det?
Emma Lindholm är en av utredarna på Folkhälsomyndigheten som fick i uppdrag att lösa regeringsuppdraget. Hon och hennes kollegor bestämde sig för att närma sig frågan induktivt. Alltså utan några förutfattade meningar om resultatet och låt data istället tala för sig själv. De dykade in i litteraturen, men stötte snart på problem. Det visade sig att det inte finns någon tydlig definition, varken i Sverige eller internationellt, av vad existentiell hälsa är. Så regeringen hade bett om något som egentligen inte finns, eller hur?
För normalt pratar vi bara om två sorters hälsa. Det fysiska och det mentala. Intuitivt kan man dock ana att det finns något mer, bortom det rent fysiska och psykologiska. Något som påminner om, men ändå varken fysiskt eller psykiskt välbefinnande. Emma Lindholm håller med.
– Existentiell hälsa berör både fysisk och psykisk hälsa, samtidigt som den är något annat. Vår kartläggning visar att det finns organisationer som arbetat med de här frågorna länge, till exempel palliativ vård och neonatalvård, och att det finns aspekter som är relevanta för folkhälsopolitiken, säger hon till DN.
En exakt definition existentiell hälsa saknas alltså. Folkhälsomyndighetens kartläggning visar dock att återkommande beskrivningar är att ”skapa mening”, ”relation till sig själv, andra och naturen”, ”en känsla av trygghet” och ”att vara en del av något större”. Detta ligger i linje med arbete kopplat till Världshälsoorganisationen WHO, där begreppet bland annat omfattar harmoni och inre frid, helhet och integration samt mening och mening med livet.
– Här i Sverige beskrivs den existentiella hälsan också som individens innersta väsen, kärnan i att vara människa, säger Emma Lindholm.
För att ta reda på det på mer vände sig myndigheten till allmänheten. På dess hemsida fick invånarna möjlighet att själva beskriva vad begreppet betyder för dem, samtidigt som de uppmärksammade frågan i sociala medier.
– Det var en helt otrolig respons. Bara under de första 48 timmarna fick vi över 700 svar, säger Emma Lindholm.
Så vad tror vi att existentiell hälsa är? Folkhälsomyndigheten har inte analyserat svaren ännu, men när DN begär ett smakprov är det lätt att se att svaren skiljer sig åt. Minst sagt. Att kunna hämta barnbarnen från förskolan tycker den ena, medan den andra tror att vara närvarande under den katolska mässan är det som ger livet mening. Eller varför inte ha ett starkt miljöengagemang, som någon svarade, eller läsa böcker eller alternativt gå på stavgång tidigt på morgonen?
– Att vistas i naturen svarar också många på, säger Emma Lindholm.
Det verkar vara ett svårfångat fenomen?
– Det har varit en utmaning, men samtidigt viktigt. Detta är delvis helt nytt för oss.
Men varför är då regeringen intresserad av existentiell hälsa? Enligt socialminister Jakob Forssmed (KD) har den existentiella dimensionen av vår hälsa varit mycket “underdiskuterad” i Sverige.
– Det har länge erkänts internationellt, inte minst av WHO, men i världens modernaste land där vi gärna avmystifierar och mäter allt har den här dimensionen av vår hälsa inte uppmärksammats särskilt mycket, säger Jakob Forssmed till DN.
Hur skiljer sig existentiell hälsa från fysisk och psykisk hälsa, enligt dig?
– Det är inte helt lätt att definiera, men i närheten av begreppet finns saker som meningsfullhet, sammanhang, hopp, förundran och helhet. När personen känner det eller inte känner det. Det är saker som också har väldigt starka hälsodimensioner. Idag finns det en trend att pressa in nästan allt i psykisk ohälsa, men allt är det inte. Till exempel unga som söker vård för att de tycker att livet inte har någon mening. De undrar vad det är för fel på dem, men det är inget fel.
Är det en slump att det är en kristdemokratisk minister som ger det här uppdraget?
– Det är ingen hemlighet att jag tycker att det här är viktigt, men det är hela regeringens uppdrag. Dessa lyfts av många. Till exempel arbetar Göteborgs universitet tillsammans med Västra Götalandsregionen aktivt för att få in denna dimension i sitt arbete, eftersom det syns att den har saknats. När man lyfter på locket ser man att det bubblar ganska mycket kring dessa frågor.
Den 3 mars nästa år ska Folkhälsomyndigheten slutrapportera uppdraget.
Läs mer:
Hur nöjd är du med livet – egentligen?
I april landade en lite annorlunda förfrågan från Socialdepartementet på Folkhälsomyndigheten. Departementet, med socialminister Jakob Forssmed (KD) i spetsen, ville veta mer om begreppet existentiell hälsa. Vad menas egentligen med existentiell hälsa och hur arbetar svenska samhällsaktörer med denna hälsa? undrade man på ministeriet.
Enligt svensk ordbok kan existentiell översatt som fenomen “som berör eller är avgörande för människans existens”. Absolut livsavgörande, med andra ord. Men existentiell hälsa – vad betyder det?
Emma Lindholm är en av utredarna på Folkhälsomyndigheten som fick i uppdrag att lösa regeringsuppdraget. Hon och hennes kollegor bestämde sig för att närma sig frågan induktivt. Alltså utan några förutfattade meningar om resultatet och låt data istället tala för sig själv. De dykade in i litteraturen, men stötte snart på problem. Det visade sig att det inte finns någon tydlig definition, varken i Sverige eller internationellt, av vad existentiell hälsa är. Så regeringen hade bett om något som egentligen inte finns, eller hur?
För normalt pratar vi bara om två sorters hälsa. Det fysiska och det mentala. Intuitivt kan man dock ana att det finns något mer, bortom det rent fysiska och psykologiska. Något som påminner om, men ändå varken fysiskt eller psykiskt välbefinnande. Emma Lindholm håller med.
– Existentiell hälsa berör både fysisk och psykisk hälsa, samtidigt som den är något annat. Vår kartläggning visar att det finns organisationer som arbetat med de här frågorna länge, till exempel palliativ vård och neonatalvård, och att det finns aspekter som är relevanta för folkhälsopolitiken, säger hon till DN.
En exakt definition existentiell hälsa saknas alltså. Folkhälsomyndighetens kartläggning visar dock att återkommande beskrivningar är att ”skapa mening”, ”relation till sig själv, andra och naturen”, ”en känsla av trygghet” och ”att vara en del av något större”. Detta ligger i linje med arbete kopplat till Världshälsoorganisationen WHO, där begreppet bland annat omfattar harmoni och inre frid, helhet och integration samt mening och mening med livet.
– Här i Sverige beskrivs den existentiella hälsan också som individens innersta väsen, kärnan i att vara människa, säger Emma Lindholm.
För att ta reda på det på mer vände sig myndigheten till allmänheten. På dess hemsida fick invånarna möjlighet att själva beskriva vad begreppet betyder för dem, samtidigt som de uppmärksammade frågan i sociala medier.
– Det var en helt otrolig respons. Bara under de första 48 timmarna fick vi över 700 svar, säger Emma Lindholm.
Så vad tror vi att existentiell hälsa är? Folkhälsomyndigheten har inte analyserat svaren ännu, men när DN begär ett smakprov är det lätt att se att svaren skiljer sig åt. Minst sagt. Att kunna hämta barnbarnen från förskolan tycker den ena, medan den andra tror att vara närvarande under den katolska mässan är det som ger livet mening. Eller varför inte ha ett starkt miljöengagemang, som någon svarade, eller läsa böcker eller alternativt gå på stavgång tidigt på morgonen?
– Att vistas i naturen svarar också många på, säger Emma Lindholm.
Det verkar vara ett svårfångat fenomen?
– Det har varit en utmaning, men samtidigt viktigt. Detta är delvis helt nytt för oss.
Men varför är då regeringen intresserad av existentiell hälsa? Enligt socialminister Jakob Forssmed (KD) har den existentiella dimensionen av vår hälsa varit mycket “underdiskuterad” i Sverige.
– Det har länge erkänts internationellt, inte minst av WHO, men i världens modernaste land där vi gärna avmystifierar och mäter allt har den här dimensionen av vår hälsa inte uppmärksammats särskilt mycket, säger Jakob Forssmed till DN.
Hur skiljer sig existentiell hälsa från fysisk och psykisk hälsa, enligt dig?
– Det är inte helt lätt att definiera, men i närheten av begreppet finns saker som meningsfullhet, sammanhang, hopp, förundran och helhet. När personen känner det eller inte känner det. Det är saker som också har väldigt starka hälsodimensioner. Idag finns det en trend att pressa in nästan allt i psykisk ohälsa, men allt är det inte. Till exempel unga som söker vård för att de tycker att livet inte har någon mening. De undrar vad det är för fel på dem, men det är inget fel.
Är det en slump att det är en kristdemokratisk minister som ger det här uppdraget?
– Det är ingen hemlighet att jag tycker att det här är viktigt, men det är hela regeringens uppdrag. Dessa lyfts av många. Till exempel arbetar Göteborgs universitet tillsammans med Västra Götalandsregionen aktivt för att få in denna dimension i sitt arbete, eftersom det syns att den har saknats. När man lyfter på locket ser man att det bubblar ganska mycket kring dessa frågor.
Den 3 mars nästa år ska Folkhälsomyndigheten slutrapportera uppdraget.
Läs mer:
Hur nöjd är du med livet – egentligen?
I april landade en lite annorlunda förfrågan från Socialdepartementet på Folkhälsomyndigheten. Departementet, med socialminister Jakob Forssmed (KD) i spetsen, ville veta mer om begreppet existentiell hälsa. Vad menas egentligen med existentiell hälsa och hur arbetar svenska samhällsaktörer med denna hälsa? undrade man på ministeriet.
Enligt svensk ordbok kan existentiell översatt som fenomen “som berör eller är avgörande för människans existens”. Absolut livsavgörande, med andra ord. Men existentiell hälsa – vad betyder det?
Emma Lindholm är en av utredarna på Folkhälsomyndigheten som fick i uppdrag att lösa regeringsuppdraget. Hon och hennes kollegor bestämde sig för att närma sig frågan induktivt. Alltså utan några förutfattade meningar om resultatet och låt data istället tala för sig själv. De dykade in i litteraturen, men stötte snart på problem. Det visade sig att det inte finns någon tydlig definition, varken i Sverige eller internationellt, av vad existentiell hälsa är. Så regeringen hade bett om något som egentligen inte finns, eller hur?
För normalt pratar vi bara om två sorters hälsa. Det fysiska och det mentala. Intuitivt kan man dock ana att det finns något mer, bortom det rent fysiska och psykologiska. Något som påminner om, men ändå varken fysiskt eller psykiskt välbefinnande. Emma Lindholm håller med.
– Existentiell hälsa berör både fysisk och psykisk hälsa, samtidigt som den är något annat. Vår kartläggning visar att det finns organisationer som arbetat med de här frågorna länge, till exempel palliativ vård och neonatalvård, och att det finns aspekter som är relevanta för folkhälsopolitiken, säger hon till DN.
En exakt definition existentiell hälsa saknas alltså. Folkhälsomyndighetens kartläggning visar dock att återkommande beskrivningar är att ”skapa mening”, ”relation till sig själv, andra och naturen”, ”en känsla av trygghet” och ”att vara en del av något större”. Detta ligger i linje med arbete kopplat till Världshälsoorganisationen WHO, där begreppet bland annat omfattar harmoni och inre frid, helhet och integration samt mening och mening med livet.
– Här i Sverige beskrivs den existentiella hälsan också som individens innersta väsen, kärnan i att vara människa, säger Emma Lindholm.
För att ta reda på det på mer vände sig myndigheten till allmänheten. På dess hemsida fick invånarna möjlighet att själva beskriva vad begreppet betyder för dem, samtidigt som de uppmärksammade frågan i sociala medier.
– Det var en helt otrolig respons. Bara under de första 48 timmarna fick vi över 700 svar, säger Emma Lindholm.
Så vad tror vi att existentiell hälsa är? Folkhälsomyndigheten har inte analyserat svaren ännu, men när DN begär ett smakprov är det lätt att se att svaren skiljer sig åt. Minst sagt. Att kunna hämta barnbarnen från förskolan tycker den ena, medan den andra tror att vara närvarande under den katolska mässan är det som ger livet mening. Eller varför inte ha ett starkt miljöengagemang, som någon svarade, eller läsa böcker eller alternativt gå på stavgång tidigt på morgonen?
– Att vistas i naturen svarar också många på, säger Emma Lindholm.
Det verkar vara ett svårfångat fenomen?
– Det har varit en utmaning, men samtidigt viktigt. Detta är delvis helt nytt för oss.
Men varför är då regeringen intresserad av existentiell hälsa? Enligt socialminister Jakob Forssmed (KD) har den existentiella dimensionen av vår hälsa varit mycket “underdiskuterad” i Sverige.
– Det har länge erkänts internationellt, inte minst av WHO, men i världens modernaste land där vi gärna avmystifierar och mäter allt har den här dimensionen av vår hälsa inte uppmärksammats särskilt mycket, säger Jakob Forssmed till DN.
Hur skiljer sig existentiell hälsa från fysisk och psykisk hälsa, enligt dig?
– Det är inte helt lätt att definiera, men i närheten av begreppet finns saker som meningsfullhet, sammanhang, hopp, förundran och helhet. När personen känner det eller inte känner det. Det är saker som också har väldigt starka hälsodimensioner. Idag finns det en trend att pressa in nästan allt i psykisk ohälsa, men allt är det inte. Till exempel unga som söker vård för att de tycker att livet inte har någon mening. De undrar vad det är för fel på dem, men det är inget fel.
Är det en slump att det är en kristdemokratisk minister som ger det här uppdraget?
– Det är ingen hemlighet att jag tycker att det här är viktigt, men det är hela regeringens uppdrag. Dessa lyfts av många. Till exempel arbetar Göteborgs universitet tillsammans med Västra Götalandsregionen aktivt för att få in denna dimension i sitt arbete, eftersom det syns att den har saknats. När man lyfter på locket ser man att det bubblar ganska mycket kring dessa frågor.
Den 3 mars nästa år ska Folkhälsomyndigheten slutrapportera uppdraget.
Läs mer:
Hur nöjd är du med livet – egentligen?
