Plattformsbarriärer i t-banan kan bli verklighet

Det varierar något, men i snitt blir knappt 20 personer om året påkörda av tåg i tunnelbanan. Antalet händelser sjönk något under pandemin, men så fort restriktionerna lättade steg siffrorna igen. Under årets första sju månader har 16 kollisioner redan inträffat enligt siffror från Region Stockholms trafikförvaltning.

Erbjudandena är alltid seriösa. Flera av de träffade dör. Några av fallen handlar om att personer råkar falla på spåren. Majoriteten av kollisioner involverar självmordsbenägna personer som hoppar framför tågen eller tar sig ner på spårområdet.

För att installera skydd mellan plattform och bana, så kallade plattformsbarriärer, är en extremt effektiv försäkring mot den här typen av incidenter. Vid Stockholm City och Stockholm Odenplan finns omfattande bommar med dörrar som öppnas när tågen stannat. Det har inte förekommit några kollisioner alls sedan de två stationerna invigdes 2017.

Diskussionen om barriärer har varit tom i flera år. Nu verkar det dock ha hänt något. Trafikregionrådet Anton Fendert (MP) säger att trafikförvaltningen har fått i uppdrag att utreda vilka stationer som kan vara aktuella för bommar, vilken typ av tekniska lösningar som i så fall skulle kunna användas och hur mycket detta skulle kosta.

Men vägen dit drabbats av en rad tekniska svårigheter. Ett problem är att plattformarna vid de befintliga stationerna är svagt krökta.

– En annan utmaning är att vi har två olika typer av tunnelbanetåg, vilket gör att dörrparen står på olika ställen, säger Anton Fendert samtidigt som han understryker att det finns betydande vinster med bommar.

– Dels är det en fråga om säkerhet ur ett trängselperspektiv. Människor känner sig otrygga på plattformar där det är mycket trängsel, som till exempel på T-centralen. Dels har vi stationer där vi vet att det görs många självmordsförsök.

När det nu är byggt nya stationer i tunnelbanan för första gången sedan början av 1990-talet, uppstår ett gyllene tillfälle att installera bommar redan från början.

– Vi tittar särskilt på den gula linjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö där det kommer att gå förarlösa tåg. Det finns konkreta förslag på lösningar. Administrationen för den nya tunnelbanan har undersökt den och jämfört den med andra system som i Köpenhamn och Elizabeth Line i London. I stort sett alla nya system som byggs innehåller plattformsbarriärer, säger Anton Fendert.

Den gula linjen kommer att inrymma sex stationer. Enligt utredningen skulle det kosta 350 miljoner kronor att bygga plattformsbarriärer på alla dessa. Men då ska nämnas att perrongerna blir raka och dessutom kortare än på de andra stationerna i tunnelbanenätet. Kostnaden för att bygga bommar vid befintliga stationer kommer därför sannolikt att bli en helt annan.

De 18 nya tunnelbanestationerna som nu byggs i Stockholm har i viss mån förberetts för barriärer. Anton Fendert berättar att tungan på perrongen som sträcker sig över spårområdet, och där personer som råkar hamna på spåren kan klämma sig under för att skydda sig mot tågen, har förstärkts för att kunna hålla i eventuella bommar.

Redan 2012 meddelade den styrande alliansen i dåvarande landstinget att man skulle “se över möjligheten” att bygga plattformsbarriärer. 2015 genomfördes ett konkret försök på Åkeshovs station 2015. Det slutade med ett lågmält fiasko.

– Tyvärr lärde man sig inte så mycket av det. Rättegången var för begränsad, säger Anton Fendert.

2021 ställdes ett planerat försök vid Bagarmossens station in på grund av pandemin.

Plattformsbarriärer finns i flera stora städer. Varför går det så långsamt i Stockholm?

– Det beror nog på att vi har ett gammalt tunnelbanesystem. Det finns till exempel inga barriärer i de äldre delarna av Londons tunnelbana. Min förhoppning är att vi nu ska kunna göra rätt från start på gula linjen, säger Anton Fendert och understryker att skyddet som bommarna ger mot självmordsförsök är extra viktigt.

– Vi vet att det i snitt sker tio självmordsförsök per år i Stockholms tunnelbana. Det finns naturligtvis en socioekonomisk aspekt, men här finns också ett enormt personligt lidande som vi måste göra vad vi kan för att undvika.

Han nämner det försöken att använda AI-teknik för att upptäcka personer som gör självmordsförsök har varit framgångsrika. Enligt siffror från SL:s säkerhetscentral har 32 självmordsförsök förhindrats hittills.

– Det handlar inte bara om självmordsförsök, berusade personer som riskerar att åka fast har också stoppats. Det verkar fungera väldigt bra.

Samtidigt understryker Anton Fendert att han verkligen vill se plattformsbarriärer i tunnelbanan.

– Absolut, säger Anton Fendert och poängterar att han inte vill uttala sig i termer av vad ett människoliv kostar.

– Det det kostar är ett enormt lidande och då måste vi göra vad vi kan för att minimera riskerna.

Läs mer:

Världspremiärturné på Stockholms nya tunnelbana

Det här blir den gula linjen i Stockholms tunnelbana

18 nya stationer för 54 miljarder – så här kommer den nya tunnelbanan att se ut