I februari i år trädde lagen i kraft. Det ger åklagare möjlighet att på begäran av polisen förbjuda personer att vistas på allmän plats i högst sex månader i taget. Personen ska medvetet “främja brott” men får inte ha dömts för något brott. Förbudet kan även gälla barn över 15 år.

Stockholmsförorten Rågsved har lyfts fram som det lysande exemplet på framgången med förebyggande vistelseförbud. Centralen intill tunnelbanan har tidigare haft problem med ett gäng unga män som säljer droger och skapar otrygghet. Nu har fem av dem eskorterats från platsen – ytterligare fem förväntas eskorteras denna vecka, enligt lokal polis.

Muayyed Almawed har jobbat vid köttdisken i en livsmedelsbutik i centrum i åtta år, vistelseförbuden mot männen har gjort stor skillnad för mataffärens ekonomi.
– Innan dess var kunderna rädda för att komma hit, men inte längre. Det har förändrats, säger Muayyed Almawed.
DN intervjuade honom med hjälp av en kvinna som översatte från arabiska. Han säger att det hade en märkbar effekt på försäljningen.
Den 10 juli hade 62 män födda mellan 1997 och 2006 fått förebyggande besöksförbud i fyra olika polisregioner, enligt siffror från polisens nationella operativa avdelning (Noa). Majoriteten av förbuden har utfärdats i Stockholm. Under de senaste tjugo dagarna har 14 uppehållsförbud tillkommit.

Uppehållsförbudet är en av de kriminalpolitiska reformer som presenteras i Tidöavtalet och som inspirerats av en dansk föregångare.
David Sausdal, dansk sociolog och kriminolog vid Lunds universitet, kritiserar regeringens stora tilltro till de danska metoderna. Han menar att det saknas forskning och utvärderingar av vilka av de danska reformerna som har haft effekt.
– I Danmark bryr man sig inte om att ha forskningsstöd för det här. Men i Sverige har man presenterat att det används i Danmark, som om det vore forskningsstöd, säger David Sausdal.
Samtidigt påpekar han att det finns en rapport från det danska justitieministeriet där poliser beskriver en positiv effekt av verktyget.

Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö högskola, säger att huvudforskningen om effekten av uppehållsförbudet rör Kalifornien i USA.
– Det finns liknande exempel i USA som kallas “gang injunctions”. Där gängmedlemmar bland annat kan förbjudas att vistas på vissa platser. Det finns forskning som visar att det kan ha en viss förebyggande effekt, säger han.

Där prövas vistelseförbuden in domstol och kan ansöka under en längre tid, till skillnad från i Sverige där en åklagare fattar beslutet. De berörda har dock möjlighet att överklaga beslutet.

Lagförslaget har kritiserats av Advokatsamfundet, människorättsorganisationen Civil Rights Defenders och Institutet för mänskliga rättigheter. De menade att förslaget begränsar vissa rättigheter på ett “oproportionerligt och omotiverat sätt”. En del av kritiken handlade om att uppehållsförbudsbeslutet inte avgörs i domstol, trots den stora påverkan på personens fri- och rättigheter.
Centrum intill tunnelbanan i Rågsved kännetecknas av att butikerna omger torget och plaskpoolen. Företagare och anställda här har inte mycket dåligt att säga om den nya lagen. Förr kunde männen på torget fylla en hel butik utan att handla. Både personal och kunder har blivit hotade av personer från gruppen, enligt företagare som DN pratat med.
– Det är tusen gånger bättre nu, vi är tacksamma för lagen, säger en man som jobbar i centrum.
Gemensamt bland affärsmännen är att de inte vill vara med på bild eller skriva ut sitt namn i tidningen – de flesta är för rädda för de kriminella männen.
– De kan döda mig, de har vapen, säger en man.
– Jag vill inte riskera någonting, jag har barn och ett liv, säger en annan man.

Andreas Lindberg, insatssamordnare på Farsta polisområde i Stockholm, har så gott som ingenting hört om effekten av vistelseförbudet hittills. Även om det på många håll är för tidigt att utvärdera. Den enda negativa effekten är att brottsligheten i Rågsved börjat flytta till nya orter – Hagsätra, Bandhagen och Högdalen.
– Det blir en otrygghet för en grupp som annars var lugn, säger Andreas Lindberg.

Kriminolog Manne Gerell säger att det finns en risk att brottsligheten flyttar till andra platser.
– Men det är sällan hela verksamheten hänger med. Så man kan lita på att om man gör en sådan här insats så minskar också brottsligheten, säger han.
Runt Rågsveds nyrenoverade plaskbassäng springer barn i förskoleåldern runt. Andreas Lindberg berättar att när brottslingarna avvisades från platsen har även yngre personer, som ser upp till gruppen, försvunnit. Det finns hopp om att förbudet ska påverka nyrekryteringen.
– Vi jobbar med fältassistenter som också upplever att det har skett en minskning av unga som dras till kriminella miljöer, säger han.

David Sausdal, den danske kriminologen, tror inte att uppehållsförbudet stoppar rekryteringen eftersom man fortfarande kan använda sociala medier, sms och telefon.
– Det är lätt att umgås även om man inte är grannar. Ibland känns tanken på ett vistelseförbud lite gammaldags, säger han.

Samtidigt ser han potential i ett vistelseförbud för brott är något man gör tillsammans. Därför kan det vara bra att ta bort några kriminella från dessa platser. Men utan ordentlig avhopparverksamhet och förebyggande åtgärder tror han inte att brottsligheten kommer att minska på sikt.
– Det låter som att det finns potential att vara en positivt bidragande insats. Men du måste bevisa att du får som du vill. Kan man inte bevisa det är det ganska stora begränsningar för individens rättigheter, säger David Sausdal.

Lagens mål mot personer som medvetet främjar brott. Det kan handla om narkotikahandel på ett torg eller att det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används. Poliser som DN pratat med har främst sett det användas för att göra platser säkrare genom att eliminera narkotikahandel.
– Otryggheten som människor bidrar till på en viss plats väger tyngre än den personliga integriteten i de här fallen. Åklagarna väger in dessa omständigheter i bedömningen inför sitt beslut, säger polisens Andreas Lindberg.
– Om polisen skulle göra så här mot helt oskyldiga människor skulle de flesta tycka att det var fel. Om man litar på att det finns personer som är inblandade i kriminell verksamhet så tror jag inte att så många tycker att det är fel, säger Manne Gerell.