Norge har en oljefond som uppgår till svindlande 18 300 miljarder norska kronor. Några tusen miljarder bör avsättas till klimatfonden till förmån för hela världen. Snacka om goodwill i så fall!
Johan Kjellström, Lidingö
Hur tänker vi när vi satsar miljoner på forskning av alla de slag? Våra mest prioriterade områden ska vara skola, omsorg och omsorg. Vänd löneskalan! Satsa mer på de utvalda att arbeta nära människor än på taktiska politiker som mest ser till sin egen vinning!
Berit Dreyfert, Adelsö
Med tanke på alla som har problem med lukter (“dofter”) av parfymerade produkter måste “årets julklapp”, unisexparfym, vara högst olämplig. Det är inte något att uppmuntra som en gåva, särskilt som tillverkarna sägs ha gjort goda vinster ändå de senaste åren. Bidrag till till exempel organisationen Läkare utan gränser är en bra julklapp istället.
Bibi Öhrlund, Stockholm
På frågan i senaste Agenda i SVT Statsminister Ulf Kristersson (M) kunde inte svara på frågan om han kunde tänka sig att sitta i samma regering som Jimmie Åkesson (SD). Han hänvisade till att samarbetet mellan Tidöpartierna gick så bra. Tror jag på det, när det mest är på SD:s uppdrag, med regeringen med Kristersson som passagerare och Åkesson i spetsen, som besluten fattas. Det verkar viktigt att vara premiärminister till varje pris.
Annchristine Alm, Umeå
Regeringen drar med SD:s stöd ner på biståndet bland annat för att pengarna behövs på hemmaplan. Samtidigt läser man i DN att samarbetspartierna jublar över möjligheten att nå klimatkraven då medel kan ges för klimatåtgärder till länder utanför Sverige, nämligen Afrika. Att “hemplanet” får ta del av klimatsatsningar är inte det viktiga här, utan att medel kan kanaliseras utanför hemplanet för att på konstgjord väg nå övertygande klimatmål. När det gäller havsbaserade vindkraftsparker, som försvaret troget säger nej till, tror försvarsministern mer på försvaret än på tillverkaren av produkten, som ser att säkerheten kan uppfyllas även med parken. Vad är det som gör att försvarsministern hellre lyssnar på försvaret än Saab som utvecklat och tillverkar produkten?
Lars-Inge Nerbe, Knåda
Säkerhet är dagens prioritet bland politikerna och det måste vi få med mer pengar till försvaret. Samtidigt ökar dödligheten och ohälsan i klimatförändringarnas spår, men insatser för att minska det hotet ger regeringen allt mindre pengar. Ett allt mer avancerat luftförsvar kan inte förhindra extrema värmeböljor, översvämningar, stormar och skogsbränder. Försök att ha två tankar i huvudet samtidigt så att vi också får klimattrygghet. Det vill vi svenska hushåll.
Elisabet Näsman, Uppsala
Statsminister Ulf Kristersson (M) säger att inför kontakten med USA:s nyvalde president Donald Trump är det viktigt att “inte vara ivrig”. Att ha “is i magen”. det låter bra. Naturligtvis ska premiärministern inte erbjuda Trump samma ivriga bugning som han erbjöd Turkiets president Erdogan under Nato-processen. Men det gäller att inte överdriva åt andra hållet och anta samma bistra uttryck som Clint Eastwoods filmkaraktär Harold Francis Callahan, aka Dirty Harry. Nej, med måtta är bäst. När premiärministern kräver fortsatt amerikanskt stöd för försvaret av Ukraina och sanktioner mot den israeliska regeringen för krigsförbrytelser mot palestinierna bör han göra det i en vänlig och bestämd ton och med argument som får Trump att inse att han själv tjänar på det. .
Niclas Kuoppa, Stockholm
Michael Winiarski skriver i en kommentar i DN att Donald Trumps söner sagt att Trump bara har för avsikt att utse personer “som inte tror att de vet bättre än USA:s folkvalde president”. Det är nog dags för en ny upplaga av John Kennedy Tooles roman “Dårarnas konspiration” från 1980.
Göran Thunberg, jägmästare, Oskarshamn
Det tidigare arbetarsamhället Göta i Väst Götaland; det är fascinerande att något så amerikanskt klingande som Sören Skarback & SJC Bands låt “Aprikos” härstammar därifrån. Så texten, medan inspelningen i sin helhet gjordes i Helsingfors för två veckor sedan. En hyllning till en kvinna i den lilla staden Belle Meade, Tennessee, i tider av medvetet falsk kritik och stinkande partiskt urval av fakta mot USA (även i statsfinansierade Ekot?).
AE Radomska
Det blir bara värre och värre. Militären verkar ibland vara överlägsen de lokala politikerna och invånarna.
Peter Pettersson, Helvete ja
Det senaste debaclet med införandet av ett nytt journalsystem i Västra Götaland väcker två reflektioner. Det första är att det alltid verkar gå dåligt när man bestämmer saker över huvudet på de tilltänkta användarna. Det andra övervägandet gäller standarder och upphandling. Kunde man inte tänka sig att staten utvecklade, ägde och tillhandahöll ett journalsystem för all sjukvård i riket, som bara behövde läras en gång och som inte skulle upphandlas igen, vid olika tidpunkter, på olika platser, med olika resultat? Jag blev utsatt för det första stegrade försöket att datorisera journaler 1973 (tror jag) och behovet av standardisering borde ha blivit uppenbart då. Det finns givetvis utmaningar i implementeringen, men då skulle man kunna försöka låta personalen vara med och testa varenda modul – innan systemet införs i stor skala.
Ulf Arborelius, Hals
Svar till Kjell Gustafsson (Noterat 13 november): Anledningen till att Hanna Dorsin är med i så många tv-program är nog att alla program du nämner handlar om frågesport. Eftersom hon är väldigt allmänbildad, till skillnad från andra kända personer, är det väl inte så konstigt att hon får vara med? Hej Hanna!
Åke Backman, Stockholm
Kristin Rydberg (Noterat 13 november) undrar hur det är möjligt att Östersjööring med sina miljögifter kan användas som foder till norsk lax. Det förklarar Livsmedelsverket på sin hemsida att miljögifterna först rensas i foderfabrikerna innan laxen utfodras. Kraven på fiskfoder är hårdare än för livsmedel eftersom miljögifter koncentreras på vägen från alger via foderfisk till odlad fisk. Även om streaming är en delikatess, räcker det med en gång i veckan?
Thorkel Borelius
Det säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). korna är inte grundproblemet. Han har helt rätt. Det är regeringen som är grundproblemet!
Kent Älmegran, Trollhatten
Tidigare i veckan blev jag kallad till mammografiundersökning. För första gången på en sådan vandring möttes jag av en man. Som infödd svensk kunde jag acceptera det, om än med viss tvekan, eftersom undersökningen innebär mycket påtaglig, fysisk kontakt mellan mina bröst och personalen. Hur hanterar du – på dagar med manlig bemanning – alla kvinnor med annan bakgrund än min, vars religion förbjuder all sådan kontakt med andra män än sin egen man?
Kristin Rydberg, Trosor
Vill du också lämna ett bidrag till Noted vinjetten? Mejla insandare@dn.se! Ett mindre urval publiceras på insändarsidan i tidningen och ett större urval på dn.se/insandare, måndag-fredag. Du kan läsa mer om hur du skriver insändare i DN här.
