Det var en biten och tydligt sliten Michel Barnier som steg upp på pallen i nationalförsamlingen i måndags och deklarerade att han skulle satsa allt på ett kort:
– Frankrike behöver en statsbudget för 2025. Så jag väljer nu att åberopa punkt 49.3.
Artikel 49.3 i grundlagen ger premiärministern rätt att driva igenom stora lagstiftningspaket utan omröstning i parlamentet – men bara så länge som regeringen kan överleva en förtroendeomröstning.
Kort därefter meddelas vänsteralliansen New People’s Front och högernationalistiska Marine Le Pens parti National Assembly att de vill hålla röster för att fälla Barniers regering.
Dessa omröstningar ska hållas klockan 16.00 på onsdag. Och Marine Le Pen är så säker på att Barnier kommer att falla att hon redan har siktet inställt på nästa mål: president Emmanuel Macron.
– Vår grundlag är tydlig: vid en allvarlig politisk kris har presidenten tre alternativ. Det första är en regeringsombildning – men frågan är om det är någon idé så länge regeringen är i minoritet. Det andra är att hålla nyval, vilket han redan har gjort och inte kan göra igen före juni nästa år. Det tredje är att presidenten avgår, säger Marine Le Pen.
Krisen har varit i vardande sedan i juli, när det stod klart att Macrons center-högerkoalition hade backat i det nyval som presidenten utlyst. Inget av de tre stora blocken – vänstern, mitten-högern eller den nationalistiska högern – fick egen majoritet, men Macrons mittkoalition försvagades mest märkbart.
När han sedan utsåg den tidigare brexitförhandlaren och högerpolitikern Michel Barnier till premiärminister var det med uppdraget att söka gränsöverskridande överenskommelser. Och den rutinerade Barnier har försökt, men misslyckats – trots flera eftergifter till Marine Le Pen.
Hela den franska statsapparaten riskerar nu att läggas ner efter nyår om regeringen inte får igenom en budget. Tillfälligt skulle föregående års budget kunna tillämpas igen – men en sådan “lösning” riskerar att utlösa en storm på finansmarknaderna.
Den politiska krisen har redan lett till att franska statsobligationsräntor närmat sig Greklands nivåer. Budgetunderskottet är högt och Michel Barnier meddelade tidigt att det krävs stora besparingar, men både högernationalisterna och vänstern har sett bort det.
De flesta tror att Emmanuel Macron nu skulle ge en vänsterpolitiker chansen att bilda regering. Flera av presidentens marknadsliberala reformer – inte minst den kontroversiella höjningen av pensionsåldern – skulle snabbt kunna avvecklas om vänstern kommer till makten.
I fransk press är frågan därför om det finns någon center- eller högerpolitiker som kan blidka Marine Le Pen. Bland de som nämns finns försvarsminister Sébastien Lecornu och ledaren för mittpartiet Modem, François Bayrou. Båda har goda personliga relationer med Le Pen.
Men frågan är om det räcker. Vissa politiska bedömare tror att nationalistledarens iver att fälla Barnier och i förlängningen Macron är kopplad till den pågående rättsliga processen mot henne.
Om Le Pen blir dömd förskingring av EU-medel kan hon förbjudas att ställa upp i allmänna val under de kommande fem åren – vilket skulle göra det omöjligt för henne att ställa upp i presidentvalet 2027.
Domen i målet väntas i mars nästa år. Men kanske hoppas Le Pen på ett presidentval innan dess.
Fakta.Nyval inte möjligt förrän i juni
Efter ett svagt resultat för sin mittkoalition i EU-valet i juni beslutade president Emmanuel Macron att utlysa nyval i Frankrike. Centralregeringen hade då under två år klort sig in i minoriteten, med allt ömtåligare stöd från det högerorienterade republikanska partiet.
Nyvalet ledde inte till en förbättrad situation för Macrons koalition – utan till ett splittrat parlament med tre stora block, där ingen har egen majoritet. Presidenten gav då Michel Barnier, före detta brexitförhandlare och medlem av republikanerna, uppdraget att bilda en regering.
Om Barniers regering nu faller finns det ingen möjlighet att hålla nyval förrän tidigast nästa juni, eftersom presidenten inte kan upplösa parlamentet mer än en gång om året.
