Nu har vi övergett landsbygden och vi har övergett småföretagarfrågor. Jag skulle vilja att vi hittade tillbaka till de frågor vi en gång hade, säger Helena Lundgren.
Helena Lundgren är gruppledare för Centerpartiet i Västerbottensstaden Vindeln. Nyligen gick hon ut på Expressen Debatt och krävde att hennes parti skulle överge Annie Lööf-linjen (Expressen 14/11).
Vad är problemet med arvet efter Annie Lööf?
– Vi frångick det som var grundläggande i Centerpartiet. Nu har vi övergett landsbygden och vi har övergett småföretagarfrågor. Jag skulle vilja att vi hittade tillbaka till de frågor vi en gång hade. Då kan vi bli det centerparti jag kände och som jag en gång blev medlem i.
– Det är klart att man måste förnya sig och ta hänsyn till hur samhället förändras. Men samtidigt tror jag att man måste vara förankrad i sina rötter och var man kommer ifrån. Och det tappade vi under Annie Lööfs ledning.
I din artikel i Expressen påpekar du att din kritik inte går mot den nye partiledaren Muharrem Demirok. Varför ska inte partiledaren få kritik?
– Han har ärvt en situation. Hela processen med att tvätta ur Demirok var svag. Det var inte många som kände honom. Det ganska begränsade och balanserade persongalleri som erbjöds medlemmarna var sannolikt en återspegling av den dåvarande partiledningens önskan att behålla Lööfs vägval för partiet. Det var efterspelet för henne som var viktigt. Demirok kommer inte att kunna vända det här spelet. Det måste rörelsen, eller i bästa fall han själv, inse.
Om du är så kritisk till Centerpartiets nya linje – varför stannar du?
– Om jag går då skulle jag acceptera att partiet är kapat. Jag föddes i en central familj. Jag växte upp på en liten gård. Min far var en centristisk politiker och det hade min mormor och farfar också. Jag har inte alltid varit med men jag har varit medlem länge.
– Jag har en borgerlig grundsyn på samhället. Det är där jag hör hemma ideologiskt. Men jag är också en traditionell centrist. Jag har väldigt svårt för den där liberala marknaden som Annie Lööf stod för och där det inte ska finnas några regler. Jag är för en stark rättsstat, ett välfärdssamhälle med robusta lokalsamhällen och för reglerad invandring.
– Jag tror inte att jag är ensam om att känna så. En landsbygdsbo som inte känner igen mig i de ultraliberala idéer som tog plats i partiet under Annie Lööf.
Tror du att det finns någon framtid för Centerpartiet?
– Ja, och jag tror faktiskt att det kan bli bättre än det har varit på länge! Det behövs ett libertärt, decentralistiskt parti som verkar utifrån ett landsbygdsideal. Det kan också locka folk i storstäder eftersom många storstadsbor har sin bakgrund på landsbygden och många tycker att frågor som självförsörjning, skogen, starka lokalsamhällen och småföretagare är viktiga.
– Jag önskar att det här partiet nyktrade till och att vi insåg att vi har en relevant och bra historia i de här frågorna.
– Det som är gjort är gjort. Vi har till stor del förlorat landsbygdsbefolkningen. Men det finns inget som säger att vi inte kan återta den positionen och mer om vi vill. Vi kanske inte kan bli ett 20 procents parti, för det är nog inte så många som vill rösta på oss. Men vi kan bli större än idag och vi kan ha ett rejält inflytande.
Partiledningen avser det pågående förnyelsearbetet inom partiet. Borde man inte vänta på det arbetet innan man kritiserar?
– Jag har egentligen inte sett något renoveringsarbete. Vi är fortfarande väldigt mycket ett enfrågeparti. Det enda som finns är Annie Lööfs politik där röda linjer ska hållas mot SD och V. Mot Vänsterpartiet har man börjat luckra upp sig lite, men det är också allt som har hänt. Det är klart att det går att ta ett omtag. Men då måste man ha mandat för förändring och det bad inte Demirok om när han valdes till partiledare.
Varför är det så få centrister som vågar träda fram och kritisera partiledningen?
– Under Annie Lööfs tid blev man straffad och bannlyst om man uttryckte en kritisk åsikt. När jag till exempel kritiserade januariöverenskommelsen fick jag höra att jag inte var ett mittenparti utan en sverigedemokrat. Jag tror att det har skapat en rädsla och tyvärr en partikultur som verkligen är främmande för Centerpartiet som i grunden är ett folkrörelseparti. Rädslan får en del att gå i tysthet. Många av de starka personligheter som hade andra åsikter är inte längre med i partiet, eller så har de minskat sitt engagemang.
Tror du att det kan bli en förändring nu? Förutom ungdomsförbundet och studentkåren är det ganska många i moderpartiet som vågar kritisera.
– Det är lättare att föra diskussioner nu. Partiledaren Demirok har en mer inbjudande personlighet än Annie Lööf. Jag tycker att det är friare i riksdagsgruppen. Sedan finns det kontakter bland mittenpartier över hela landet, och allt händer inte i media. De aktiva ser opinionssiffror och annat att det inte går åt rätt håll.
Varför tror du att Centerpartiet har tappat så många väljare?
– Vi har ofta bytt ut två befintliga väljare för att i bästa fall vinna en. Annie Lööf sa att hennes mål var 20 procent i valet 2022. Hon trodde på kvinnliga akademiker i storstäderna och drev partiet utifrån det, vilket skrämde bort fler väljare än det tillförde. De upplevda moraliskt överlägsna, värderingsstyrda kvinnorna hamnade förmodligen i stor utsträckning hos Magdalena Andersson istället.
– Ledningen säger att lösningen är att vi går ut och rekryterar nya medlemmar. Men hur rekryterar jag nya medlemmar i Vindeln när skogsägare och småföretagare redan anslutit sig till M och KD? Sedan säger de att jag ska rekrytera unga kvinnliga akademiker. Men de finns inte i någon större utsträckning på landsbygden. De är i alla fall för få för att enskilt bygga en väljarbas på i glesbygd.
– Eller ta exemplet att partiledningen ville att vi skulle gå ut i en valrörelse och förklara för folk att diesel ska kosta 30-40 kronor litern. Bland mina väljare finns personer som har sju mil till närmaste serviceenhet och som förmodligen hade föredragit om vi pratade om hur man pressar ner priserna på drivmedel och att landsbygden kan tjäna pengar på att vi ökar produktionen av drivmedel. Vi har lyckats vända mycket verkliga ekonomiska frågor till värdefrågor där det inte spelar någon roll om vi producerar tillräckligt med bränsle eller vad det kostar, så länge vi står för bra värden.
– Nu är det val 2026. Ska vi ställa upp med samma doktrin, och med samma frågor som inte får folk att känna sig engagerade, då kommer vi att förintas på flera olika platser runt om i Sverige.
Du har också sagt att Centern har förändrats som parti vad gäller kultur och organisation.
– Jag upplever att Annie Lööf kidnappade hela rörelsen. Hon gick in och hanterade sina vänner på ett väldigt strategiskt smart sätt. Det hon gjorde var att stärka kopplingen mellan distriktsordförandena och henne själv. Tidigare var stadsdelarna mer fria. Nu används stadsdelarna som en kanal för att pressa ner information och vägval från partiledningen ut i landet. Partidistrikten ägs mer eller mindre av partiledningen och det är ett internt demokratiskt problem, men en tillgång för de som vill leda partiet i toppen.
– Annie Lööf var skicklig i att vända upp och ner på denna folkrörelse och få till en top-down-ordning. Det är lättare att regera men det är farligt för partiet. Tar man in en partiledare som är väldigt egocentrisk, då blir det lätt auktoritärt.
– Man ska komma ihåg att Centerpartiet historiskt har drivits av starka lokalföreningar. Vi har varit en gräsrotsrörelse i bästa mening. Trots att vi har varit 6-7 procent nationellt har vi kunnat bli 20, 30 eller 40 procent lokalt. Det är en stor förändring att vi har tappat många av våra lokala fästen, men det är inget vi pratar om i partiet. (SNB)
Mathias Bred
