Det är ofta kris i förhandlingarna under klimatmötets sista dagar. Att länderna inte börjar närma sig en överenskommelse i de kritiska frågorna förrän i sista stund är en del av förhandlingsspelet.
Men i år går processen ovanligt långsam, säger Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet. Han har under flera år följt förhandlingarna under klimatmötena som observatör.
– Förhandlingarna går väldigt långsamt i år och stämmer inte alls med tidsplanen. Det är oroande hur långt parterna fortfarande står från varandra. Det finns ingen tydlig kompromiss i de alternativ som lagts fram för ministrarna att välja mellan, säger han.
Den avgörande konflikten handlar om att u-länderna inte vill lova några utsläppsminskningar så länge de rika länderna inte lovar dem klimatfinansiering i gengäld. Fattiga länder behöver kompensationen för att minska sina utsläpp med hjälp av investeringar i förnybar energi och för att hantera effekterna av klimatförändringarna.
U-länderna vill ha 1,3 biljoner dollar årligen från 2025 för att överge den fossildrivna tillväxttur som industrialiserade länder redan har tagit.
Men väldigt få av de rika länderna vid mötet har varit villiga att prata siffror, inklusive EU och USA.
Enligt Mathias Fridahl är flera parter ansvariga för att förhandlingarna om klimatfinansiering inte går framåt.
– Det finns ingen chans att offentliga medel räcker till alla behov som finns i utvecklingsländerna. Nya innovativa finansieringskällor behövs. U-länderna måste också vara med och finansiera omställningen om alla behov ska tillgodoses, säger han.
I förhandlingarna när det gäller utsläppsminskningar är det framför allt Saudiarabien som fungerar som bromskloss. Enligt Mathias Fridhal omfattar denna grupp även länder som använder mycket kol, bland annat Indien och Kina.
– EU och andra rika länder vill inte acceptera en uppgörelse om klimatfinansiering utan att den balanseras med starka och tydliga signaler om hur utsläppen ska minska. Inte minst för att behoven av klimatfinansiering för skador och förluster kommer att öka ännu mer om inte utsläppen minskar.
Enligt Mathias Fridahl är en av de viktigaste frågorna att enas om i Baku att ta itu med resultatet av den globala översynen vid COP28 i Dubai förra året. Granskningen visade att utsläppen måste vända nedåt till 2025 och att de måste minska med 43 procent till 2030 och med 60 procent till 2035, jämfört med 2019 års nivåer.
– Den globala granskningen visade mycket tydligt att vi inte ligger i linje med de mål vi satte upp i Paris 2015. Det behövs många fler åtgärder och i det läget skulle klimatmötet behöva sända ut ett tydligt besked innan februari nästa år, då alla länder måste uppdatera sina nationella klimatplaner.
Enligt en rapport från Global Carbon Project fortsätter de fossila utsläppen av koldioxid att öka även i år, med 0,8 procent. Totalt är de fossila koldioxidutsläppen nu 8 procent högre än 2015, året då Parisavtalet förhandlades fram.
Läs mer:
Ilska på klimatmötet – “en dödsdom för mitt folk”
Förslaget på klimatmötet: Global skatt på superrika
Fossila affärer på klimatmötet väcker ilska: “Som att sälja cigaretter på en cancerkonferens”
Det är ofta kris i förhandlingarna under klimatmötets sista dagar. Att länderna inte börjar närma sig en överenskommelse i de kritiska frågorna förrän i sista stund är en del av förhandlingsspelet.
Men i år går processen ovanligt långsam, säger Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet. Han har under flera år följt förhandlingarna under klimatmötena som observatör.
– Förhandlingarna går väldigt långsamt i år och stämmer inte alls med tidsplanen. Det är oroande hur långt parterna fortfarande står från varandra. Det finns ingen tydlig kompromiss i de alternativ som lagts fram för ministrarna att välja mellan, säger han.
Den avgörande konflikten handlar om att u-länderna inte vill lova några utsläppsminskningar så länge de rika länderna inte lovar dem klimatfinansiering i gengäld. Fattiga länder behöver kompensationen för att minska sina utsläpp med hjälp av investeringar i förnybar energi och för att hantera effekterna av klimatförändringarna.
U-länderna vill ha 1,3 biljoner dollar årligen från 2025 för att överge den fossildrivna tillväxttur som industrialiserade länder redan har tagit.
Men väldigt få av de rika länderna vid mötet har varit villiga att prata siffror, inklusive EU och USA.
Enligt Mathias Fridahl är flera parter ansvariga för att förhandlingarna om klimatfinansiering inte går framåt.
– Det finns ingen chans att offentliga medel räcker till alla behov som finns i utvecklingsländerna. Nya innovativa finansieringskällor behövs. U-länderna måste också vara med och finansiera omställningen om alla behov ska tillgodoses, säger han.
I förhandlingarna när det gäller utsläppsminskningar är det framför allt Saudiarabien som fungerar som bromskloss. Enligt Mathias Fridhal omfattar denna grupp även länder som använder mycket kol, bland annat Indien och Kina.
– EU och andra rika länder vill inte acceptera en uppgörelse om klimatfinansiering utan att den balanseras med starka och tydliga signaler om hur utsläppen ska minska. Inte minst för att behoven av klimatfinansiering för skador och förluster kommer att öka ännu mer om inte utsläppen minskar.
Enligt Mathias Fridahl är en av de viktigaste frågorna att enas om i Baku att ta itu med resultatet av den globala översynen vid COP28 i Dubai förra året. Granskningen visade att utsläppen måste vända nedåt till 2025 och att de måste minska med 43 procent till 2030 och med 60 procent till 2035, jämfört med 2019 års nivåer.
– Den globala granskningen visade mycket tydligt att vi inte ligger i linje med de mål vi satte upp i Paris 2015. Det behövs många fler åtgärder och i det läget skulle klimatmötet behöva sända ut ett tydligt besked innan februari nästa år, då alla länder måste uppdatera sina nationella klimatplaner.
Enligt en rapport från Global Carbon Project fortsätter de fossila utsläppen av koldioxid att öka även i år, med 0,8 procent. Totalt är de fossila koldioxidutsläppen nu 8 procent högre än 2015, året då Parisavtalet förhandlades fram.
Läs mer:
Ilska på klimatmötet – “en dödsdom för mitt folk”
Förslaget på klimatmötet: Global skatt på superrika
Fossila affärer på klimatmötet väcker ilska: “Som att sälja cigaretter på en cancerkonferens”
