Om mindre än ett år, i augusti 2025, ska utredningen om en svensk kulturkanon presenteras.
Interna handlingar, som DN tagit del av, visar att utredningen har två förslag på kategorier: konst och samhälle. Under varje kategori ska fem områden, som litteratur, musik, religion och uppfinningar, ingå.
Men arbetet går långsamt och har under hösten präglats av interna konflikter.
Fakta:Utredningen
Nämnden ska utse de konst- och kulturområden som ska ingå i en svensk kulturkanon och bestämma vilka kriterier som ska gälla. Nämnden ska även tillsätta expertgrupper för varje område, som i sin tur ska besluta vilka arbeten som ska ingå i kanon.
Professorn och historikern Lars Trägårdh är nämndens ordförande. Utskottet består i övrigt av journalisten Gunilla Kindstrand, chefredaktör PJ Anders Linder, och Peter Luthersson, docent i litteraturvetenskap. Tidigare har även Marlen Eskander, grundare och verksamhetsdirektör på Läsfrämjarinstitutet, deltagit.
Utredningen om en svensk kulturkanon har, förutom nämnden, bestått av fyra myndighetspersoner, som utsetts av Kulturdepartementet. Deras uppdrag är att ta fram dokumentation och se till att arbetet går framåt. Men Lars Trägårdh har istället valt att hålla tjänstemännen utanför.
Under en konferens på Sigtunastiftelsen i september låstes tjänstemännen ut och fick gå på promenader när nämnden diskuterade arbetet och fattade beslut, enligt DN:s källor med insyn i arbetet.
“Nämnden anser att kvaliteten på diskussionerna blir bättre om de träffas individuellt”, står det i protokollet som är sekretessbelagt tills utredningen är klar.
Enligt DN:s uppgifter ska Lars Trägårdh på skämt ha jämfört nämndens ledamöter med kardinalerna i Vatikanstaten, som väljer en ny påve i ett slutet rum, när sekretariatet ombads lämna rummet.
Upplägget kritiserades plats i Sigtuna av Marlen Eskander, en av nämndens dåvarande ledamöter. Av handlingarna framgår att hon anmält en “avvikande mening” mot att nämnden diskuterat och fattat beslut utan sekretariatet. Hon kritiserade också att nämnden inte vill låta organisationer och myndigheter föreslå experter som sedan väljer ut de verk som ska ingå i kulturkanon.
Veckorna efter konferensen i Sigtuna kom kritik även utifrån, vilket DN kunde avslöja. Representanter från de nationella minoriteterna anklagade utredningen för förtryck och brott mot lagen. Enligt regeringens direktiv ska kommittén ha “en dialog med urbefolkningen samer och de andra nationella minoriteternas organisationer”.
– Jag har ingen gräddfil för varken tornedalingar eller bandyälskare, sa Lars Trägårdh till DN och avvisade minoritetsföreträdarnas önskan om att vara med i arbetet.
Veckan efter meddelade Marlen Eskander att hon lämnar nämnden i protest, något Kvällstidningen var den första att rapportera.
“En av de största utmaningarna, genom hela arbetsprocessen, har varit de svårigheter som uppstår när direktivet från regeringen har avståtts och tolkningen av uppdraget blivit för subjektiv”, skriver hon i ett mejl till Kulturdepartementet.
Dokumenten visar: Så här kan kulturkanon se ut
I slutet av oktober föreslog kommittén att kulturkanonen skulle bestå av två kategorier: konst och samhälle. Det framgår av interna mötesprotokoll som DN har tagit del av.
I kategorin konst ingår: litteratur, bild och form, musik, film och lärande.
I kategorin samhälle ingår: religion, juridik, ekonomi, uppfinningar och offentlighet.
Tio verk ska ingå i varje område och ska även vara en “tidsresa”.
Verken ska utses av en expertgrupp per område. Tre personer ska ingå i varje grupp.
Marlen Eskander har inte velat kommentera sitt beslut ytterligare. Men i ett mejl som hon har skickat till en av utredningens tjänstemän skriver Eskander att sekretariatet är avgörande för att säkerställa ett rättssäkert arbete.
“Jag har gjort mitt bästa, och hoppas att mitt beslut att lämna kan signalera hur allvarligt jag tar de problem som präglar arbetet, både internt och externt.”
Advokaten och tidigare presidenten i Svea hovrätt har Johan Hirschfeldt lett flera statliga utredningar. Han vill inte kommentera utredningsarbetet kring en svensk kulturkanon specifikt, men säger att nämndsekretariatet brukar ha en betydande roll i allt utredningsarbete.
– Jag har inte tidigare stött på exempel på att ett utskottssekretariat varit uteslutet från att delta i diskussioner under mötena. En viktig anledning till sekretariatets medverkan är att det är ett sätt att säkerställa att underlaget för arbetet och slutresultatet, redovisningen med förslag, kommer att präglas av objektivitet. Redan i grundlagen står det att man i offentlig verksamhet, som innefattar nämndarbete, ska iaktta objektivitet, säger han.
Förutom Marlen Eskander har en tjänsteman sagt upp sig från sekretariatet. Ytterligare en är sjukskriven.
DN har sökt kulturminister Parisa Liljestrand (M) för en kommentar. I ett skriftligt svar skickar hon frågorna vidare till Lars Trägårdh.
“Precis som andra statliga utredningar arbetar nämnden självständigt utifrån regeringens direktiv. Jag hänvisar därför till nämndens ordförande.”
Lars Trägårdh vill inte ställa upp på en intervju med DN. Han skriver i ett mejl att han inte kommenterar sådant som gäller den interna arbetsprocessen.
“Generellt är vi nu inne i en intensiv arbetsfas. Under denna period kommer vi inte att rapportera externt, förutom när vi inom en snar framtid publicerar den kanal för input från allmänheten som är under uppbyggnad. Vi arbetar även i enlighet med direktiv”, skriver Lars Trägårdh.
Läs mer:
Kritik från S – men tystnad från regeringen: “Han är en fri själ”
Lars Trägårdh om sitt uppdrag: “Bättre att det är jag än någon jävla idiot”
