I Parisavtalet 2015 beslutade 192 länder att bland annat minska utsläppen av växthusgaser och omfördela ekonomiska resurser till dem som påverkas av klimatförändringarna. I det avtalet förbinder sig varje land att bidra till att hålla den globala uppvärmningen väl under 2°C till år 2100 jämfört med förindustriella nivåer och en avsikt att göra ytterligare ansträngningar för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C.
Tre länder Kina (30,7 procent), USA (13,6 procent) och Indien (7,6 procent) står tillsammans för hälften av de globala utsläppen. Under den senaste mandatperioden beslutade president Trump att lämna Parisavtalet och han har angett att han avser att lämna avtalet igen efter Bidens omval. Trump är en klimatförnekare, som inte inser sambandet mellan de naturkatastrofer som den globala uppvärmningen skapar i form av tornados, orkaner, värmeböljor och översvämningar och som regelbundet inträffar runt om i världen, inte minst på den amerikanska östkusten.
I den nyligen avslutade COP29 i Baku beslutades att EU, USA och andra rika länder ska betala minst 300 miljarder dollar per år fram till 2035 till fattiga länder i klimatbistånd. Fattiga länder har tidigare krävt 1 300 miljarder dollar årligen och sagt att det beslutade beloppet är otillräckligt. En stor stridspunkt har varit EU:s och USA:s krav på att Kina och Saudiarabien ska gå med och bidra, vilket de båda länderna hittills har tackat nej till eftersom de vill fortsätta att räknas till gruppen av u-länder.
Sverige har som mål att vara ett av världens första fossilfria välfärdsländer. För perioden 2024–2027 har Sverige utlovat ett flerårigt bidrag på 8 miljarder kronor till Gröna klimatfonden.
Sveriges bidrag till de globala utsläppen är bara 0,1 procent, men det sänder ändå fel signaler när utsläppen av växthusgaser från svensk ekonomi ökar. Det är främst den minskade nedsättningsskyldigheten som är orsaken till denna ökning. Detta är ytterligare en eftergift från regeringen till SD, som driver den mycket kortsiktiga frågan om sänkta bränslepriser.
År 2022 var Sveriges koldioxidutsläpp 36 216 tusen ton. Över tre fjärdedelar kom från industri och inrikes transporter.
Temperaturökningen i Sverige på grund av utsläpp av växthusgaser är betydligt högre än det globala genomsnittet. Sedan förindustriell tid har medeltemperaturen i Sverige ökat med cirka 2°C. Vi kan förvänta oss följande effekter av denna temperaturökning:
• Mildare vintrar: Vintrarna blir kortare och varmare, vilket påverkar ekosystem och vintersporter.
• Extremväder: Temperaturökningen leder till fler fall av extremväder.
• Skogsbruk och jordbruk: Förändringar i nederbördsmönster och ökade temperaturer påverkar skogsbruk och grödor.
Miljöjuristerna och Naturskyddsföreningen har anmält den svenska regeringen till EU eftersom Sverige inte uppfyller EU:s klimatmål. De vill att EU-kommissionen ska se över Sveriges nationella energi- och klimatplan. Om EU-kommissionen anser att det finns skäl för anmälan kommer den att inleda en överträdelseprocess. Om Sverige inte anpassar sig kan ärendet gå vidare till EU-domstolen. Konsekvensen kan bli böter, politiskt tryck och förlorat EU-stöd.
2024 förväntas bli det varmaste året någonsin. Den globala medeltemperaturen överstiger nu den förindustriella nivån med mer än 1,5°C.
Vetenskapen har fastställt att mänsklig aktivitet orsakar de koldioxidutsläpp som leder till global uppvärmning. Men trots det är var fjärde svensk misstänksam mot dessa fakta, konstigt nog.
Lars-Arne Sjöberg
