idag nyheter – Insändare: Vad betyder dialog för Region Värmland?

Själva innebörden av ordet “dialog” har sysselsatt mig länge. Dialog är ett begrepp som har en djupare innebörd än vad vi kallar “samtal” eller “diskussion” – det handlar om att tänka tillsammans och verkligen lyssna på varandra, snarare än att försvara och argumentera för sina egna åsikter. Jag gör ett försök här att bara resonera kring vad vi vet:

Regionens politiker har gett tjänstemännen i uppdrag att komma med förslag med de anställda genom dialog. Detta efter att politikerna slängt det tidigare förslaget, den så kallade rapporten, i soptunnan den 25 januari efter protester från medborgare, lokalpolitiker, näringsliv och anställda på sjukhuset i Arvika.

Men nu meddelar regionens tjänstemän: “Vi har i uppdrag att se till allt utifrån patienternas behov, kompetensförsörjning, utifrån ekonomi och medicinsk utveckling. Vårt uppdrag är även att inkludera tidigare arbete och alla delar i bl.a. , rapporten som togs upp i januari 2024. Ingenting är undantaget.”

Varför stod vi då tillsammans på torget i Arvika, i minus 24 grader en fredagskväll den 19 januari? Vi som bor och verkar i västra Värmland var eniga om att vi behöver vårt sjukhus för att vården ska fungera för oss, men också för att vården ska fungera i hela Värmland.

För vad händer om regionens planer för vårt sjukhus i Arvika går igenom? Där är vi överens, alla som jobbar på Arvika sjukhus, att vården för oss i västra Värmland blir svårare att få, vi måste resa längre, vänta längre och under tiden är risken stor att patienten blir lidande.

Varför säger vi det då? För idag har akuten på Arvika sjukhus den kortaste väntetiden i Värmland innan man får träffa läkare och sjuksköterska som bedömer patienten. Till sin hjälp har de möjlighet att få röntgen och labbanalyser. Vi har två vårdavdelningar där patienterna läggs in och vi har en ortopedisk avdelning med operation som är den bästa i Sverige, säger patienterna som fått sin nya höft eller knä där. Vi har mobila team som tar hand om cancerpatienter och ger högspecialiserad vård i hemmet och vi har en intensivvårdsavdelning som ger vård till svårt sjuka patienter där vitala funktioner stöds. Helt enkelt en vårdkedja som inte fungerar utan alla dess delar.

Finns inte detta på centralsjukhuset i Karlstad? Ja, men det tar en timme längre att få det. Men kommer man inte med ambulans blir väntetiden mycket längre. Det är inte ovanligt med väntetider på 8-12 timmar innan man träffar läkare eller sjuksköterska. Det är långa väntetider för bland annat röntgenundersökningar på grund av brist på röntgensjuksköterskor, av planerade operationer på grund av brist på operationssjuksköterskor och brist på vårdplatser på grund av brist på sjuksköterskor.

Vad händer då om vi i västra Värmland måste söka vård i Karlstad? Det är vi i Arvika också överens om: det skulle vara en katastrof (definition: när de tillgängliga resurserna är otillräckliga och belastningen är så hög att kvaliteten inte kan hållas). Vad betyder det för oss då? På ren svenska betyder det att väntetiderna på akuten blir ännu längre, personalen skulle behöva jobba ännu hårdare och jag vill inte ens säga hur det går för de allra allvarligt sjuka måste ni läsa mellan raderna.

Regionen vill ha en “robust verksamhet” som kan hantera framtidens utmaningar. De utmaningarna är stora på alla våra tre sjukhus i Värmland. Regionen har ett underskott på nästan en miljard och behöver spara. Förra året kostade personalövertid och hyrpersonal 850 miljoner. Det är ett mycket dyrt sätt att vårda patienter och att hålla vårdplatser öppna.

En idé kan vara att använda de 850 miljonerna till löner för personalen det saknas.

Vi skulle vara fler som kunde bry oss om fler. I takt med att vi blir fler minskar köerna, fler vårdplatser kan hållas öppna, arbetsmiljön förbättras och fler skulle välja att arbeta för regionen.

Tänk om vi kunde ha en dialog om det med regionen? En dialog där vi i västra Värmland känner oss lyssnade på och vi kan tänka tillsammans för en robust vård för framtiden.

Fokus ligger istället på Rapporten, som ingen vill ansvara för, men som lämnar mycket övrigt att önska både ur patientsäkerhetssynpunkt, kompetensförsörjningsmässigt och ekonomiskt.

Varför rapporten inte sparar pengar för regionen:

1. Ökande andel av transporterna:

Nationella nyckeltal: Ambulans på väg 123 kr/km.

Google Maps Arvika sjukhus-Centralsjukhuset i Karlstad 72 km.

Transport mellan sjukhus med ambulans: 17 712 kr.

– en ökning med 5 patienter/dag året runt, som behöver transporteras till Karlstad kostar 32 324 400 kr per år.

– en ökning med 20 patienter/dag året runt, vilket läkarna på Arvika sjukhus räknar med om man inte har akutmottagning, labb eller röntgen och IVA) kostar 129 297 600 kr per år.

2. Röntgenmottagningen och laboratorieverksamheten öppen 07-22:

Stor risk för att anställda slutar och svårigheter att rekrytera då variationen och möjligheten att utvecklas inom sitt yrke minskar. Väntetiderna kan bli längre.

3. Intensivvårdsavdelningen övergår till mellanvårdsavdelning:

Inga svårt sjuka patienter kan vårdas på Arvika sjukhus och inte heller patienter som riskerar att försämras. Svårt att behålla och rekrytera intensivvårdssjuksköterskor.

4. Gynekologisk mottagning och dagkirurgi, flyttad från Torsby till Arvika.

Det finns ingen gynekologisk mottagning i Arvika idag. Det måste byggas upp med den kostnad det medför.

Camilla Gustafsson,

Bosatt i Arvika kommun, legitimerad röntgensjuksköterska, arbetat på Arvika sjukhus sedan 2005 och ordförande i Vårdförbundet, avd. Varmland.