Invånare i Västvärm riskerar dödsfall och livslånga skador om akutsjukvården i Arvika försämras. Nu ska regionpolitikerna se till att prioriteringar görs utifrån vad som är bäst för patienten.
Region Värmland försökte i början av året avsluta jourlinjen, stänga intensivvården och begränsa öppettiderna för lab och röntgen på Arvika sjukhus. Men man räknade inte med det västvärmländska motståndets snabba mobilisering och styrka när tusentals människor samlades på torget en fredagskväll i isande kyla och visade sitt starka och orubbliga stöd för vårt akutsjukhus.
Regionen tvingades backa. Akutlinjen räddades och personalen på de tre sjukhusen skulle nu vara med och ta fram nya förslag.
Men vad hände då? Personal på Arvika sjukhus vittnar om bristen på dialog under tre månader och nu visar det sig att det ursprungliga förslaget inte alls har slängts i papperskorgen. Tydligen finns det “bra saker” i dokumentet som nu måste arbetas vidare med. För att vara tydlig: Hotet mot akutsjukvården på Arvika sjukhus lever fortfarande!
Det känns lite som att vara på ett nöjesfält och slå en mullvad med en klubba som dyker upp i olika hål. Men här dyker mullvaden upp om och om igen i samma hål.
För förslaget om Arvika akutvård är i princip samma förslag som har dykt upp många gånger tidigare, men nu används begreppet “nivåstrukturering”.
Vad är då nivåstrukturering?
Nivåstrukturering innebär att vården på ett kostnadseffektivt sätt koncentreras till färre platser för att uppnå högsta möjliga kvalitet och bästa slutresultat för patienten. Inom exempelvis cancervården har behandlingen av ovanliga cancerformer koncentrerats till färre platser, både regionalt och nationellt. Region Värmland har koncentrerat operationer av knä- och höftledsproteser till Arvika, vilket har gjort det till det bästa i Sverige. Detta är ett mycket bra exempel på vettig nivåstrukturering med patientens bästa i fokus, vilket också ger besparingar.
Försämrad akutsjukvård i Västvärmland är ingen nivåstrukturering, det är en minskning och försämring. Utan röntgen och labb dygnet runt kan vi inte ha intensivvård. De är viktiga verktyg för att snabbt och korrekt bedöma, diagnostisera och behandla patienter.
IVA-personalen i Arvika har påtalat flera problem med förslaget med hjälp av fakta och offentlig statistik. Det är viktigt att förstå vilka medicinska konsekvenser de olika förslagen skulle få. Några slutsatser från deras rapport:
Upp till 100 intensivvårdspatienter per år (inte bara de 30 respiratorpatienter som nämns i regionens förslag) kommer att behöva transporteras till CSK eller Torsby. Enligt forskningen leder transport av svårt sjuka IVA-patienter till cirka 10 procent högre dödlighet. Konsekvensen blir därför att cirka 10 fler Västvärmbor dör per år eftersom det inte finns någon IVA i Arvika!
Strokepatienter eller så kallade “Rädda-hjärnan-patienter” kommer att få en mycket försenad behandling. Här pratar vi om minuter för att minska skador på hjärnvävnad. En timmes försening av behandlingen kommer att innebära fler dödsfall och fler allvarliga skador, vilket förutom rent mänskligt lidande kommer att belasta samhällets resurser ännu mer!
Enligt Socialstyrelsen är antalet intensivvårdsplatser redan för få i Värmland och måste öka, inte minska. Har vi redan glömt hur det var under pandemin? Nato kräver också att Sverige snabbt ska kunna hantera många offer vid ett eventuellt krig. Så att avveckla IVA och akutsjukvård i Arvika är ett steg i fel riktning även där. Enligt personalen finns det även sedan flera år en plan att bygga om intensivvården i Arvika så att ännu fler intensivvårdspatienter kan tas emot med samma bemanning som idag. Det låter spontant som en bra idé!
Regionen hävdar att de ska spara cirka nio miljoner kronor genom att begränsa öppettiderna för röntgen och 1,3 miljoner kronor för labbet. Eftersom röntgen och lab sedan är stängda mellan 22.00 och 07.00 måste ICU nedgraderas till en mellanvårdsavdelning, vilket är en vårdnivå mellan en vanlig vårdavdelning och ICU, men det ger inga besparingar alls. . Dessutom har man inte tagit hänsyn till några ökade kostnader för ambulanstransporter och mer resurser på andra sjukhus. Så i praktiken blir besparingen betydligt mindre, om någon. Den maximala besparingen på 10,3 miljoner kronor står inte i proportion till Regionens stora budget på 11 286 miljoner kronor och 8 426 miljoner kronor för vården och att man 2023 hade ett underskott på 960 miljoner kronor och behöver spara minst 500 miljoner i år.
Som vd för industriföretaget Thermia förstår och respekterar jag att regionen måste spara pengar. Det krävs hårda prioriteringar för att komma över den allvarliga ekonomiska situationen. Att prioritera betyder alltid vad man inte ska göra. I min värld ska dock alla prioriteringar utgå från patientens bästa och det är därför svårt att förstå varför akutsjukvården i Arvika ska försämras för en nästan obefintlig besparing.
Min fråga är därför: Vilka andra sparalternativ har diskuterats men valts bort? Jag hoppas att förnedrande akutsjukvård, som kommer att kosta liv och öka lidandet, är det sista man tänker på när man sparar pengar.
Utan att bli för konspiratoriskt känns det som att många i Region Värmland sedan länge bestämt sig: Arvika som akutsjukhus ska avvecklas. Men man kommer inte att få sköta akutsjukvården på Arvika sjukhus på samma sätt som Gula Villan, det vill säga att medvetet undvika underhåll och utveckling så att skicket i slutändan blir så dåligt att rivning är det enda alternativet.
Prioritera rätt, prioritera patienten, prioritera akutsjukvård!
Magnus Glavmo
VD Thermia
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.
