Hög arbetslöshet bland utländska akademiker: ”Slöseri”

Osman Mohammeds första besök på Arbetsförmedlingen blev inte som han hade planerat. Beskedet till 30-åringen, som läst en fyraårig ingenjörsutbildning i Eritrea innan han flydde till Sverige, var att han fick vänta fyra månader innan han kunde börja lära sig svenska och söka jobb.

Det går inte, tänkte han. På vägen hem såg han en second hand-butik.

– Jag gick in och sa att jag ville lära mig språket. De sa okej, säger Osman Mohammed.

Nio år har gått sedan han ordnade en egen praktikplats i butiken. Osman Mohammed har hunnit med att arbeta som lärarassistent och med kvalitetskontroll på Spendrups bryggeri. Men när han flyttade från Ludvika till Göteborg med familjen fick han börja om från noll igen. Han sökte ett 30-tal jobb han var kvalificerad för, men kom aldrig längre än till en första intervju.

– Ibland tänker jag: beror det på att jag har utländsk bakgrund? Jag tror inte det, men samtidigt…

I Sverige är arbetslösheten bland utrikes födda akademiker fyra gånger så hög som bland inrikes födda akademiker. Skillnaden är bland de största i Europa. Endast Grekland, Spanien och Finland har ett större gap. Bland utrikesfödda akademiker som har arbete i Sverige är ungefär hälften överkvalificerade för sin tjänst.

Statistiken kommer från EU-myndigheten Eurostat och lyfts fram i en granskning av journalistnätverket Lighthouse rapporterar. Journalisterna konstaterar att Europa slösar på högutbildade människors kapacitet och att den europeiska ekonomin hade kunnat växa med nästan 400 miljarder kronor om potentialen hade utnyttjats.

Osman Mohammed hoppas att vägen till hans nästa jobb går genom ett praktikprogram. Genom satsningen Jobbsprånget, som matchar utländska akademiker med svenska arbetsgivare, har han nyligen fått praktik på ett företag i Mölnlycke som tillverkar medicinsk utrustning.

– Det bästa är kollegorna. Och att känna att jag hjälper människor, säger han.

Alexandra Ridderstad, som är vd på Jobbsprånget, säger att det behövs någon för att bygga broar mellan svenska arbetsgivare och högutbildade från andra länder.

– Vår målgrupp har sökt i snitt 200 jobb innan de kommer till oss, säger hon.

Jobbspråget grundades 2016 och har hittills erbjudit praktik till cirka 5 000 utländska akademiker. DN är på plats vid ett informationsmöte i Göteborg, där flera talare beskriver de hinder som utrikesfödda möter i Sverige. Fördomar, osäkerhet kring kurser på universitet som arbetsgivaren inte hört talas om och språkbarriärer beskrivs som några av problemen.

20-åriga Taufeeq Saleh, som kom från Syrien till Sverige med sin familj när han var liten, berättar om hur han som tonåring hade svårt att få ett sommarjobb.

– Jag märkte att alla mina vänner fick det via kontakter. Det hade vi inte, då, säger han.

Taufeeq Saleh hittade sin egen lösning på problemet. Tillsammans med några vänner grundade han en app som matchar unga arbetssökande med arbetsgivare. Nu jobbar han heltid med verktyget som han hoppas ska bidra till att bryta segregationen.

– Jag tror att det fortfarande är väldigt svårt att komma in i det svenska samhället, säger han.

Det är två personer i publiken anställda på ett företag i Västsverige som gärna tar emot utlandsfödda praktikanter. Anledningen till att deras arbetsplats inte redan har gjort det är bekvämlighet och rädsla för att prova något nytt, tror de.

– Det kan vara enkla frågor, som “kommer du behöva prata engelska under fikapausen”? säger en av personerna.

Deltagande i Jobbprånget kostar ingenting för arbetsgivaren, eftersom praktikanten får ersättning från Arbetsförmedlingen. Alexandra Ridderstad konstaterar att arbetsgivare får högutbildade, motiverade medarbetare som har rätt kompetens för sin uppgift.

Finns det en risk att arbetsgivare använder detta som billig arbetskraft – att de tar in en praktikant istället för att anställa någon?

– Jag kan bara se – om man ser långsiktigt – att vi snabbar på vägen från utanförskap och arbetslöshet för den här målgruppen. Efter fyra månaders praktik får en majoritet jobb på sin yrkesnivå. Det måste ändå vara ett framgångsrikt koncept, säger Alexandra Ridderstad.

Osman Mohammed hoppas snart få ett jobb och en trygg försörjning. Han skulle vilja att rekryterare ger tydligare feedback på vad han kan förbättra.

– Är det språket? Är det mer erfarenhet? Eller något annat? Väldigt få ger feedback, konstaterar han.

Läs mer: Norra Sverige ropar efter folk: “Här finns det jobb i överflöd”