Tisdagspresenter AI-kommissionen sitt svar på regeringens uppdrag att stärka utvecklingen och användningen av artificiell intelligens (AI) i Sverige på ett hållbart och säkert sätt. Vi gör det i form av en “Vägkarta för Sverige”. Vi presenterar vår rapport drygt ett halvår innan tidsfristen enligt direktiven går ut – Sverige ligger efter och behovet av politiska åtgärder är akut.
Behovet av åtgärder har blivit tydligt i de cirka 200 möten med över 150 olika grupper och organisationer från näringsliv, offentlig sektor, politiska partier med mera som utredningen haft. Budskapet har också varit konsekvent – ivriga att börja använda AI-teknik, men frustrerade över att för lite händer på politisk nivå.
Man ser värdet av en klok användning av AI i samhället: mer konkurrenskraftiga företag, bättre offentliga tjänster till lägre kostnad för skattebetalarna, individualiserad utbildning, effektivare behandlingsmetoder och förmåga att förutsäga sjukdomstillstånd med mera. Allt dock under förutsättning att frågor som rör säkerhet, etik, rättvisa och omställning behandlas på ett lämpligt sätt.
Vår positiva inställning till ny teknik, vår vilja att förändra och vår förmåga att samarbeta har tjänat oss väl tidigare och kan göra det även idag
Internationella riktmärken där länder rankas efter sin AI-kapacitet bekräftar behovet av politiskt ledarskap. I “Tortoise Global AI Index“och”Oxford Insights Government AI Readiness Index” Sverige har tappat tio respektive nio rankingplaceringar på bara fyra år. I båda jämförelserna är avsaknaden av politisk strategi den allvarligaste aspekten. I det förstnämnda indexet rankas vi så lågt som 57 av 83 länder.
Som tur är har Sverige alla förutsättningar att förbättra situationen. Vår positiva inställning till ny teknik, vår vilja att förändra och vår förmåga att samarbeta har tjänat oss väl tidigare och kan göra det även idag. AI-kommissionen föreslår därför 75 åtgärder inom flera olika områden.
Förslagen bygger på en bred genomgång av behoven: energi, telekom, datorkraft, data, säkerhet, spetsforskning, kompetens, innovation, offentlig sektor och politiskt ledarskap. Den totala kostnaden uppgår till cirka 2,5 miljarder kronor per år, under de första fem åren. Våra främsta förslag är:
1. En tillfällig politisk tjänst med inrättandet av en arbetsgrupp direkt under statsministern. Eftersom AI påverkar hela samhället krävs effektiv central politisk styrning och ledning för AI-relaterade frågor.
2. Av samma anledning krävs kunskapshöjning för allamed satsningar på folkbildning, vidareutbildning av lärare samt kompetensutveckling och stöd för att underlätta omställning på arbetsmarknaden. AI är en samhällsfråga, inte bara en teknikfråga.
3. En gemensam AI-infrastruktur för hela den offentliga sektorn, en så kallad AI-workshop, ledd av Skatteverket och Försäkringskassan. Här kan gemensamma lösningar utvecklas för bättre och effektivare samhällsservice – från minsta kommun till största myndighet.
4. Investeringar i forskning i världsklass, bland annat investeringar i mycket kraftfulla datorer och ökat samarbete mellan akademi, industri och offentlig sektor. Vi föreslår också särskilda satsningar på cybersäkerhetsforskning och inrättandet av ett institut för AI-säkerhet.
5. Åtgärder för att göra det möjligt att använda Sveriges unika datatillgångtillsammans med åtgärder för att hitta rimliga ersättningsmodeller för rättighetsinnehavare. Båda delarna krävs för framgångsrik AI-användning i samhället.
6. För att underlätta innovation i näringslivet, bland annat genom subventionerad tillgång till datorkraft för små och medelstora företag.
Listan med förslag är inget smörgåsbord. Åtgärderna förstärker varandra och bidrar till ett ekosystem för utveckling och användning av AI i samhället – alla delar behövs.
AI innebär stora möjligheter för vårt samhälle samtidigt som vi behöver hantera utmaningar och risker. Färdkartans ambition är att bidra till en långsiktig samsyn kring de insatser som krävs för en ökad användning av AI i samhället på ett säkert och hållbart sätt. Regeringen bör snabbt peka ut en tydlig riktning genom att anta en AI-strategi, baserad på “Färdkartan för Sverige”.
Långsiktig konsensus är centralt, men åtgärder måste också vidtas här och nu – det finns fara i förseningen. Behovet av snabbhet är själva anledningen till att vi har färdigställt vår rapport på 10 månader istället för 18. Vi hoppas att färdplanen kommer att kickstarta en förändringsprocess.
De åtgärder vi föreslår är därför utformade för att kunna vidtas snabbt. Många är konkreta, kostnadsberäknade och möjliga för Regeringskansliet att sjösätta omgående, och besluta inom ramen för den kommande vårändringsbudgeten.
Förslagen är viktiga, men inte revolutionerande och de bör inte vara kontroversiella
Andra behöver ytterligare utredning för att hitta sin slutliga form. Det är dock viktigt att detta inte leder till onödiga förseningar – förslagen är viktiga, men inte revolutionerande och de ska inte vara kontroversiella. Att säkerställa ett resolut genomförande av våra förslag kommer att vara en viktig uppgift för den insatsstyrka som vi föreslår ska läggas under statsministern.
Arbetet med att ta fram färdplanen på kortare tid har varit intensivt för alla som bidragit. Det hade inte kunnat göras utan all hjälp från människor och organisationer som bidragit med sina respektive perspektiv på hur vi bäst löser vårt uppdrag. Vår förhoppning är att det engagemang som byggts upp i samhället kring AI-frågor sköts väl av våra politiska beslutsfattare.
Vi avslutar härmed vårt uppdrag, så att politiken kan ta över.
Läs fler artiklar från DN Debatt.
