De brutala skjutningarna på pubar och restauranger genererar svarta rubriker – särskilt när människor som inte är inblandade i gängkonflikter drabbas. Förekomsten av kriminella i krogmiljön innebär maffialiknande verksamhet runt om i Sverige, enligt flera experter: Krögare misshandlas, hotas och pressas på pengar.
Fredrik Gårdare, tidigare chef för polisens gängenhet, känner väl till fenomenet från sin tid som polis i Stockholm och säger att nätverkskriminella har flera syften med sin närvaro i krogmiljön.
– Det är deras sociala område, där man kan mingla och tjäna pengar. Man måste visa att man har en fin bil som står utanför, man har snygga kläder och kan bjuda på trevliga drinkar, men också försöka komma överens med rätt personer högre upp i hierarkierna, säger han.

Restaurangerna kan också ge en ekonomisk inkomst till gängen. I likhet med hur krögare i maffiafilmer pressas på patronagepengar, hotas svenska krögare och tvingas betala betydande summor för att undvika trakasserier, hot och övergrepp.
– Jag har träffat flera restaurangägare som har det jävligt. De har sina lokaler och det är väldigt lätt att det blir utsatt. Några rutor kan lätt gå och en molotovcocktail kan lätt kastas. De har ett elände, säger Fredrik Gårdare.
Är det främst ett problem i förorten eller gäller det mer generellt?
– I storstäder gäller det generellt, skulle jag säga. Stockholm har sett detta hela tiden jag har jobbat sedan tidigt 90-tal. Det är dock en lite annorlunda bild i förorten. Där berörs alla företagare och inte bara restaurangerna, säger han.

Bilden av omfattande utpressningsverksamhet runt om i Sverige stöds av kriminologen och statsvetaren Ardavan Khoshnood.
– Vi vet att det här är väldigt utbrett. Det påverkar allt från stora till små restauranger och är ett stort problem. Men mörkertalet är enormt, säger han.

Ardavan Khoshnood säger att det inte finns mycket forskning på området, men hänvisar till en rapport som Brottsförebyggande rådet släppte 2012.
– Det visade en gigantisk ökning när det gällde utpressningsförsök, men det gäller bara de som har vågat anmäla. Mörkerfiguren är stor och den figuren finns inte, säger han.

Anledningen till den stora mörka historien är risken för återverkningar om man berättar för polisen och myndigheterna.
– Man vet att om det kommer en anmälan så blir det förhör, och då kanske någon grips. Om det händer kanske gänget till en början inte förstår vem det är som har åkt, enligt deras terminologi. Men efter ett par veckor dyker det upp. Och så kommer revanschen, säger han.
Även om det saknas forskning Kristina Zampoukos, docent i kulturgeografi vid Mittuniversitetet, lyckades få en inblick i fenomenet – trots att hon egentligen forskade om en annan fråga.
I forskningsprojektet “Bara en bagatell – eller?” som startade 2019 skulle hon och kollegan Katja Gillander Gådin, professor i folkhälsovetenskap, utreda sexuella och rasistiska trakasserier inom hotell- och restaurangbranschen. Men i de 45 intervjuerna framkom att kriminella nätverk verkar ha en påtaglig inverkan på verksamheten.
– Vi har pratat med alla möjliga människor i olika delar av landet. Det finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall, Östersund. Det här verkar vara ett växande problem överallt, säger Kristina Zampoukos.
De kriminellas verksamhet innebar allt från drogförsäljning, prostitution och olika typer av hotfulla beteenden mot personalen på hotell och restauranger – beteenden som företagen måste hantera på olika sätt.
– Det är ungefär en tredjedel som spontant uttrycker att det blivit mer påtagligt de senaste åren och något man måste ta itu med. De kriminellas närvaro var ett hot i sig, säger Kristina Zampoukos.

I intervjuerna berättade också en vigilante om brottslingarnas parallella rättssystem. I de fall en gängkriminell på något sätt känner sig kränkt eller förnedrad av en ordningsvakt kan konsekvensen bli en slags uppgörelse med nätverket i fråga.
– Den ultimata “boten” var då att sätta sig ner med någon i ledningen för det kriminella gänget och då fick man betala böter för det man gjort. Då kan det vara allt från att få pengar till att faktiskt bli misshandlad. Men det är de extrema fallen, säger Kristina Zampoukos.

Fenomenet är inte nytt, säger Fredrik Gårdare, som berättar att lösningen på problemet kräver bland annat poliser med specialistkunskaper i ämnet.
– Dels handlar det om att säkra de utsatta och dels agera för att få bort gärningsmännen. Det viktiga är att arbeta med ett team som jobbar offensivt, både för att säkra utsatta och familjen och anhöriga, men också att hitta och agera mot förövaren mycket snabbt. Åtminstone för att göra det så svårt för gängen att begå fler brott och de avstår, säger han.