”För mig är thanksgiving en perfekt blandning av sött och kryddigt”

Kalkonen steks i ugnen och Veronica Sinclair har tagit på sig de gyllene sandalerna. Hon rör sig med ett lågintensivt lugn mellan köket och matbordet hemma i lägenheten i stadsdelen Brooklyn i New York.

Dekorationerna skimrar i gult, rött och orange: Granatäpplen, apelsiner och torkade apelsinskivor, servetter, grönsakvistar och blommor. Tolvåriga Camilla har dragit placeringskorten.

Snart är mor och dotter redo att fira en klassisk amerikansk Thanksgiving.

– Jag tycker verkligen om att välkomna folk till mitt hem, säger Veronica Sinclair.

Som kock med egen cateringfirma är hon van vid att ändra datumen för sitt privata firande. På den officiella helgdagen – som i år infaller torsdagen den 28 november – har hon fullt upp med att förbereda middagar åt kunderna.

Familjen samlas en annan dag. Det går lika bra.

Veronica Sinclar skulle aldrig förmå sig att hoppa över traditionen. Det är viktigt i ett land där många invånare måste arbeta mycket.

– Vi är amerikanska medborgare, men min mamma och pappa är inte från USA. Mamma är från Dominikanska republiken och pappa från Ecuador. Men de omfamnade denna semester. Det var en dag då alla var lediga och kunde koppla av tillsammans i köket, säger hon.

När hon var barn kunde måltiden på tacksägelsedagen bestå av alla möjliga rätter – fisk, bönor, fläsk. Någon gjorde en kalkon. Någon annan valde att steka en hel gris på grillen.

– Det var helt enkelt en fest med mycket folk och musik. Det pågick hela dagen.

Sedan blev Veronica Sinclair kock och utvecklade familjetraditionen till en mer klassisk Thanksgiving, med kalkonen i centrum och klassiska tillbehör.

– Nu sätter vi oss vid ett dukat bord. Det är lite mer formaliserat. Jag vill att folk ska uppskatta all tid vi har spenderat i köket. Och min dotter Camilla tycker att det är roligt att ha gäster och vara värdinna.

Bild 1 av 3

Bild 2 av 3

Bild 3 av 3

Rookiemisstaget för de som ska servera en klassisk Thanksgiving-måltid – och jag talar av personlig erfarenhet här – är att underskatta tillagningstiden för kalkonen.

En professionell kock lagar allt i god tid. Veronica Sinclair har även flera knep för att göra fågeln klar lite snabbare och smaka bättre.

– Jag tror att många amerikaner inte ens gillar kalkon. De har det på bordet för att det är tradition. Men de köper inte en kalkon av god kvalitet och kokar den tills den är torr. Det här är en stor fågel och den måste förberedas med omsorg, säger hon.

Hon lämnar fågeln i saltlake i minst 24 timmar innan beredning så att den behåller sin saftighet. Sedan torkar hon kalkonen torr med hushållspapper och placerar vingarna bakom halsen där de inte bränns. Sedan masserar hon fågeln med drygt 100 gram rumsvarmt smör. Hon stoppar i några apelsinhalvor och örter i kalkonen, sticker in en kökstermometer och skjuter in formen i ugnen. Sedan ska den ösas och vändas, tills den når 74 grader Celsius.

– Det är som ett urverk. Två och en halv timme. Några av mina kunder undrar vad de ska göra under tiden. “Ta en drink och slappna av”, brukar jag svara.

Hon tittar på klockan. Det är fortfarande gott om tid tills gästerna kommer. Hon hinner i lugn och ro ägna sig åt accessoarerna. Mycket är förberett och behöver bara värmas och dekoreras.

Det går inte att fira traditionell Thanksgiving i USA utan att välja sida i både små och stora frågor. För många amerikaner är fyllningen i kalkonen en av de viktigaste rätterna på bordet. Andra, som Veronica Sinclair, föredrar vad hon kallar en dressing – en blandning som tillagas på sidan.

– Det här är den stora striden i USA! Jag undviker fyllning eftersom det förlänger koktiden på kalkonen. Det är mycket lättare att ha kontroll över kalkonen i ugnen utan fyllningen, säger hon.

Basen i blandningen är majsbröd som smulas och blandas med svamp och rostade nötter.

– Jag älskar den här rätten. Jag är sugen på det, men vill bara äta det en gång om året. Den har en så perfekt blandning av sött och kryddigt. Det är så Thanksgiving smakar för mig, säger Veronica Sinclair och vänder på blandningen.

En maträtt med mycket stärkelse brukar stå högt på önskelistan för många kunder. Det kan vara potatismos eller en gryta med sötpotatis. Något grönt, som bönor eller brysselkål, hör också till traditionen.

Ibland måste Veronica Sinclair kompromissa. Som när cateringkunder beställer “sötpotatisgryta”, en låda sötpotatis, kokt i kondenserad mjölk och garnerad med söta kuddar av marshmallows.

Sedan jobbar hon så gott hon kan med smaksättningen.

– Men jag skulle aldrig ha den rätten på mitt eget bord. Jag förstår inte varför man vill göra det här till en alldeles utmärkt grundsak, säger hon.

Hon kollar temperaturen på kalkonen. Det är upp till 60 grader. Sedan är det 20-30 minuter kvar i ugnen (och sedan ska fågeln vila en stund innan den skär i den).

Dörrklockan ringer. Så golvet är fyllt av familj och vänner, alla med sina förväntningar på Thanksgiving.

Någon berättar om minnet av en mamma som gick upp klockan tre på morgonen för att laga mat. En annan berättar hur huset fylldes av söta och kryddiga dofter. En tredje säger att semestern handlar om att umgås med familjen.

Veronica Sinclair börjar fylla buffébordet med rätter och chattar med sin mamma, som är på besök från North Carolina, hundra mil söderut.

– Mest av allt har vi en aptit på att vara tillsammans. Det är ett viktigt ögonblick.

Läs mer:

Recept på “dressing”, tranbärssås och majsbröd – så här gör du Veronica Sinclairs kalkontillbehör

“Det var ett misstag att hjälpa pilgrimerna” – Mother Bear of the Wampanoagnation på den första måltiden

Vill du ha fler tips på mat, dryck och restauranger? Eller dela dina egna tankar och favoriter? Gå med i DN:s Facebookgrupp Snacka om mat och pubar!