Häromdagen fick jag ett Instagram-inlägg skickat till mig av en vän med kommentaren “nu börjar fyra år till av det här”. I klippet hävdade en välkänd amerikansk programledare att hon gjort “egen forskning om vacciner” och fann att de “inte testas i randomiserade kliniska prövningar”. Som bevis höll hon upp en regeringssida på sin dator där det stod att ett specifikt vaccin hade “testats för säkerhet”. Eftersom det inte uttryckligen stod att testerna genomfördes i randomiserade kliniska studier trodde hon att hon hade tagit myndigheterna på bar gärning. Allt är knep, var budskapet.
Naturligtvis är hennes påstående inte sant. Det vet jag inte minst för att en stor del av mitt statliga arbete går ut på att utvärdera randomiserade kliniska prövningar för vacciner. Att kändisar säger galna saker är inte förvånande. Men det faktum att nästan 70 000 konton hade gillat hennes inlägg skrämde mig.
När det gäller spridning av desinformation tror jag att det finns två aspekter att ta hänsyn till. En är vad den amerikanske astrofysikern Carl Sagan skrev redan 1995: ”Vi har arrangerat en global civilisation vars viktigaste delar är djupt beroende av vetenskap och teknik. Vi har också ordnat samhället så att nästan ingen förstår vetenskap och teknik. Det här är ett recept på katastrof.”
Den andra aspekten är vad historikern Yuval Noah Harari ofta tar upp i sina bästsäljande böcker: den mänskliga attraktionen till bra berättelser. De flesta föredrar en sammanhängande och begriplig förklaring av varför saker och ting är som de är framför svar som är tekniska och komplicerade.
Det kan vara mer frestande att tro på korruption och köpta byråkrater än att vada igenom långa regeringsrapporter
Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA publicerar offentliga rapporter på sin webbplats för varje godkänt läkemedel – alla är fria att läsa om det de randomiserade kliniska prövningarna som ligger bakom godkännandet för vacciner. Men språket kan vara tekniskt för en lekman – har man inte den vetenskapliga kunskapen kan det vara svårt att förstå vad som har gjorts. Kanske är det mer frestande då att tro på en smutsig historia om korruption, fulspel och köpta byråkrater än att vada genom långa officiella rapporter.
Ett annat exempel på hur en tekniskt avancerad verklighet kolliderar med behovet av enkla förklaringar är ekonomin. Under de senaste decennierna har internationellt integrerade handelskedjor gjort många produkter mer tillgängliga för konsumenterna. Nackdelen är att stora världshändelser har en omfattande inverkan på ekonomin. Enligt en analys från Riksbanken var inflationen i Sverige 2022 på grund av bland annat Ukrainakriget, en global energikris och coronapandemin.
Att förklara hur fluktuationer i oljepriset, störningar i handelskedjor, störningar i utbud och efterfrågan, problem med tillgången på material och arbetskraft i andra länder leder till högre räntor i Sverige kan snabbt bli tekniskt och ohanterligt för en lekman. Denna informationsgrumlighet öppnar dörren för populistiska handlingar som när politiker springer runt med falukorvar och pratar om Magda- eller Uffe-priser.
Om pjäserna är smart konstruerade och har beröringspunkter med verkligheten – till exempel genom anekdotiska bevis – får de ännu större attraktionskraft. De flesta köper hellre en bra men falsk historia än en korrekt men tekniskt svår förklaring.
Det är i dessa tider jag saknar Hans Rosling – en expert som kunde förklara komplicerade saker på ett sätt som alla förstod. Tyvärr är det inte många som vill fylla hans skor; akademiker drar sig ofta för denna viktiga roll. Vi som nation har investerat i dessa människor för att lära oss saker som bara en bråkdel av befolkningen kan. Därför anser jag att de har en skyldighet att förklara komplicerade processer för allmänheten, särskilt när desinformation sprids. Det handlar inte om att bilda en teknokrati med “korrekta” politiska svar; det handlar om att utbilda väljarna så att de kan fatta välgrundade beslut.
Om inte kunniga experter tar denna roll – på ett initierat sätt och med ett språk som alla lätt kan förstå – så lämnar vi walkover till de som inte kan, men som gärna vill berätta hur det ligger till. Detta är förenat med en stor fara: ett samhälle som orienterar sig efter osanningar kommer alltid att gå vilse.
Den faktabaserade världsbilden under attack
● Med tanke på att Trump har utsett alla typer av konspirationsteoretiker till sin nya administration, kommer makten i USA sannolikt att attackera den faktabaserade världsbilden oftare nu. Forskare, var redo.
● I februari 2024efter nästan 1,5 år av Tidö partistyre hade priset på falukorv ökat med ca 40 %, enligt P4 Dalarna.
● Hans Roslings organisation Gap vårdare gör fortfarande ett viktigt arbete med att sprida korrekta fakta om världen. Men utan en karismatisk frontfigur har organisationen hamnat lite i skymundan. Det är synd eftersom det gör ett viktigt jobb.
Här kan du läsa fler texter av Farshid Jalalvand.
