Mörk flöjt
Kvällen före luciadagen skenade elpriserna i södra Sverige till max åtta kronor per kilowattimme. Under samma timme kostade elen åtta öre (!) i elområde två, norr om Gävle.
Tung “mörk flöjt” hade drabbat Tyskland. Alltså: mörkt och vindstilla. Under de kalla krisdagarna levererade landets vindkraft bara 15 procent av det normala för säsongen. Och tyvärr var flera fossila reservkraftverk under reparation samtidigt. Det rådde en akut bristsituation på Europas största elmarknad. Extrema priser spred sig till grannländerna.
Men en vecka senare är läget lugnare och en kilowattimme el kostar långt under kronan i sydligaste Sverige. När hela månaden summeras väntas därför uthärdliga elräkningar.
Elektriskt område
Hur kunde elpriset i sydligaste Sverige vara hundra gånger högre än i norr?
Sverige är ett land med långa avstånd och en skev fördelning mellan elproduktion och elanvändning. Under en normal december står den södra halvan av landet för 80 procent av konsumtionen men bara hälften av produktionen. Det blir trångt i köerna när elen ska flyttas från norr till söder.
Från början var det ett danskt krav att Sveriges elmarknad därför skulle delas upp i fyra områden, där utbud och efterfrågan först möts lokalt för att hitta ett pris i varje enskilt område.
Syftet med systemet är att hantera de stora flaskhalsproblemen. Från dansk sida var tanken också att deras industri skulle få bättre tillgång till billig svensk el. Men under extrema omständigheter är skillnaderna inom Sverige bevisligen också extrema.
Hansa Powerbridge
Det är ironiskt att den svenska regeringen och energiminister Ebba Busch (KD) nu ställer samma krav på Tyskland som Danmark en gång ställde på Sverige.
Tyskland undersöker om landet ska delas upp i flera elområden. Deras marknad har nämligen en liknande obalans mellan norr och söder och av en slump skulle en uppdelning kunna gynna den svenska prisbilden.
I veckan kom Ebba Busch ut och sa att om Tyskland står inför två elpriszoner kan regeringen överväga att återuppta planerna för Hansa Powerbridge. Det projektet, en stor kraftledning från södra Småland till norra Tyskland, stoppades av den svenska regeringen i somras.
De främmande kablarna
I Norge var de lokala elpriserna ännu högre än i Sverige förra veckan och även där har det väckt het debatt. Skulden för olika projekt och ansvaret för “utlänningarna” kastas mellan regeringen och oppositionen.
Kritiken är bred, både mot Norges befintliga utlandslinjer och mot planerade uppgraderingar till exempelvis Danmark.
Men handel med Norge är förstås också en het potatis för motparterna, inte minst Danmark. En anonym EU-ambassadör säger till tidningen Financial Times att lösningen är en kritisk fråga i hela relationen mellan Norge och EU.
Sverige priser
Nu bråkar norra Europas regeringar om kraftledningar som borde gynna alla. Sverige är en stor nettoexportör, men även våra elkonsumenter drar nytta av billig vindkraft i grannländerna. Periodvis är vi helt beroende av import. Inte minst sammankopplade elnät fungerar som försäkring när vi har problem.
Handeln brukar vara bra. Bara det fanns en lösning på de där galna priserna?
En modell som återkommer i debatten och förespråkas av bland annat Vänsterpartiet är att införa “Sverigepriser”. Konceptet är att frikoppla svensk prissättning från de dyrare exportmarknaderna.
Det är osäkert om den idén är genomförbar. DN har frågat elmarknadsexperten Alberto Pototschnig, tidigare chef för EU:s energitillsynsorgan Acer och numera verksam vid regleringsskolan i Florens. Han pekar på Spanien och Portugal som nyligen ville skilja sina elpriser från resten av den europeiska marknaden. Det sa EU-kommissionen nej till.
Elektrisk nationalism är inte tillåten. Men fenomenet växer fortfarande, helt uppenbart.
Mörk flöjt
Kvällen före luciadagen skenade elpriserna i södra Sverige till max åtta kronor per kilowattimme. Under samma timme kostade elen åtta öre (!) i elområde två, norr om Gävle.
Tung “mörk flöjt” hade drabbat Tyskland. Alltså: mörkt och vindstilla. Under de kalla krisdagarna levererade landets vindkraft bara 15 procent av det normala för säsongen. Och tyvärr var flera fossila reservkraftverk under reparation samtidigt. Det rådde en akut bristsituation på Europas största elmarknad. Extrema priser spred sig till grannländerna.
Men en vecka senare är läget lugnare och en kilowattimme el kostar långt under kronan i sydligaste Sverige. När hela månaden summeras väntas därför uthärdliga elräkningar.
Elektriskt område
Hur kunde elpriset i sydligaste Sverige vara hundra gånger högre än i norr?
Sverige är ett land med långa avstånd och en skev fördelning mellan elproduktion och elanvändning. Under en normal december står den södra halvan av landet för 80 procent av konsumtionen men bara hälften av produktionen. Det blir trångt i köerna när elen ska flyttas från norr till söder.
Från början var det ett danskt krav att Sveriges elmarknad därför skulle delas upp i fyra områden, där utbud och efterfrågan först möts lokalt för att hitta ett pris i varje enskilt område.
Syftet med systemet är att hantera de stora flaskhalsproblemen. Från dansk sida var tanken också att deras industri skulle få bättre tillgång till billig svensk el. Men under extrema omständigheter är skillnaderna inom Sverige bevisligen också extrema.
Hansa Powerbridge
Det är ironiskt att den svenska regeringen och energiminister Ebba Busch (KD) nu ställer samma krav på Tyskland som Danmark en gång ställde på Sverige.
Tyskland undersöker om landet ska delas upp i flera elområden. Deras marknad har nämligen en liknande obalans mellan norr och söder och av en slump skulle en uppdelning kunna gynna den svenska prisbilden.
I veckan kom Ebba Busch ut och sa att om Tyskland står inför två elpriszoner kan regeringen överväga att återuppta planerna för Hansa Powerbridge. Det projektet, en stor kraftledning från södra Småland till norra Tyskland, stoppades av den svenska regeringen i somras.
De främmande kablarna
I Norge var de lokala elpriserna ännu högre än i Sverige förra veckan och även där har det väckt het debatt. Skulden för olika projekt och ansvaret för “utlänningarna” kastas mellan regeringen och oppositionen.
Kritiken är bred, både mot Norges befintliga utlandslinjer och mot planerade uppgraderingar till exempelvis Danmark.
Men handel med Norge är förstås också en het potatis för motparterna, inte minst Danmark. En anonym EU-ambassadör säger till tidningen Financial Times att lösningen är en kritisk fråga i hela relationen mellan Norge och EU.
Sverige priser
Nu bråkar norra Europas regeringar om kraftledningar som borde gynna alla. Sverige är en stor nettoexportör, men även våra elkonsumenter drar nytta av billig vindkraft i grannländerna. Periodvis är vi helt beroende av import. Inte minst sammankopplade elnät fungerar som försäkring när vi har problem.
Handeln brukar vara bra. Bara det fanns en lösning på de där galna priserna?
En modell som återkommer i debatten och förespråkas av bland annat Vänsterpartiet är att införa “Sverigepriser”. Konceptet är att frikoppla svensk prissättning från de dyrare exportmarknaderna.
Det är osäkert om den idén är genomförbar. DN har frågat elmarknadsexperten Alberto Pototschnig, tidigare chef för EU:s energitillsynsorgan Acer och numera verksam vid regleringsskolan i Florens. Han pekar på Spanien och Portugal som nyligen ville skilja sina elpriser från resten av den europeiska marknaden. Det sa EU-kommissionen nej till.
Elektrisk nationalism är inte tillåten. Men fenomenet växer fortfarande, helt uppenbart.
Mörk flöjt
Kvällen före luciadagen skenade elpriserna i södra Sverige till max åtta kronor per kilowattimme. Under samma timme kostade elen åtta öre (!) i elområde två, norr om Gävle.
Tung “mörk flöjt” hade drabbat Tyskland. Alltså: mörkt och vindstilla. Under de kalla krisdagarna levererade landets vindkraft bara 15 procent av det normala för säsongen. Och tyvärr var flera fossila reservkraftverk under reparation samtidigt. Det rådde en akut bristsituation på Europas största elmarknad. Extrema priser spred sig till grannländerna.
Men en vecka senare är läget lugnare och en kilowattimme el kostar långt under kronan i sydligaste Sverige. När hela månaden summeras väntas därför uthärdliga elräkningar.
Elektriskt område
Hur kunde elpriset i sydligaste Sverige vara hundra gånger högre än i norr?
Sverige är ett land med långa avstånd och en skev fördelning mellan elproduktion och elanvändning. Under en normal december står den södra halvan av landet för 80 procent av konsumtionen men bara hälften av produktionen. Det blir trångt i köerna när elen ska flyttas från norr till söder.
Från början var det ett danskt krav att Sveriges elmarknad därför skulle delas upp i fyra områden, där utbud och efterfrågan först möts lokalt för att hitta ett pris i varje enskilt område.
Syftet med systemet är att hantera de stora flaskhalsproblemen. Från dansk sida var tanken också att deras industri skulle få bättre tillgång till billig svensk el. Men under extrema omständigheter är skillnaderna inom Sverige bevisligen också extrema.
Hansa Powerbridge
Det är ironiskt att den svenska regeringen och energiminister Ebba Busch (KD) nu ställer samma krav på Tyskland som Danmark en gång ställde på Sverige.
Tyskland undersöker om landet ska delas upp i flera elområden. Deras marknad har nämligen en liknande obalans mellan norr och söder och av en slump skulle en uppdelning kunna gynna den svenska prisbilden.
I veckan kom Ebba Busch ut och sa att om Tyskland står inför två elpriszoner kan regeringen överväga att återuppta planerna för Hansa Powerbridge. Det projektet, en stor kraftledning från södra Småland till norra Tyskland, stoppades av den svenska regeringen i somras.
De främmande kablarna
I Norge var de lokala elpriserna ännu högre än i Sverige förra veckan och även där har det väckt het debatt. Skulden för olika projekt och ansvaret för “utlänningarna” kastas mellan regeringen och oppositionen.
Kritiken är bred, både mot Norges befintliga utlandslinjer och mot planerade uppgraderingar till exempelvis Danmark.
Men handel med Norge är förstås också en het potatis för motparterna, inte minst Danmark. En anonym EU-ambassadör säger till tidningen Financial Times att lösningen är en kritisk fråga i hela relationen mellan Norge och EU.
Sverige priser
Nu bråkar norra Europas regeringar om kraftledningar som borde gynna alla. Sverige är en stor nettoexportör, men även våra elkonsumenter drar nytta av billig vindkraft i grannländerna. Periodvis är vi helt beroende av import. Inte minst sammankopplade elnät fungerar som försäkring när vi har problem.
Handeln brukar vara bra. Bara det fanns en lösning på de där galna priserna?
En modell som återkommer i debatten och förespråkas av bland annat Vänsterpartiet är att införa “Sverigepriser”. Konceptet är att frikoppla svensk prissättning från de dyrare exportmarknaderna.
Det är osäkert om den idén är genomförbar. DN har frågat elmarknadsexperten Alberto Pototschnig, tidigare chef för EU:s energitillsynsorgan Acer och numera verksam vid regleringsskolan i Florens. Han pekar på Spanien och Portugal som nyligen ville skilja sina elpriser från resten av den europeiska marknaden. Det sa EU-kommissionen nej till.
Elektrisk nationalism är inte tillåten. Men fenomenet växer fortfarande, helt uppenbart.
Mörk flöjt
Kvällen före luciadagen skenade elpriserna i södra Sverige till max åtta kronor per kilowattimme. Under samma timme kostade elen åtta öre (!) i elområde två, norr om Gävle.
Tung “mörk flöjt” hade drabbat Tyskland. Alltså: mörkt och vindstilla. Under de kalla krisdagarna levererade landets vindkraft bara 15 procent av det normala för säsongen. Och tyvärr var flera fossila reservkraftverk under reparation samtidigt. Det rådde en akut bristsituation på Europas största elmarknad. Extrema priser spred sig till grannländerna.
Men en vecka senare är läget lugnare och en kilowattimme el kostar långt under kronan i sydligaste Sverige. När hela månaden summeras väntas därför uthärdliga elräkningar.
Elektriskt område
Hur kunde elpriset i sydligaste Sverige vara hundra gånger högre än i norr?
Sverige är ett land med långa avstånd och en skev fördelning mellan elproduktion och elanvändning. Under en normal december står den södra halvan av landet för 80 procent av konsumtionen men bara hälften av produktionen. Det blir trångt i köerna när elen ska flyttas från norr till söder.
Från början var det ett danskt krav att Sveriges elmarknad därför skulle delas upp i fyra områden, där utbud och efterfrågan först möts lokalt för att hitta ett pris i varje enskilt område.
Syftet med systemet är att hantera de stora flaskhalsproblemen. Från dansk sida var tanken också att deras industri skulle få bättre tillgång till billig svensk el. Men under extrema omständigheter är skillnaderna inom Sverige bevisligen också extrema.
Hansa Powerbridge
Det är ironiskt att den svenska regeringen och energiminister Ebba Busch (KD) nu ställer samma krav på Tyskland som Danmark en gång ställde på Sverige.
Tyskland undersöker om landet ska delas upp i flera elområden. Deras marknad har nämligen en liknande obalans mellan norr och söder och av en slump skulle en uppdelning kunna gynna den svenska prisbilden.
I veckan kom Ebba Busch ut och sa att om Tyskland står inför två elpriszoner kan regeringen överväga att återuppta planerna för Hansa Powerbridge. Det projektet, en stor kraftledning från södra Småland till norra Tyskland, stoppades av den svenska regeringen i somras.
De främmande kablarna
I Norge var de lokala elpriserna ännu högre än i Sverige förra veckan och även där har det väckt het debatt. Skulden för olika projekt och ansvaret för “utlänningarna” kastas mellan regeringen och oppositionen.
Kritiken är bred, både mot Norges befintliga utlandslinjer och mot planerade uppgraderingar till exempelvis Danmark.
Men handel med Norge är förstås också en het potatis för motparterna, inte minst Danmark. En anonym EU-ambassadör säger till tidningen Financial Times att lösningen är en kritisk fråga i hela relationen mellan Norge och EU.
Sverige priser
Nu bråkar norra Europas regeringar om kraftledningar som borde gynna alla. Sverige är en stor nettoexportör, men även våra elkonsumenter drar nytta av billig vindkraft i grannländerna. Periodvis är vi helt beroende av import. Inte minst sammankopplade elnät fungerar som försäkring när vi har problem.
Handeln brukar vara bra. Bara det fanns en lösning på de där galna priserna?
En modell som återkommer i debatten och förespråkas av bland annat Vänsterpartiet är att införa “Sverigepriser”. Konceptet är att frikoppla svensk prissättning från de dyrare exportmarknaderna.
Det är osäkert om den idén är genomförbar. DN har frågat elmarknadsexperten Alberto Pototschnig, tidigare chef för EU:s energitillsynsorgan Acer och numera verksam vid regleringsskolan i Florens. Han pekar på Spanien och Portugal som nyligen ville skilja sina elpriser från resten av den europeiska marknaden. Det sa EU-kommissionen nej till.
Elektrisk nationalism är inte tillåten. Men fenomenet växer fortfarande, helt uppenbart.
Mörk flöjt
Kvällen före luciadagen skenade elpriserna i södra Sverige till max åtta kronor per kilowattimme. Under samma timme kostade elen åtta öre (!) i elområde två, norr om Gävle.
Tung “mörk flöjt” hade drabbat Tyskland. Alltså: mörkt och vindstilla. Under de kalla krisdagarna levererade landets vindkraft bara 15 procent av det normala för säsongen. Och tyvärr var flera fossila reservkraftverk under reparation samtidigt. Det rådde en akut bristsituation på Europas största elmarknad. Extrema priser spred sig till grannländerna.
Men en vecka senare är läget lugnare och en kilowattimme el kostar långt under kronan i sydligaste Sverige. När hela månaden summeras väntas därför uthärdliga elräkningar.
Elektriskt område
Hur kunde elpriset i sydligaste Sverige vara hundra gånger högre än i norr?
Sverige är ett land med långa avstånd och en skev fördelning mellan elproduktion och elanvändning. Under en normal december står den södra halvan av landet för 80 procent av konsumtionen men bara hälften av produktionen. Det blir trångt i köerna när elen ska flyttas från norr till söder.
Från början var det ett danskt krav att Sveriges elmarknad därför skulle delas upp i fyra områden, där utbud och efterfrågan först möts lokalt för att hitta ett pris i varje enskilt område.
Syftet med systemet är att hantera de stora flaskhalsproblemen. Från dansk sida var tanken också att deras industri skulle få bättre tillgång till billig svensk el. Men under extrema omständigheter är skillnaderna inom Sverige bevisligen också extrema.
Hansa Powerbridge
Det är ironiskt att den svenska regeringen och energiminister Ebba Busch (KD) nu ställer samma krav på Tyskland som Danmark en gång ställde på Sverige.
Tyskland undersöker om landet ska delas upp i flera elområden. Deras marknad har nämligen en liknande obalans mellan norr och söder och av en slump skulle en uppdelning kunna gynna den svenska prisbilden.
I veckan kom Ebba Busch ut och sa att om Tyskland står inför två elpriszoner kan regeringen överväga att återuppta planerna för Hansa Powerbridge. Det projektet, en stor kraftledning från södra Småland till norra Tyskland, stoppades av den svenska regeringen i somras.
De främmande kablarna
I Norge var de lokala elpriserna ännu högre än i Sverige förra veckan och även där har det väckt het debatt. Skulden för olika projekt och ansvaret för “utlänningarna” kastas mellan regeringen och oppositionen.
Kritiken är bred, både mot Norges befintliga utlandslinjer och mot planerade uppgraderingar till exempelvis Danmark.
Men handel med Norge är förstås också en het potatis för motparterna, inte minst Danmark. En anonym EU-ambassadör säger till tidningen Financial Times att lösningen är en kritisk fråga i hela relationen mellan Norge och EU.
Sverige priser
Nu bråkar norra Europas regeringar om kraftledningar som borde gynna alla. Sverige är en stor nettoexportör, men även våra elkonsumenter drar nytta av billig vindkraft i grannländerna. Periodvis är vi helt beroende av import. Inte minst sammankopplade elnät fungerar som försäkring när vi har problem.
Handeln brukar vara bra. Bara det fanns en lösning på de där galna priserna?
En modell som återkommer i debatten och förespråkas av bland annat Vänsterpartiet är att införa “Sverigepriser”. Konceptet är att frikoppla svensk prissättning från de dyrare exportmarknaderna.
Det är osäkert om den idén är genomförbar. DN har frågat elmarknadsexperten Alberto Pototschnig, tidigare chef för EU:s energitillsynsorgan Acer och numera verksam vid regleringsskolan i Florens. Han pekar på Spanien och Portugal som nyligen ville skilja sina elpriser från resten av den europeiska marknaden. Det sa EU-kommissionen nej till.
Elektrisk nationalism är inte tillåten. Men fenomenet växer fortfarande, helt uppenbart.
Mörk flöjt
Kvällen före luciadagen skenade elpriserna i södra Sverige till max åtta kronor per kilowattimme. Under samma timme kostade elen åtta öre (!) i elområde två, norr om Gävle.
Tung “mörk flöjt” hade drabbat Tyskland. Alltså: mörkt och vindstilla. Under de kalla krisdagarna levererade landets vindkraft bara 15 procent av det normala för säsongen. Och tyvärr var flera fossila reservkraftverk under reparation samtidigt. Det rådde en akut bristsituation på Europas största elmarknad. Extrema priser spred sig till grannländerna.
Men en vecka senare är läget lugnare och en kilowattimme el kostar långt under kronan i sydligaste Sverige. När hela månaden summeras väntas därför uthärdliga elräkningar.
Elektriskt område
Hur kunde elpriset i sydligaste Sverige vara hundra gånger högre än i norr?
Sverige är ett land med långa avstånd och en skev fördelning mellan elproduktion och elanvändning. Under en normal december står den södra halvan av landet för 80 procent av konsumtionen men bara hälften av produktionen. Det blir trångt i köerna när elen ska flyttas från norr till söder.
Från början var det ett danskt krav att Sveriges elmarknad därför skulle delas upp i fyra områden, där utbud och efterfrågan först möts lokalt för att hitta ett pris i varje enskilt område.
Syftet med systemet är att hantera de stora flaskhalsproblemen. Från dansk sida var tanken också att deras industri skulle få bättre tillgång till billig svensk el. Men under extrema omständigheter är skillnaderna inom Sverige bevisligen också extrema.
Hansa Powerbridge
Det är ironiskt att den svenska regeringen och energiminister Ebba Busch (KD) nu ställer samma krav på Tyskland som Danmark en gång ställde på Sverige.
Tyskland undersöker om landet ska delas upp i flera elområden. Deras marknad har nämligen en liknande obalans mellan norr och söder och av en slump skulle en uppdelning kunna gynna den svenska prisbilden.
I veckan kom Ebba Busch ut och sa att om Tyskland står inför två elpriszoner kan regeringen överväga att återuppta planerna för Hansa Powerbridge. Det projektet, en stor kraftledning från södra Småland till norra Tyskland, stoppades av den svenska regeringen i somras.
De främmande kablarna
I Norge var de lokala elpriserna ännu högre än i Sverige förra veckan och även där har det väckt het debatt. Skulden för olika projekt och ansvaret för “utlänningarna” kastas mellan regeringen och oppositionen.
Kritiken är bred, både mot Norges befintliga utlandslinjer och mot planerade uppgraderingar till exempelvis Danmark.
Men handel med Norge är förstås också en het potatis för motparterna, inte minst Danmark. En anonym EU-ambassadör säger till tidningen Financial Times att lösningen är en kritisk fråga i hela relationen mellan Norge och EU.
Sverige priser
Nu bråkar norra Europas regeringar om kraftledningar som borde gynna alla. Sverige är en stor nettoexportör, men även våra elkonsumenter drar nytta av billig vindkraft i grannländerna. Periodvis är vi helt beroende av import. Inte minst sammankopplade elnät fungerar som försäkring när vi har problem.
Handeln brukar vara bra. Bara det fanns en lösning på de där galna priserna?
En modell som återkommer i debatten och förespråkas av bland annat Vänsterpartiet är att införa “Sverigepriser”. Konceptet är att frikoppla svensk prissättning från de dyrare exportmarknaderna.
Det är osäkert om den idén är genomförbar. DN har frågat elmarknadsexperten Alberto Pototschnig, tidigare chef för EU:s energitillsynsorgan Acer och numera verksam vid regleringsskolan i Florens. Han pekar på Spanien och Portugal som nyligen ville skilja sina elpriser från resten av den europeiska marknaden. Det sa EU-kommissionen nej till.
Elektrisk nationalism är inte tillåten. Men fenomenet växer fortfarande, helt uppenbart.
Mörk flöjt
Kvällen före luciadagen skenade elpriserna i södra Sverige till max åtta kronor per kilowattimme. Under samma timme kostade elen åtta öre (!) i elområde två, norr om Gävle.
Tung “mörk flöjt” hade drabbat Tyskland. Alltså: mörkt och vindstilla. Under de kalla krisdagarna levererade landets vindkraft bara 15 procent av det normala för säsongen. Och tyvärr var flera fossila reservkraftverk under reparation samtidigt. Det rådde en akut bristsituation på Europas största elmarknad. Extrema priser spred sig till grannländerna.
Men en vecka senare är läget lugnare och en kilowattimme el kostar långt under kronan i sydligaste Sverige. När hela månaden summeras väntas därför uthärdliga elräkningar.
Elektriskt område
Hur kunde elpriset i sydligaste Sverige vara hundra gånger högre än i norr?
Sverige är ett land med långa avstånd och en skev fördelning mellan elproduktion och elanvändning. Under en normal december står den södra halvan av landet för 80 procent av konsumtionen men bara hälften av produktionen. Det blir trångt i köerna när elen ska flyttas från norr till söder.
Från början var det ett danskt krav att Sveriges elmarknad därför skulle delas upp i fyra områden, där utbud och efterfrågan först möts lokalt för att hitta ett pris i varje enskilt område.
Syftet med systemet är att hantera de stora flaskhalsproblemen. Från dansk sida var tanken också att deras industri skulle få bättre tillgång till billig svensk el. Men under extrema omständigheter är skillnaderna inom Sverige bevisligen också extrema.
Hansa Powerbridge
Det är ironiskt att den svenska regeringen och energiminister Ebba Busch (KD) nu ställer samma krav på Tyskland som Danmark en gång ställde på Sverige.
Tyskland undersöker om landet ska delas upp i flera elområden. Deras marknad har nämligen en liknande obalans mellan norr och söder och av en slump skulle en uppdelning kunna gynna den svenska prisbilden.
I veckan kom Ebba Busch ut och sa att om Tyskland står inför två elpriszoner kan regeringen överväga att återuppta planerna för Hansa Powerbridge. Det projektet, en stor kraftledning från södra Småland till norra Tyskland, stoppades av den svenska regeringen i somras.
De främmande kablarna
I Norge var de lokala elpriserna ännu högre än i Sverige förra veckan och även där har det väckt het debatt. Skulden för olika projekt och ansvaret för “utlänningarna” kastas mellan regeringen och oppositionen.
Kritiken är bred, både mot Norges befintliga utlandslinjer och mot planerade uppgraderingar till exempelvis Danmark.
Men handel med Norge är förstås också en het potatis för motparterna, inte minst Danmark. En anonym EU-ambassadör säger till tidningen Financial Times att lösningen är en kritisk fråga i hela relationen mellan Norge och EU.
Sverige priser
Nu bråkar norra Europas regeringar om kraftledningar som borde gynna alla. Sverige är en stor nettoexportör, men även våra elkonsumenter drar nytta av billig vindkraft i grannländerna. Periodvis är vi helt beroende av import. Inte minst sammankopplade elnät fungerar som försäkring när vi har problem.
Handeln brukar vara bra. Bara det fanns en lösning på de där galna priserna?
En modell som återkommer i debatten och förespråkas av bland annat Vänsterpartiet är att införa “Sverigepriser”. Konceptet är att frikoppla svensk prissättning från de dyrare exportmarknaderna.
Det är osäkert om den idén är genomförbar. DN har frågat elmarknadsexperten Alberto Pototschnig, tidigare chef för EU:s energitillsynsorgan Acer och numera verksam vid regleringsskolan i Florens. Han pekar på Spanien och Portugal som nyligen ville skilja sina elpriser från resten av den europeiska marknaden. Det sa EU-kommissionen nej till.
Elektrisk nationalism är inte tillåten. Men fenomenet växer fortfarande, helt uppenbart.
Mörk flöjt
Kvällen före luciadagen skenade elpriserna i södra Sverige till max åtta kronor per kilowattimme. Under samma timme kostade elen åtta öre (!) i elområde två, norr om Gävle.
Tung “mörk flöjt” hade drabbat Tyskland. Alltså: mörkt och vindstilla. Under de kalla krisdagarna levererade landets vindkraft bara 15 procent av det normala för säsongen. Och tyvärr var flera fossila reservkraftverk under reparation samtidigt. Det rådde en akut bristsituation på Europas största elmarknad. Extrema priser spred sig till grannländerna.
Men en vecka senare är läget lugnare och en kilowattimme el kostar långt under kronan i sydligaste Sverige. När hela månaden summeras väntas därför uthärdliga elräkningar.
Elektriskt område
Hur kunde elpriset i sydligaste Sverige vara hundra gånger högre än i norr?
Sverige är ett land med långa avstånd och en skev fördelning mellan elproduktion och elanvändning. Under en normal december står den södra halvan av landet för 80 procent av konsumtionen men bara hälften av produktionen. Det blir trångt i köerna när elen ska flyttas från norr till söder.
Från början var det ett danskt krav att Sveriges elmarknad därför skulle delas upp i fyra områden, där utbud och efterfrågan först möts lokalt för att hitta ett pris i varje enskilt område.
Syftet med systemet är att hantera de stora flaskhalsproblemen. Från dansk sida var tanken också att deras industri skulle få bättre tillgång till billig svensk el. Men under extrema omständigheter är skillnaderna inom Sverige bevisligen också extrema.
Hansa Powerbridge
Det är ironiskt att den svenska regeringen och energiminister Ebba Busch (KD) nu ställer samma krav på Tyskland som Danmark en gång ställde på Sverige.
Tyskland undersöker om landet ska delas upp i flera elområden. Deras marknad har nämligen en liknande obalans mellan norr och söder och av en slump skulle en uppdelning kunna gynna den svenska prisbilden.
I veckan kom Ebba Busch ut och sa att om Tyskland står inför två elpriszoner kan regeringen överväga att återuppta planerna för Hansa Powerbridge. Det projektet, en stor kraftledning från södra Småland till norra Tyskland, stoppades av den svenska regeringen i somras.
De främmande kablarna
I Norge var de lokala elpriserna ännu högre än i Sverige förra veckan och även där har det väckt het debatt. Skulden för olika projekt och ansvaret för “utlänningarna” kastas mellan regeringen och oppositionen.
Kritiken är bred, både mot Norges befintliga utlandslinjer och mot planerade uppgraderingar till exempelvis Danmark.
Men handel med Norge är förstås också en het potatis för motparterna, inte minst Danmark. En anonym EU-ambassadör säger till tidningen Financial Times att lösningen är en kritisk fråga i hela relationen mellan Norge och EU.
Sverige priser
Nu bråkar norra Europas regeringar om kraftledningar som borde gynna alla. Sverige är en stor nettoexportör, men även våra elkonsumenter drar nytta av billig vindkraft i grannländerna. Periodvis är vi helt beroende av import. Inte minst sammankopplade elnät fungerar som försäkring när vi har problem.
Handeln brukar vara bra. Bara det fanns en lösning på de där galna priserna?
En modell som återkommer i debatten och förespråkas av bland annat Vänsterpartiet är att införa “Sverigepriser”. Konceptet är att frikoppla svensk prissättning från de dyrare exportmarknaderna.
Det är osäkert om den idén är genomförbar. DN har frågat elmarknadsexperten Alberto Pototschnig, tidigare chef för EU:s energitillsynsorgan Acer och numera verksam vid regleringsskolan i Florens. Han pekar på Spanien och Portugal som nyligen ville skilja sina elpriser från resten av den europeiska marknaden. Det sa EU-kommissionen nej till.
Elektrisk nationalism är inte tillåten. Men fenomenet växer fortfarande, helt uppenbart.
