Idag befinner sig både markägare och elnätsföretag i ett vakuum då alla väntar på nästa steg. Ingen tjänar på detta, skriver Erik Forsberg.
Grön övergång, hur många gånger har du hört ordet på sistone? Vi står inför ett paradigmskifte där samhället måste gå från fossila bränslen till förnybara. Eller, det fossilfria, om vi nu räknar in kärnkraft. Så bra hittills, det är en nödvändig övergång och konsekvenserna av den fossila tidsåldern har blivit allt tydligare. Men vem ska betala?
Självklart måste alla göra sin del. Det gäller både rent monetärt och även ur ett livsstilsperspektiv. Om tjugo år kommer vi kanske inte längre att kunna flyga på semester flera gånger om året och eventuellt måste de som bor i städer sluta köra bil. Men omställningen kostar också indirekt och här behöver en förändring ske.
Den gröna omställningen bygger till stor del på elektrifiering av samhället. Mer el måste produceras och för att klara det ökade behovet krävs stora investeringar i elnätet i form av ombyggnad och nybyggnation.
I Värmland finns ett antal planerade nybyggnationer av elnät där nyproduktion kräver nya anslutningar; en vindkraftspark i Ölme, en solkraftspark i Grums, mångåriga planer på vindkraftsetableringar i hela västra Värmland och inte minst om- och utbyggnad av det så kallade “Karlstadbenet” som sträcker sig genom hela Värmland. Karlstadbenet motsvarar 13 procent av Svenska kraftnäts totala utbyggnad av stamnätet under de kommande 20 åren!
Alla dessa ledningar byggs nästan uteslutande över aktiv jord- och skogsbruksmark och intrång av en kraftledning medför både restriktioner och kostnader för markägaren. När kraftledningarna och stolparna placeras på fält kan marken inte bevattnas och det blir svårare för maskinerna att ta sig framåt. Skogsägare får långa korridorer av trådar genom landskapet.
På den grunden borde odla framtidens virke, vad vi kommer att behöva för att ersätta de fossila produkterna. Dessutom utgör skogen den största delen av Sveriges klimatsänka. De många lagren av skyddad natur gör också att linjeintrång i allt högre grad tvingas hamna på produktiv mark. Vem betalar för detta offer?
Idag ersätts markägaren enligt expropriationslagen med en schablonmässig engångsersättning. Denna ersättning är alldeles för låg, vilket flera aktörer har uppmärksammat. Först var den så kallade “Klimatlagsutredningen” (Rätt för klimatet, SOU 2022:21) som slog fast att “både ersättningsnivån och principberäkningarna ska baseras på t.ex. modeller, såsom jord- och skogsbruksnormer, bör ses över”.
Regeringen tog del av detta och tillsatte sommaren 2023 utredningen “Översyn av ersättningen för upplåtelse av mark i samband med utbyggnad av elnätet”. Syftet var enligt utredningens direktiv att se över regelverket och undersöka lämpliga ersättningsmodeller för att öka acceptansen för elnätsintrång och därmed möjliggöra en snabbare och effektivare utbyggnad av elnätet. Utredningen var klar vid årsskiftet 2024 och efter det har ingen sett röken från den. Vad hände?
Om vi ska sätta fart den gröna omställningen kan inte tillåta att sådana här initiativ hamnar i byrålådan. Det är avgörande att utredningen förs vidare och behandlas skyndsamt. Idag befinner sig både markägare och elnätsföretag i ett vakuum då alla väntar på nästa steg. Ingen tjänar på detta, inte ens markägarna eftersom det finns risk att en död hand läggs över stora ytor.
Ökad ersättning till markägarna i kombination med tidiga och tydliga samrådsdialoger är nyckelfaktorer för kortare ledtider. Ta chansen!
Erik Forsberg
Ordförande, LRF Värmland
