Att dansa “Små grodorna” runt midsommarstången är inte bara kul. Det är också en viktig social ritual som gör oss människor mer mänskliga. Visst kan det se komiskt ut, men dansen har, enligt musiksociologer, en viktig funktion att fylla.
När jag var ung doktorand i sociologi vid Uppsala universitet på 70-talet lekte jag med tanken på att bli musiksociolog. Några år tidigare hade jag skrivit en uppsats om hur folk använder musik och haft Göran Nylöf som handledare – svensk musiksociologis grand old man och en riktig jazzentusiast.
Jag blev ingen musiksociolog. Att kunna försörja sig som musiksociolog såg dyster ut. Inga tjänster att söka och knappa forskningsmedel.
Musiksociologi är ett fascinerande område som studerar relationen mellan musik och samhälle. Om musikens roll. Om hur individer, grupper och samhällen utövar, använder och påverkas av musik. Om musiksmak. Om kommersialisering av musik. Om musikens kraft och maktens musik.
Musiksociologer är också intresserade av musikens historiska rötter. Det har den engelske professorn och musikern Jeremy Montagu gjort. Han menar i ett artikel i tidskriften Frontiers in Sociology att musik har funnits långt innan talat språk och att dess uppgift är att bygga och stärka de sociala banden mellan människor.
Genom historien har musik tjänat fyra huvudsakliga syften: att dansa, att markera ritualer, att underhålla och att skapa gemenskap.
Dans är ett populärt tidsfördriv världen över och dans är kanske det tydligaste exemplet på musikens koppling till fysisk rörelse. Rytmen i musiken skapar en naturlig impuls att röra sig i tiden, vilket gör att dansare går in i en sorts rytmisk unison som innebär en synkronisering av rörelserna.
Att bara lyssna på uppiggande musik räcker för att få igång kroppen. Själv har jag svårt att sitta still när jag lyssnar på glad jazz eller rockmusik. Då vill mina fötter genast stampa takten.
Musik är en ständig följeslagare hela livet – från vaggan till graven. Det sjungs och spelas vid dop, födelsedagar, bröllop och begravningar. Under högtider som jul, påsk och midsommar. Att dansa “Små grodorna” runt midsommarstången är inte bara roligt, utan också en viktig social ritual som bidrar till att skapa och stärka sociala band.
Men förmodligen är det vanligaste syftet med musik underhållning. Ha kul – ensam eller tillsammans med andra. Som ett personligt nöje har det blivit en vanlig del av vardagen genom att använda hörlurar kopplade till streamad musik.
Men musikens övergripande roll är socialisering. Att göra människan till människa. Mer påpekat betyder detta att musikens evolutionära uppgift är att främja egenskaper som gör oss till sociala, känslomässiga och ansvarsfulla varelser. Och detta kan uppnås på många sätt som att sjunga tillsammans, spela i band eller gå på musikfestivaler.
Musik i överflöd finns nu tillgänglig nästan överallt. I hemmen. Offentligt. I köpcentra. På gymmet. På idrottsarenor. I datorn. I mobilen. Och det är inte alltid möjligt att fly från det.
Men så var det inte förr, för då var man tvungen att vara på platsen där det framfördes livemusik för att kunna lyssna på den. Men med grammofonskivan och radion, som båda kom att revolutionera distributionen av musik, bröts detta. Skivbranschen fick ett rejält uppsving i och med lanseringen av den bärbara resegrammofonen som kunde tas med överallt.
Radiotjänst startade sina sändningar 1925 och samma år bildades radioorkestern och radiokören. Radion blev en succé.
Tv:n som slog igenom på riktigt i början av 1960-talet blev ett medium inte bara för örat utan framför allt för ögat. Det medförde en förändring i hur människor upplevde musik. Och inte minst kunde du nu se och identifiera dig med dina idoler och förebilder.
Till råga på allt kom den digitala revolutionen med streamingtjänster som Spotify, och med den har musikens roll i samhället återigen förändrats radikalt. Med ett litet klick har miljontals låtar blivit tillgängliga.
Instrumenteringen av modern musik har förändrats under de senaste hundra åren. Under jazzens och swingens storhetstid på 1920-, 30- och 40-talen stod blåsinstrument som trumpet och saxofon i centrum. Men det skulle förändras. När rock och pop slog till gjordes det med elektrifierade gitarrer. Gitarren, som tidigare haft en underordnad roll, blir nu det centrala instrumentet samtidigt som blåsinstrumenten successivt tappade popularitet.
Musik har historiskt sett spelat en viktig roll i folkrörelser världen över och i kampen för en bättre och rättvisare värld. Du kan läsa om det i de två sociologerna Ron Eyerman och Andrew Jamisons bok Music and Social Movements. Låtar och texter som “Upp till kamp” och “We shall overcome” har fungerat som ett kraftfullt medel för att sprida budskap i kampen mot förtryck och orättvisor.
Men musik kan också upplevas som påtvingad. Många platser som varuhus, restauranger, pubar använder musik som bakgrundsljud för att skapa en viss atmosfär för att göra kunderna mer nöjda. Det kan dock även vara stressigt för den som inte gillar musiken.
Den brittiska sociologen Tia De Nora nämner i sin bok Music in Everyday Life att det numera är vanligt att musik används för att blockera obehagliga och störande ljud, som musiken som spelas i varuhus eller på gym. Men det handlar inte bara om att undvika brus, utan också att få kontroll över vilken typ av musik du vill lyssna på.
Vardagslyssnandet tar väldigt olika former. Musik lyssnas på när du joggar eller går. Sätt på i trädgården. Lagar mat. Snickare på balkongen. Koppla av i fåtöljen.
Men det är inte bara att lyssna på musik. Många spelar regelbundet ett instrument själva. Det gör var tionde svensk enligt en SOM-undersökning från Göteborgs universitet. Jag är själv en av dem. En glad amatör som ser fram emot en jazzvecka på Visingsö. Fortsätt svänga!
Bengt Starrin
Professor Emeritus
Karlstads universitet
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.
