Statistiska överrepresentationer i brottsstatistiken speglar inte en individs benägenhet att begå brott, utan snarare strukturella och socioekonomiska faktorer, skriver Lars-Arne Sjöberg.
För att minska brottsligheten bland både inrikes och utrikes födda krävs åtgärder som minskar arbetslöshet, bostadssegregation och social marginalisering. Satsningar på utbildning, arbete och tryggare boendeområden är avgörande för att skapa långsiktig förändring.
1. Socioekonomiska faktorer
Forskning visar att socioekonomisk utsatthet är en starkt bidragande orsak till kriminellt beteende i områden med hög arbetslöshet, låg inkomst och dåliga levnadsvillkor. Statistik från Statistisk sentralbyrå har visat att invandrargrupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden också är mer utsatta för socioekonomiska problem, vilket kan bidra till överrepresentation i brottsstatistiken.
2. Bostadssegregation
En rapport 2019 från Brå visar att bostadsområden med låg ekonomisk standard har en högre brottslighet.
3. Brottstyper och statistik
En överrepresentation kan variera beroende på vilken typ av brott det handlar om. Till exempel kan invandrare vara överrepresenterade i vissa brottstyper, som gatuvåld eller narkotikarelaterade brott, men inte i andra brott som ekonomisk brottslighet. Forskning har också visat att det finns en risk att invandrare och personer med utländsk bakgrund behandlas olika av rättsväsendet, vilket kan leda till att de grips, åtalas eller döms för brott oftare än de utan invandrarbakgrund.
4. Statistisk överrepresentation
I Sverige har flera rapporter och undersökningar visat att vissa invandrargrupper är överrepresenterade i brottsstatistiken, men man får inte generalisera och förstå att överrepresentation inte innebär att alla invandrare begår brott eller är mer benägna att göra det. Man måste skilja på bakomliggande orsaker.
5. Utbildningsnivå
En låg utbildningsnivå är kopplat till en ökad risk att begå brott, enligt flera rapporter från Brå. Personer utan gymnasieutbildning är överrepresenterade i brottsstatistiken, särskilt bland unga män.
6. Arbetslöshet
Statistik från Statistiska centralbyrån (Statistisk sentralbyrå) har visat att invandrargrupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden också är mer utsatta för socioekonomiska problem, vilket kan bidra till överrepresentation i brottsstatistiken.
7. Unga i riskzonen
Unga från ekonomiskt utsatta hushåll är överrepresenterade bland dem som begår brott tidigt i livet, särskilt när de saknar vuxna förebilder eller har begränsad tillgång till fritidsaktiviteter.
Statistik från Brå och Statistisk sentralbyrå klargör att socioekonomiska faktorer har en stark påverkan på brottsligheten, men det är viktigt att poängtera att dessa faktorer påverkar individer oavsett bakgrund.
Genom att åtgärda sociala klyftor, bostadssegregation och arbetslöshet kan risken för att både inrikes och utrikes födda hamnar i brott minskas.
Lars-Arne Sjöberg
