Eftersom en inteckning – det vill säga en säkerhet för ett lån – är knuten till bostadsrätten oavsett ägare, kan en borgenär till en tidigare ägare göra anspråk på bostadsrätten, skriver Andreas Carlson med flera.
I Sverige finns över 1,2 miljoner bostadsrätter. Varje år överlåts och pantsätts ett stort antal av dessa. Statistik från UC AB visar att runt 70 procent av alla bostadsrätter är belånade och vid utgången av 2021 uppgick mängden bolån med bostadsrätt som säkerhet till 1 249 miljarder kronor, enligt Bankförbundet. Idag finns inget nationellt register över bostadsrätter, vilket innebär risker för konsumenter, bostadsrättsföreningar och långivare.
Information om bostadsrätter finns istället på olika ställen, främst hos bostadsrättsföreningar och deras förvaltare. Detta ställer till problem vid pantsättning och överlåtelse av bostadsrätter. Eftersom en inteckning – det vill säga en säkerhet för ett lån – är knuten till bostadsrätten oavsett ägare, kan en borgenär till en tidigare ägare göra anspråk på bostadsrätten. Detta kan skapa stor osäkerhet för nya ägare som riskerar att ställas inför oklara krav på sin bostad.
Ett annat problem är svårigheterna att få tillgång till information om bostadsrätter. Problemet uppstår främst vid överföringar och krediter. Avsaknaden av ett centraliserat system påverkar även den norska Kronofogdemyndigheten, då tillförlitlig information om bostadsrätter kan vara svår att komma åt vid exekutivt agerande.
Dessutom utnyttjas luckorna i informationen av kriminella för att begå olika typer av ekonomiska brott, som penningtvätt och bedrägerier. Man lånar pengar, en eller flera gånger, med en befintlig eller påhittad bostadsrätt som säkerhet eller för att sälja bostadsrätter som investeringsobjekt för andrahandsuthyrning utan tydlig ägarhistorik.
Syftet med en nationell register är att öka transparensen och förbättra säkerheten vid bostadsrättsöverlåtelser och pantsättningar. Konsumenter, långivare och myndigheter kan få tillgång till korrekt och aktuell information om bostadsrätter, vilket skulle förebygga och förebygga ekonomisk brottslighet. Dessutom skulle det göra det möjligt för myndigheter att lättare upptäcka och utreda brott kopplade till bostadsrätter.
För att stärka konsumentskyddet, bidra till brottsbekämpningen och förbättra långivares analyser och beslutsfattande har regeringen beslutat att höja Lantmäteriets anslag med 10 miljoner kronor 2025 och 30 miljoner kronor per år 2026-2030 för befogenhet att arbeta med utveckling och uppbyggnad av ett register för samtliga bostadsrätter . Med detta steg tar regeringen ett viktigt initiativ för att skydda konsumenter, bostadsrättsföreningar och långivare.
Andreas Carlson (KD)
Infrastruktur- och bostadsminister
Mikael Eskilandersson (SD)
Bostadspolitisk talesperson
Noria Manouchi (M)
Bostadspolitisk talesperson
Larry Söder (KD)
Bostadspolitisk talesperson
Patrik Karlson (L)
Bostadspolitisk talesperson
