Efter att en 20-åring sköts ihjäl i ett parkeringshus i Norrköping på torsdagskvällen har en film fått stor spridning i sociala medier. Den ska föreställa brottet i parkeringshuset.
Polisen har inte bekräftat att videon skildrar händelsen. DN har dock kunnat verifiera att materialet filmats i samma parkeringshus där det misstänkta mordet ska ha skett. I videon verkar en gärningsman filma sin egen hand som greppar ett skjutvapen som sedan skjuter flera skott mot en person som ligger på marken.
Enligt Sven Granath, kriminolog vid Stockholms universitet, finns det främst två anledningar till att gärningsmän i allmänhet filmar sina brott. Bland annat kan utövaren behöva ha bevis på att de utfört handlingen åt sin klient.
– Det är ett kvitto på att du har gjort gärningen, säger Sven Granath.
En annan anledning är att utövaren vill ha någon sorts trofé från evenemanget.
– Man vill kunna imponera och glänsa med det här.
Att ta med sig en trofé skapar en känsla av att kunna återskapa ögonblicket, enligt kriminologen.
Båda fenomenen har funnits länge. Sven Granath beskriver filmerna som en modern trofé, medan det förr i tiden togs från brottsoffret – det kan vara ett halsband, en sko eller en kroppsdel. Och ett kvitto från ett torpeduppdrag för några decennier sedan kan vara ett analogt fotografi.
“Trofémentaliteten”, som Sven Granath kallar det, är vanligare vid oplanerade våldsbrott och i yngre åldrar.
Varför är det vanligare när människor är yngre?
– Yngre grupper har mer av det tänkesättet. Man ser att på andra områden också, med stigande ålder blir folk lite mindre benägna att notoriskt filma på fester och liknande, säger han.
Varför filma något när det också rimligen ökar sannolikheten att åka fast?
– Ja, det kan tyckas motverka sitt syfte. Men ibland kanske människorna tror att det måste vara värt det eller att de inte visste att det skulle sprida sig mycket. Du kanske tycker att det är dumt att filma, men folk har svårt att hålla tyst. Man kunde se samma sak redan på 80-talet.
Den explicita video som nu har cirkulerat om ett våldsdåd kan, om det visar sig vara äkta, ses som en exponering av våldsamt kapital och som ett hot mot potentiella fiender. Men det är ingen teori som Sven Granath tror särskilt mycket på.
– Det kommer nog fram ändå (vem som ligger bakom brottet). Men det är svårt att säga något om, det blir spekulationer.
Den tidigare polisen Nadim Ghazale, numera debattör och författare, var en av dem som förskräcktes över att klippen spreds bland barn – som hans 11-årige son. Men han upplever inte heller att fenomenet är nytt. I rollen som kommunpolis började han se mer och mer av dess klipp för cirka fyra år sedan.
Den här typen av filmer används i allmänhet som ett skyltfönster för de kriminella nätverken, enligt honom. Men den här videon nådde nya bottennivåer, tror han.
– Det är filmat som om det vore ett tv-spel, jag har aldrig sett något liknande. Det är helt overkligt att ha den coolhet, medvetenhet och planering som videon kräver, säger Nadim Ghazale.
Enligt honom är tanken att filmerna används i rent marknadsföringssyfte känd inom polismyndigheten.
– Polisen är fullt medveten om att det används som PR och för rekrytering.
Johan Qvartoft, biträdande lokalpolisområdeschef, vill inte spekulera i varför den här typen av filmer spelas in. Han kan inte heller kommentera detaljer i filmen. Det han vill prata om är att personer som delar den här typen av material kan anmälas för brott.
– Sprider man material där någon befinner sig i en utsatt situation kan det vara ett olagligt integritetskränkning. Du kan bli anmäld för det – eller förtalad. Men polisen dömer inte, vi anmäler bara och rätten kan avgöra om det är brottsligt eller inte, säger han.
Läs mer:
Misstänkt mord i Norrköping – film cirkulerar i sociala medier
Virala klipp av våldsbrott ett växande problem – undergräver utredningar
Efter att en 20-åring sköts ihjäl i ett parkeringshus i Norrköping på torsdagskvällen har en film fått stor spridning i sociala medier. Den ska föreställa brottet i parkeringshuset.
Polisen har inte bekräftat att videon skildrar händelsen. DN har dock kunnat verifiera att materialet filmats i samma parkeringshus där det misstänkta mordet ska ha skett. I videon verkar en gärningsman filma sin egen hand som greppar ett skjutvapen som sedan skjuter flera skott mot en person som ligger på marken.
Enligt Sven Granath, kriminolog vid Stockholms universitet, finns det främst två anledningar till att gärningsmän i allmänhet filmar sina brott. Bland annat kan utövaren behöva ha bevis på att de utfört handlingen åt sin klient.
– Det är ett kvitto på att du har gjort gärningen, säger Sven Granath.
En annan anledning är att utövaren vill ha någon sorts trofé från evenemanget.
– Man vill kunna imponera och glänsa med det här.
Att ta med sig en trofé skapar en känsla av att kunna återskapa ögonblicket, enligt kriminologen.
Båda fenomenen har funnits länge. Sven Granath beskriver filmerna som en modern trofé, medan det förr i tiden togs från brottsoffret – det kan vara ett halsband, en sko eller en kroppsdel. Och ett kvitto från ett torpeduppdrag för några decennier sedan kan vara ett analogt fotografi.
“Trofémentaliteten”, som Sven Granath kallar det, är vanligare vid oplanerade våldsbrott och i yngre åldrar.
Varför är det vanligare när människor är yngre?
– Yngre grupper har mer av det tänkesättet. Man ser att på andra områden också, med stigande ålder blir folk lite mindre benägna att notoriskt filma på fester och liknande, säger han.
Varför filma något när det också rimligen ökar sannolikheten att åka fast?
– Ja, det kan tyckas motverka sitt syfte. Men ibland kanske människorna tror att det måste vara värt det eller att de inte visste att det skulle sprida sig mycket. Du kanske tycker att det är dumt att filma, men folk har svårt att hålla tyst. Man kunde se samma sak redan på 80-talet.
Den explicita video som nu har cirkulerat om ett våldsdåd kan, om det visar sig vara äkta, ses som en exponering av våldsamt kapital och som ett hot mot potentiella fiender. Men det är ingen teori som Sven Granath tror särskilt mycket på.
– Det kommer nog fram ändå (vem som ligger bakom brottet). Men det är svårt att säga något om, det blir spekulationer.
Den tidigare polisen Nadim Ghazale, numera debattör och författare, var en av dem som förskräcktes över att klippen spreds bland barn – som hans 11-årige son. Men han upplever inte heller att fenomenet är nytt. I rollen som kommunpolis började han se mer och mer av dess klipp för cirka fyra år sedan.
Den här typen av filmer används i allmänhet som ett skyltfönster för de kriminella nätverken, enligt honom. Men den här videon nådde nya bottennivåer, tror han.
– Det är filmat som om det vore ett tv-spel, jag har aldrig sett något liknande. Det är helt overkligt att ha den coolhet, medvetenhet och planering som videon kräver, säger Nadim Ghazale.
Enligt honom är tanken att filmerna används i rent marknadsföringssyfte känd inom polismyndigheten.
– Polisen är fullt medveten om att det används som PR och för rekrytering.
Johan Qvartoft, biträdande lokalpolisområdeschef, vill inte spekulera i varför den här typen av filmer spelas in. Han kan inte heller kommentera detaljer i filmen. Det han vill prata om är att personer som delar den här typen av material kan anmälas för brott.
– Sprider man material där någon befinner sig i en utsatt situation kan det vara ett olagligt integritetskränkning. Du kan bli anmäld för det – eller förtalad. Men polisen dömer inte, vi anmäler bara och rätten kan avgöra om det är brottsligt eller inte, säger han.
Läs mer:
Misstänkt mord i Norrköping – film cirkulerar i sociala medier
Virala klipp av våldsbrott ett växande problem – undergräver utredningar
Efter att en 20-åring sköts ihjäl i ett parkeringshus i Norrköping på torsdagskvällen har en film fått stor spridning i sociala medier. Den ska föreställa brottet i parkeringshuset.
Polisen har inte bekräftat att videon skildrar händelsen. DN har dock kunnat verifiera att materialet filmats i samma parkeringshus där det misstänkta mordet ska ha skett. I videon verkar en gärningsman filma sin egen hand som greppar ett skjutvapen som sedan skjuter flera skott mot en person som ligger på marken.
Enligt Sven Granath, kriminolog vid Stockholms universitet, finns det främst två anledningar till att gärningsmän i allmänhet filmar sina brott. Bland annat kan utövaren behöva ha bevis på att de utfört handlingen åt sin klient.
– Det är ett kvitto på att du har gjort gärningen, säger Sven Granath.
En annan anledning är att utövaren vill ha någon sorts trofé från evenemanget.
– Man vill kunna imponera och glänsa med det här.
Att ta med sig en trofé skapar en känsla av att kunna återskapa ögonblicket, enligt kriminologen.
Båda fenomenen har funnits länge. Sven Granath beskriver filmerna som en modern trofé, medan det förr i tiden togs från brottsoffret – det kan vara ett halsband, en sko eller en kroppsdel. Och ett kvitto från ett torpeduppdrag för några decennier sedan kan vara ett analogt fotografi.
“Trofémentaliteten”, som Sven Granath kallar det, är vanligare vid oplanerade våldsbrott och i yngre åldrar.
Varför är det vanligare när människor är yngre?
– Yngre grupper har mer av det tänkesättet. Man ser att på andra områden också, med stigande ålder blir folk lite mindre benägna att notoriskt filma på fester och liknande, säger han.
Varför filma något när det också rimligen ökar sannolikheten att åka fast?
– Ja, det kan tyckas motverka sitt syfte. Men ibland kanske människorna tror att det måste vara värt det eller att de inte visste att det skulle sprida sig mycket. Du kanske tycker att det är dumt att filma, men folk har svårt att hålla tyst. Man kunde se samma sak redan på 80-talet.
Den explicita video som nu har cirkulerat om ett våldsdåd kan, om det visar sig vara äkta, ses som en exponering av våldsamt kapital och som ett hot mot potentiella fiender. Men det är ingen teori som Sven Granath tror särskilt mycket på.
– Det kommer nog fram ändå (vem som ligger bakom brottet). Men det är svårt att säga något om, det blir spekulationer.
Den tidigare polisen Nadim Ghazale, numera debattör och författare, var en av dem som förskräcktes över att klippen spreds bland barn – som hans 11-årige son. Men han upplever inte heller att fenomenet är nytt. I rollen som kommunpolis började han se mer och mer av dess klipp för cirka fyra år sedan.
Den här typen av filmer används i allmänhet som ett skyltfönster för de kriminella nätverken, enligt honom. Men den här videon nådde nya bottennivåer, tror han.
– Det är filmat som om det vore ett tv-spel, jag har aldrig sett något liknande. Det är helt overkligt att ha den coolhet, medvetenhet och planering som videon kräver, säger Nadim Ghazale.
Enligt honom är tanken att filmerna används i rent marknadsföringssyfte känd inom polismyndigheten.
– Polisen är fullt medveten om att det används som PR och för rekrytering.
Johan Qvartoft, biträdande lokalpolisområdeschef, vill inte spekulera i varför den här typen av filmer spelas in. Han kan inte heller kommentera detaljer i filmen. Det han vill prata om är att personer som delar den här typen av material kan anmälas för brott.
– Sprider man material där någon befinner sig i en utsatt situation kan det vara ett olagligt integritetskränkning. Du kan bli anmäld för det – eller förtalad. Men polisen dömer inte, vi anmäler bara och rätten kan avgöra om det är brottsligt eller inte, säger han.
Läs mer:
Misstänkt mord i Norrköping – film cirkulerar i sociala medier
Virala klipp av våldsbrott ett växande problem – undergräver utredningar
Efter att en 20-åring sköts ihjäl i ett parkeringshus i Norrköping på torsdagskvällen har en film fått stor spridning i sociala medier. Den ska föreställa brottet i parkeringshuset.
Polisen har inte bekräftat att videon skildrar händelsen. DN har dock kunnat verifiera att materialet filmats i samma parkeringshus där det misstänkta mordet ska ha skett. I videon verkar en gärningsman filma sin egen hand som greppar ett skjutvapen som sedan skjuter flera skott mot en person som ligger på marken.
Enligt Sven Granath, kriminolog vid Stockholms universitet, finns det främst två anledningar till att gärningsmän i allmänhet filmar sina brott. Bland annat kan utövaren behöva ha bevis på att de utfört handlingen åt sin klient.
– Det är ett kvitto på att du har gjort gärningen, säger Sven Granath.
En annan anledning är att utövaren vill ha någon sorts trofé från evenemanget.
– Man vill kunna imponera och glänsa med det här.
Att ta med sig en trofé skapar en känsla av att kunna återskapa ögonblicket, enligt kriminologen.
Båda fenomenen har funnits länge. Sven Granath beskriver filmerna som en modern trofé, medan det förr i tiden togs från brottsoffret – det kan vara ett halsband, en sko eller en kroppsdel. Och ett kvitto från ett torpeduppdrag för några decennier sedan kan vara ett analogt fotografi.
“Trofémentaliteten”, som Sven Granath kallar det, är vanligare vid oplanerade våldsbrott och i yngre åldrar.
Varför är det vanligare när människor är yngre?
– Yngre grupper har mer av det tänkesättet. Man ser att på andra områden också, med stigande ålder blir folk lite mindre benägna att notoriskt filma på fester och liknande, säger han.
Varför filma något när det också rimligen ökar sannolikheten att åka fast?
– Ja, det kan tyckas motverka sitt syfte. Men ibland kanske människorna tror att det måste vara värt det eller att de inte visste att det skulle sprida sig mycket. Du kanske tycker att det är dumt att filma, men folk har svårt att hålla tyst. Man kunde se samma sak redan på 80-talet.
Den explicita video som nu har cirkulerat om ett våldsdåd kan, om det visar sig vara äkta, ses som en exponering av våldsamt kapital och som ett hot mot potentiella fiender. Men det är ingen teori som Sven Granath tror särskilt mycket på.
– Det kommer nog fram ändå (vem som ligger bakom brottet). Men det är svårt att säga något om, det blir spekulationer.
Den tidigare polisen Nadim Ghazale, numera debattör och författare, var en av dem som förskräcktes över att klippen spreds bland barn – som hans 11-årige son. Men han upplever inte heller att fenomenet är nytt. I rollen som kommunpolis började han se mer och mer av dess klipp för cirka fyra år sedan.
Den här typen av filmer används i allmänhet som ett skyltfönster för de kriminella nätverken, enligt honom. Men den här videon nådde nya bottennivåer, tror han.
– Det är filmat som om det vore ett tv-spel, jag har aldrig sett något liknande. Det är helt overkligt att ha den coolhet, medvetenhet och planering som videon kräver, säger Nadim Ghazale.
Enligt honom är tanken att filmerna används i rent marknadsföringssyfte känd inom polismyndigheten.
– Polisen är fullt medveten om att det används som PR och för rekrytering.
Johan Qvartoft, biträdande lokalpolisområdeschef, vill inte spekulera i varför den här typen av filmer spelas in. Han kan inte heller kommentera detaljer i filmen. Det han vill prata om är att personer som delar den här typen av material kan anmälas för brott.
– Sprider man material där någon befinner sig i en utsatt situation kan det vara ett olagligt integritetskränkning. Du kan bli anmäld för det – eller förtalad. Men polisen dömer inte, vi anmäler bara och rätten kan avgöra om det är brottsligt eller inte, säger han.
Läs mer:
Misstänkt mord i Norrköping – film cirkulerar i sociala medier
Virala klipp av våldsbrott ett växande problem – undergräver utredningar
Efter att en 20-åring sköts ihjäl i ett parkeringshus i Norrköping på torsdagskvällen har en film fått stor spridning i sociala medier. Den ska föreställa brottet i parkeringshuset.
Polisen har inte bekräftat att videon skildrar händelsen. DN har dock kunnat verifiera att materialet filmats i samma parkeringshus där det misstänkta mordet ska ha skett. I videon verkar en gärningsman filma sin egen hand som greppar ett skjutvapen som sedan skjuter flera skott mot en person som ligger på marken.
Enligt Sven Granath, kriminolog vid Stockholms universitet, finns det främst två anledningar till att gärningsmän i allmänhet filmar sina brott. Bland annat kan utövaren behöva ha bevis på att de utfört handlingen åt sin klient.
– Det är ett kvitto på att du har gjort gärningen, säger Sven Granath.
En annan anledning är att utövaren vill ha någon sorts trofé från evenemanget.
– Man vill kunna imponera och glänsa med det här.
Att ta med sig en trofé skapar en känsla av att kunna återskapa ögonblicket, enligt kriminologen.
Båda fenomenen har funnits länge. Sven Granath beskriver filmerna som en modern trofé, medan det förr i tiden togs från brottsoffret – det kan vara ett halsband, en sko eller en kroppsdel. Och ett kvitto från ett torpeduppdrag för några decennier sedan kan vara ett analogt fotografi.
“Trofémentaliteten”, som Sven Granath kallar det, är vanligare vid oplanerade våldsbrott och i yngre åldrar.
Varför är det vanligare när människor är yngre?
– Yngre grupper har mer av det tänkesättet. Man ser att på andra områden också, med stigande ålder blir folk lite mindre benägna att notoriskt filma på fester och liknande, säger han.
Varför filma något när det också rimligen ökar sannolikheten att åka fast?
– Ja, det kan tyckas motverka sitt syfte. Men ibland kanske människorna tror att det måste vara värt det eller att de inte visste att det skulle sprida sig mycket. Du kanske tycker att det är dumt att filma, men folk har svårt att hålla tyst. Man kunde se samma sak redan på 80-talet.
Den explicita video som nu har cirkulerat om ett våldsdåd kan, om det visar sig vara äkta, ses som en exponering av våldsamt kapital och som ett hot mot potentiella fiender. Men det är ingen teori som Sven Granath tror särskilt mycket på.
– Det kommer nog fram ändå (vem som ligger bakom brottet). Men det är svårt att säga något om, det blir spekulationer.
Den tidigare polisen Nadim Ghazale, numera debattör och författare, var en av dem som förskräcktes över att klippen spreds bland barn – som hans 11-årige son. Men han upplever inte heller att fenomenet är nytt. I rollen som kommunpolis började han se mer och mer av dess klipp för cirka fyra år sedan.
Den här typen av filmer används i allmänhet som ett skyltfönster för de kriminella nätverken, enligt honom. Men den här videon nådde nya bottennivåer, tror han.
– Det är filmat som om det vore ett tv-spel, jag har aldrig sett något liknande. Det är helt overkligt att ha den coolhet, medvetenhet och planering som videon kräver, säger Nadim Ghazale.
Enligt honom är tanken att filmerna används i rent marknadsföringssyfte känd inom polismyndigheten.
– Polisen är fullt medveten om att det används som PR och för rekrytering.
Johan Qvartoft, biträdande lokalpolisområdeschef, vill inte spekulera i varför den här typen av filmer spelas in. Han kan inte heller kommentera detaljer i filmen. Det han vill prata om är att personer som delar den här typen av material kan anmälas för brott.
– Sprider man material där någon befinner sig i en utsatt situation kan det vara ett olagligt integritetskränkning. Du kan bli anmäld för det – eller förtalad. Men polisen dömer inte, vi anmäler bara och rätten kan avgöra om det är brottsligt eller inte, säger han.
Läs mer:
Misstänkt mord i Norrköping – film cirkulerar i sociala medier
Virala klipp av våldsbrott ett växande problem – undergräver utredningar
Efter att en 20-åring sköts ihjäl i ett parkeringshus i Norrköping på torsdagskvällen har en film fått stor spridning i sociala medier. Den ska föreställa brottet i parkeringshuset.
Polisen har inte bekräftat att videon skildrar händelsen. DN har dock kunnat verifiera att materialet filmats i samma parkeringshus där det misstänkta mordet ska ha skett. I videon verkar en gärningsman filma sin egen hand som greppar ett skjutvapen som sedan skjuter flera skott mot en person som ligger på marken.
Enligt Sven Granath, kriminolog vid Stockholms universitet, finns det främst två anledningar till att gärningsmän i allmänhet filmar sina brott. Bland annat kan utövaren behöva ha bevis på att de utfört handlingen åt sin klient.
– Det är ett kvitto på att du har gjort gärningen, säger Sven Granath.
En annan anledning är att utövaren vill ha någon sorts trofé från evenemanget.
– Man vill kunna imponera och glänsa med det här.
Att ta med sig en trofé skapar en känsla av att kunna återskapa ögonblicket, enligt kriminologen.
Båda fenomenen har funnits länge. Sven Granath beskriver filmerna som en modern trofé, medan det förr i tiden togs från brottsoffret – det kan vara ett halsband, en sko eller en kroppsdel. Och ett kvitto från ett torpeduppdrag för några decennier sedan kan vara ett analogt fotografi.
“Trofémentaliteten”, som Sven Granath kallar det, är vanligare vid oplanerade våldsbrott och i yngre åldrar.
Varför är det vanligare när människor är yngre?
– Yngre grupper har mer av det tänkesättet. Man ser att på andra områden också, med stigande ålder blir folk lite mindre benägna att notoriskt filma på fester och liknande, säger han.
Varför filma något när det också rimligen ökar sannolikheten att åka fast?
– Ja, det kan tyckas motverka sitt syfte. Men ibland kanske människorna tror att det måste vara värt det eller att de inte visste att det skulle sprida sig mycket. Du kanske tycker att det är dumt att filma, men folk har svårt att hålla tyst. Man kunde se samma sak redan på 80-talet.
Den explicita video som nu har cirkulerat om ett våldsdåd kan, om det visar sig vara äkta, ses som en exponering av våldsamt kapital och som ett hot mot potentiella fiender. Men det är ingen teori som Sven Granath tror särskilt mycket på.
– Det kommer nog fram ändå (vem som ligger bakom brottet). Men det är svårt att säga något om, det blir spekulationer.
Den tidigare polisen Nadim Ghazale, numera debattör och författare, var en av dem som förskräcktes över att klippen spreds bland barn – som hans 11-årige son. Men han upplever inte heller att fenomenet är nytt. I rollen som kommunpolis började han se mer och mer av dess klipp för cirka fyra år sedan.
Den här typen av filmer används i allmänhet som ett skyltfönster för de kriminella nätverken, enligt honom. Men den här videon nådde nya bottennivåer, tror han.
– Det är filmat som om det vore ett tv-spel, jag har aldrig sett något liknande. Det är helt overkligt att ha den coolhet, medvetenhet och planering som videon kräver, säger Nadim Ghazale.
Enligt honom är tanken att filmerna används i rent marknadsföringssyfte känd inom polismyndigheten.
– Polisen är fullt medveten om att det används som PR och för rekrytering.
Johan Qvartoft, biträdande lokalpolisområdeschef, vill inte spekulera i varför den här typen av filmer spelas in. Han kan inte heller kommentera detaljer i filmen. Det han vill prata om är att personer som delar den här typen av material kan anmälas för brott.
– Sprider man material där någon befinner sig i en utsatt situation kan det vara ett olagligt integritetskränkning. Du kan bli anmäld för det – eller förtalad. Men polisen dömer inte, vi anmäler bara och rätten kan avgöra om det är brottsligt eller inte, säger han.
Läs mer:
Misstänkt mord i Norrköping – film cirkulerar i sociala medier
Virala klipp av våldsbrott ett växande problem – undergräver utredningar
Efter att en 20-åring sköts ihjäl i ett parkeringshus i Norrköping på torsdagskvällen har en film fått stor spridning i sociala medier. Den ska föreställa brottet i parkeringshuset.
Polisen har inte bekräftat att videon skildrar händelsen. DN har dock kunnat verifiera att materialet filmats i samma parkeringshus där det misstänkta mordet ska ha skett. I videon verkar en gärningsman filma sin egen hand som greppar ett skjutvapen som sedan skjuter flera skott mot en person som ligger på marken.
Enligt Sven Granath, kriminolog vid Stockholms universitet, finns det främst två anledningar till att gärningsmän i allmänhet filmar sina brott. Bland annat kan utövaren behöva ha bevis på att de utfört handlingen åt sin klient.
– Det är ett kvitto på att du har gjort gärningen, säger Sven Granath.
En annan anledning är att utövaren vill ha någon sorts trofé från evenemanget.
– Man vill kunna imponera och glänsa med det här.
Att ta med sig en trofé skapar en känsla av att kunna återskapa ögonblicket, enligt kriminologen.
Båda fenomenen har funnits länge. Sven Granath beskriver filmerna som en modern trofé, medan det förr i tiden togs från brottsoffret – det kan vara ett halsband, en sko eller en kroppsdel. Och ett kvitto från ett torpeduppdrag för några decennier sedan kan vara ett analogt fotografi.
“Trofémentaliteten”, som Sven Granath kallar det, är vanligare vid oplanerade våldsbrott och i yngre åldrar.
Varför är det vanligare när människor är yngre?
– Yngre grupper har mer av det tänkesättet. Man ser att på andra områden också, med stigande ålder blir folk lite mindre benägna att notoriskt filma på fester och liknande, säger han.
Varför filma något när det också rimligen ökar sannolikheten att åka fast?
– Ja, det kan tyckas motverka sitt syfte. Men ibland kanske människorna tror att det måste vara värt det eller att de inte visste att det skulle sprida sig mycket. Du kanske tycker att det är dumt att filma, men folk har svårt att hålla tyst. Man kunde se samma sak redan på 80-talet.
Den explicita video som nu har cirkulerat om ett våldsdåd kan, om det visar sig vara äkta, ses som en exponering av våldsamt kapital och som ett hot mot potentiella fiender. Men det är ingen teori som Sven Granath tror särskilt mycket på.
– Det kommer nog fram ändå (vem som ligger bakom brottet). Men det är svårt att säga något om, det blir spekulationer.
Den tidigare polisen Nadim Ghazale, numera debattör och författare, var en av dem som förskräcktes över att klippen spreds bland barn – som hans 11-årige son. Men han upplever inte heller att fenomenet är nytt. I rollen som kommunpolis började han se mer och mer av dess klipp för cirka fyra år sedan.
Den här typen av filmer används i allmänhet som ett skyltfönster för de kriminella nätverken, enligt honom. Men den här videon nådde nya bottennivåer, tror han.
– Det är filmat som om det vore ett tv-spel, jag har aldrig sett något liknande. Det är helt overkligt att ha den coolhet, medvetenhet och planering som videon kräver, säger Nadim Ghazale.
Enligt honom är tanken att filmerna används i rent marknadsföringssyfte känd inom polismyndigheten.
– Polisen är fullt medveten om att det används som PR och för rekrytering.
Johan Qvartoft, biträdande lokalpolisområdeschef, vill inte spekulera i varför den här typen av filmer spelas in. Han kan inte heller kommentera detaljer i filmen. Det han vill prata om är att personer som delar den här typen av material kan anmälas för brott.
– Sprider man material där någon befinner sig i en utsatt situation kan det vara ett olagligt integritetskränkning. Du kan bli anmäld för det – eller förtalad. Men polisen dömer inte, vi anmäler bara och rätten kan avgöra om det är brottsligt eller inte, säger han.
Läs mer:
Misstänkt mord i Norrköping – film cirkulerar i sociala medier
Virala klipp av våldsbrott ett växande problem – undergräver utredningar
Efter att en 20-åring sköts ihjäl i ett parkeringshus i Norrköping på torsdagskvällen har en film fått stor spridning i sociala medier. Den ska föreställa brottet i parkeringshuset.
Polisen har inte bekräftat att videon skildrar händelsen. DN har dock kunnat verifiera att materialet filmats i samma parkeringshus där det misstänkta mordet ska ha skett. I videon verkar en gärningsman filma sin egen hand som greppar ett skjutvapen som sedan skjuter flera skott mot en person som ligger på marken.
Enligt Sven Granath, kriminolog vid Stockholms universitet, finns det främst två anledningar till att gärningsmän i allmänhet filmar sina brott. Bland annat kan utövaren behöva ha bevis på att de utfört handlingen åt sin klient.
– Det är ett kvitto på att du har gjort gärningen, säger Sven Granath.
En annan anledning är att utövaren vill ha någon sorts trofé från evenemanget.
– Man vill kunna imponera och glänsa med det här.
Att ta med sig en trofé skapar en känsla av att kunna återskapa ögonblicket, enligt kriminologen.
Båda fenomenen har funnits länge. Sven Granath beskriver filmerna som en modern trofé, medan det förr i tiden togs från brottsoffret – det kan vara ett halsband, en sko eller en kroppsdel. Och ett kvitto från ett torpeduppdrag för några decennier sedan kan vara ett analogt fotografi.
“Trofémentaliteten”, som Sven Granath kallar det, är vanligare vid oplanerade våldsbrott och i yngre åldrar.
Varför är det vanligare när människor är yngre?
– Yngre grupper har mer av det tänkesättet. Man ser att på andra områden också, med stigande ålder blir folk lite mindre benägna att notoriskt filma på fester och liknande, säger han.
Varför filma något när det också rimligen ökar sannolikheten att åka fast?
– Ja, det kan tyckas motverka sitt syfte. Men ibland kanske människorna tror att det måste vara värt det eller att de inte visste att det skulle sprida sig mycket. Du kanske tycker att det är dumt att filma, men folk har svårt att hålla tyst. Man kunde se samma sak redan på 80-talet.
Den explicita video som nu har cirkulerat om ett våldsdåd kan, om det visar sig vara äkta, ses som en exponering av våldsamt kapital och som ett hot mot potentiella fiender. Men det är ingen teori som Sven Granath tror särskilt mycket på.
– Det kommer nog fram ändå (vem som ligger bakom brottet). Men det är svårt att säga något om, det blir spekulationer.
Den tidigare polisen Nadim Ghazale, numera debattör och författare, var en av dem som förskräcktes över att klippen spreds bland barn – som hans 11-årige son. Men han upplever inte heller att fenomenet är nytt. I rollen som kommunpolis började han se mer och mer av dess klipp för cirka fyra år sedan.
Den här typen av filmer används i allmänhet som ett skyltfönster för de kriminella nätverken, enligt honom. Men den här videon nådde nya bottennivåer, tror han.
– Det är filmat som om det vore ett tv-spel, jag har aldrig sett något liknande. Det är helt overkligt att ha den coolhet, medvetenhet och planering som videon kräver, säger Nadim Ghazale.
Enligt honom är tanken att filmerna används i rent marknadsföringssyfte känd inom polismyndigheten.
– Polisen är fullt medveten om att det används som PR och för rekrytering.
Johan Qvartoft, biträdande lokalpolisområdeschef, vill inte spekulera i varför den här typen av filmer spelas in. Han kan inte heller kommentera detaljer i filmen. Det han vill prata om är att personer som delar den här typen av material kan anmälas för brott.
– Sprider man material där någon befinner sig i en utsatt situation kan det vara ett olagligt integritetskränkning. Du kan bli anmäld för det – eller förtalad. Men polisen dömer inte, vi anmäler bara och rätten kan avgöra om det är brottsligt eller inte, säger han.
Läs mer:
Misstänkt mord i Norrköping – film cirkulerar i sociala medier
Virala klipp av våldsbrott ett växande problem – undergräver utredningar
