Bostadsmarknaden i balans nästa år.

De första åren av 2020-talet har fört med sig dramatik på bostadsmarknaden som den sällan varit en del av.

Under pandemin steg priserna, främst för större bostäder. Köparna såg för sig att de skulle jobba hemifrån större delen av sitt yrkesverksamma liv och letade efter de större bostäderna för att kunna ha ett arbetsrum.

Erfarna mäklare kämpade och hade svårt att sätta utgångspriser; budgivningen tog fart och på ett år steg det genomsnittliga bostadspriset i Sverige med över 20 procent.

Sedan kom inflationen och räntechocken. Priserna sjönk. I stort sett hela uppgången under pandemiåren försvann.

Men framför allt rasade antalet affärer. Med tiden byggdes ett stort utbud upp då köparna blev allt mer försiktiga och säljarna inte ville acceptera att prisnivån var en helt annan, och lägre, än bara några år tidigare.

Så när DN intervjuar representanter för några av de största mäklarfirmorna i Sverige är en sak påtaglig: en lättnadens suck. Bostadsmarknaden blir mindre spännande nästa år, vilket välkomnas.

Marcus Svanberg, vd för Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, tycker att det står klart nu att köpare och säljare inte står lika långt ifrån varandra som tidigare.

– Köparna har bättre budget och är mer beredda att slå till, säger han.

– Vi ser betydligt mer positivt på bostadsmarknaden nästa år jämfört med i år, tillägger han.

Det finns flera faktorer vilket ligger bakom, men Svanberg pekar framför allt på högre reallöner och fallande räntor.

– Det gör att efterfrågan pressas upp och vi tror att priserna kommer att stiga med runt 5 procent – ​​totalt, understryker han.

Det blir med andra ord stora variationer i prisutvecklingen på olika orter.

Vissa mäklare pekar på det stora utbudet som en hämmande faktor, men Svanberg tycker inte att det är något stort problem längre. Det finns ett uppdämt behov av att flytta vilket gör att utbudet kommer att betas.

– Det har varit en köparmarknad ett tag, men vi tror att vi nästa år får en mer balanserad marknad, säger han.

Till och med Erik Wikandervice vd i Svensk Fastighetsförmedling ser att 2025 blir året då marknaden blir “helt normaliserad”.

– Åren 2022-23 var ren öken, men 2024 började en återhämtning, säger han.

Även om Wikander varnar för att osäkerheten i omvärlden kan leda till stigande inflation som till viss del kan smitta av sig på Sverige ser han ändå att landet går mot en ekonomiskt ljusare tid. Svensk ekonomi stärks och den oro och osäkerhet som fanns på marknaden avtar.

– Det blir ingen fantastisk marknad, men det kommer att stabiliseras, är hans sammanfattning.

Wikander lyfter också vidarebefordra bostadsrättsföreningens ekonomi. Här har köparna varit försiktiga med tanke på den effekt på månadsavgifterna som omläggningen av föreningarnas lån för med sig. Men med fallande räntor minskar den faktorn i betydelse.

– Osäkerheten minskar nu och det kan leda till att vissa föreningar till och med får lägre kostnader, säger han.

Även om skattesänkningar, fallande räntor och stigande reallöner stärker marknaden, påminner Wikander om utredningen som i höstas föreslog lättnader i bolånetak och amorteringskrav.

– Om regeringen går med på utredningens förslag får det troligen större genomslag än någon ytterligare räntesänkning, säger han.

Men samtidigt, tror Wikander att bostadsaffärer i framtiden kommer att ta längre tid än vad de gjorde tidigare.

– Köparna blir inte desamma som de var under pandemiåren, säger han.

Johan Nordenfelt, informationschef på Erik Olsson Fastighetsförmedling, tror dock att utbudet kommer att öka i början av nästa år. Det som var osålt under slutet av innevarande år kommer ut tillsammans med nya föremål.

Han syftar på företagets eget bostadsindex, som bygger på intervjuer med utställningsbesökare.

– Två av tre köpare vill sälja sin befintliga bostad först. Det gör automatiskt att utbudet ökar, säger Nordenfelt.

Men Nordenfelt förväntar sig också en “balanserad” marknad, senare under 2025. Det högre utbudet kommer att mötas av en högre efterfrågan som drivs på av lägre räntor, lägre skatter och stigande reallöner.

Men för nu köpare och säljare står en bit från varandra.

– Säljarna rustar för framtida prishöjningar och kräver mer betalning för sina bostäder redan nu. Men köparna har inte märkt så stor skillnad i plånboken än och vill inte betala extra för räntesänkningar som inte ens har skett, säger Nordenfelt.

Men när Riksbanken väl avslutar sina räntesänkningar blir förutsättningarna för både säljare och köpare tydligare. Det gör det lättare för mäklare att få parterna att komma överens och på så sätt genomföra en affär.

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, är mer försiktig i sin bedömning av bostadsmarknaden. Hon framhåller att det fortfarande råder osäkerhet om hur långt regeringen är beredd att gå när det gäller att exempelvis lätta på amorteringskraven.

– Men med nuvarande regler räknar vi med en prisökning på runt 4 procent per år de kommande två åren, säger hon.

– Det är ungefär i takt med löneökningarna, tillägger hon.

Nyman tror inte att regellättnaderna kommer att ha någon större betydelse för marknaden i de större städerna, särskilt inte för förstagångsköpare. Där är bankernas kvarstående-att-leva-kalkyler viktigare – de har helt enkelt svårt att låna till rådande priser.

– Hushållens låneutrymme är trots allt begränsat, som Nyman uttrycker det.

Handelsbanken räknar också med att Riksbanken fortsätter med ytterligare sänkningar, vilket kommer att sätta ytterligare press på rörliga bolån.

– Men vi tror att de fasta räntorna nog ligger i botten nu, tillägger hon.