Bedömare: Riksbanken måste sänka styrräntan mer

Förra veckan levererade Riksbanken årets sista räntesänkning – med 0,25 procentenheter till 2,5 procent.

Mer intressant för framtiden var prognosen, den så kallade räntebanan, som visar vad Riksbanken tycker om styrräntans utveckling. De spår nu en ytterligare sänkning med 0,25 procentenheter under våren, och att styrräntan sedan förblir oförändrad fram till 2027.

Det är klart högre än de flesta andra analytiker tror – inklusive Norges konjunkturinstitut, KI, som släppte sin prognos i fredags. De spår att styrräntan successivt sänks till 1,5 procent i juni nästa år, vilket är 40 procent lägre än dagens räntenivå. Detta är främst ett resultat av ihållande lågkonjunktur och deprimerade hushåll som håller hårt i sina slantar.

– Vi har en annan syn på den makroekonomiska utvecklingen. Eftersom vi är inne i en lågkonjunktur ser vi ingen motsättning mellan att sänka räntan ganska snabbt och att ha inflationen nära målet, sa prognosmakaren Ylva Hedén Westerdahl på en presskonferens.

Nordeas chefsekonom Annika Winsth menar att både Riksbanken och KI har fel.

– Riksbanken underskattar hur svag ekonomin är och det norska ekonomiska institutet är för negativt, säger hon.

Enligt Nordeas senaste prognosen sänks styrräntan till 2 procent nästa år. SEB och SBAB tror på samma nivå. Annika Winsth lyfter fram att svenska hushåll är mycket räntekänsliga, vilket kommer att innebära att de senaste och kommande sänkningarna kommer att påverka konsumtionen.

– Sänker man styrräntan ner till 2 procent tror jag att vi får effekter på hushållens efterfrågan, säger hon.

Kollegorna på Swedbank finns mellan Nordea och KI. De spår att Riksbanken sänker styrräntan till 1,75 procent.

– Vi tror att Riksbanken kommer att behöva sänka betydligt mer än vad som står i deras prognoser eftersom återhämtningen kommer att ta längre tid än de räknat med, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.

I samband med det senaste räntebeskedet varnade Riksbanken för makroekonomiska risker som kan driva upp inflationen igen – till exempel de amerikanska importtullarna som Donald Trump pratat om att införa. Mattias Persson håller med om att osäkerheten är stor, men menar att man hellre bör fokusera på situationen i EU-länderna.

– Den ekonomiska aktiviteten är väldigt svag i Europa och vi har regeringskriser i Frankrike och Tyskland. Om något kan det minska inflationstrycket. Sedan har vi Kina som fortsätter att vara svagt och kan exportera deflation till Europa, säger han.

Annika Winsth tycker att den svenska centralbanken varit för defensiv och långsam med att sänka räntan under det senaste året. Hon tror att de senaste uttalandena om att endast en ytterligare minskning med 0,25 procentenheter är att vänta, kan välta mer än hjälpa.

– Varför inte bara hålla dörren öppen för ytterligare sänkningar? Man måste vara ödmjuk inför en turbulent och osäker miljö, men då är det ännu viktigare att säkra osäkra hushåll och företag med en tydlig signal om att räntorna går ner och att vi ska få fart på ekonomin, hon säger.