Friskolornas branschorganisation, Almega utbildning, motsätter sig att offentlighetsprincipen införs i friskolor.
Det visar den remiss som Almega utbildning avser att skicka till Utbildningsdepartementet på onsdag och som DN har tagit del av.
För närvarande ligger tre förslag på bordet.
Liberalerna och utbildningsministern Lotta Edholm vill att offentlighetsprincipen ska gälla, även på friskolorna.
Det är nödvändigt att de granskas på samma sätt som de kommunala skolorna. Det är också viktigt för de anställda att kunna berätta om oegentligheter utan att riskera repressalier, anser de.
Men Almega utbildning motsätter sig att offentlighetsprincipen införs på friskolor.
– Offentlighetsprincipen driver byråkrati och administration, vilket riskerar att ta resurser från undervisningen, säger branschorganisationens vd Andreas Mörck.
Det blir också dyrt, säger han. Utredningen visar att det kan kosta 1-7 procent av budgeten att underhålla den.
I utredningen finns även en tändare variant av offentlighetsprincipen med, för mindre skolhuvudmän som bara driver en eller två fristående skolor, med motiveringen att de kanske inte har resurser att anställa exempelvis en jurist.
Enligt det förslaget skulle till exempel regeln om att lämna information “omgående” ersättas med skriften “inom skälig tid”.
Den varianten förkastas även av Almega utbildning – som bara stödjer utredningens tredje variant, som kallas ”insynsprincipen” och som bara skulle gälla friskolorna.
Många grupper har stora ekonomiska muskler och gör stora vinster. Varför ska de undantas från de offentlighetsregler som kommunala skolor lyder under?
– En öppenhetsprincip skulle vara effektivare. Det skulle bli enormt omfattande och ställa stora krav på öppenhet och transparens för eleverna, och även för föräldrarna och journalisterna, säger Andreas Mörck.
Den stora skillnaden är att friskolorna skulle slippa föra dagbok och registrera saker, säger han.
– Det gör att man kan bygga ett bättre långsiktighet eftersom man redan i förväg vet vilken information som ska lämnas ut. Då kan man planera bättre administrativt och ge information på offentliga hemsidor eller liknande.
Det skulle vara en offentlighet som är bättre anpassad till elever och föräldrar, anser han.
Tycker du i så fall att insynsprincipen bör ersätta offentlighetsprincipen även i de kommunala skolorna?
– Ja, låt oss ta en diskussion om det här. Vi måste ha så lika regler som möjligt.
Det finns rapporter om en utbredd tystnadskultur på friskolor som idag kan tvinga anställda att skriva under sekretessklausuler vid anställning.
– Jag är emot allt som har med tystnadskultur att göra, om den råder måste det införas strikta regler för att bryta den, säger Andreas Mörck.
Läs mer:
Utredningen är klar: Så kan offentlighetsprincipen införas i fristående skolor
Friskolornas branschorganisation, Almega utbildning, motsätter sig att offentlighetsprincipen införs i friskolor.
Det visar den remiss som Almega utbildning avser att skicka till Utbildningsdepartementet på onsdag och som DN har tagit del av.
För närvarande ligger tre förslag på bordet.
Liberalerna och utbildningsministern Lotta Edholm vill att offentlighetsprincipen ska gälla, även på friskolorna.
Det är nödvändigt att de granskas på samma sätt som de kommunala skolorna. Det är också viktigt för de anställda att kunna berätta om oegentligheter utan att riskera repressalier, anser de.
Men Almega utbildning motsätter sig att offentlighetsprincipen införs på friskolor.
– Offentlighetsprincipen driver byråkrati och administration, vilket riskerar att ta resurser från undervisningen, säger branschorganisationens vd Andreas Mörck.
Det blir också dyrt, säger han. Utredningen visar att det kan kosta 1-7 procent av budgeten att underhålla den.
I utredningen finns även en tändare variant av offentlighetsprincipen med, för mindre skolhuvudmän som bara driver en eller två fristående skolor, med motiveringen att de kanske inte har resurser att anställa exempelvis en jurist.
Enligt det förslaget skulle till exempel regeln om att lämna information “omgående” ersättas med skriften “inom skälig tid”.
Den varianten förkastas även av Almega utbildning – som bara stödjer utredningens tredje variant, som kallas ”insynsprincipen” och som bara skulle gälla friskolorna.
Många grupper har stora ekonomiska muskler och gör stora vinster. Varför ska de undantas från de offentlighetsregler som kommunala skolor lyder under?
– En öppenhetsprincip skulle vara effektivare. Det skulle bli enormt omfattande och ställa stora krav på öppenhet och transparens för eleverna, och även för föräldrarna och journalisterna, säger Andreas Mörck.
Den stora skillnaden är att friskolorna skulle slippa föra dagbok och registrera saker, säger han.
– Det gör att man kan bygga ett bättre långsiktighet eftersom man redan i förväg vet vilken information som ska lämnas ut. Då kan man planera bättre administrativt och ge information på offentliga hemsidor eller liknande.
Det skulle vara en offentlighet som är bättre anpassad till elever och föräldrar, anser han.
Tycker du i så fall att insynsprincipen bör ersätta offentlighetsprincipen även i de kommunala skolorna?
– Ja, låt oss ta en diskussion om det här. Vi måste ha så lika regler som möjligt.
Det finns rapporter om en utbredd tystnadskultur på friskolor som idag kan tvinga anställda att skriva under sekretessklausuler vid anställning.
– Jag är emot allt som har med tystnadskultur att göra, om den råder måste det införas strikta regler för att bryta den, säger Andreas Mörck.
Läs mer:
Utredningen är klar: Så kan offentlighetsprincipen införas i fristående skolor
