Östersunds kommun har reagerat på att allt fler barn behöver specialkost i skolan, vilket får konsekvenser både för skolpersonalen och barnens hälsa. Som en lösning på problemet begärdes allergiintyg från barnen. Detta gjorde att behovet av specialkost minskade avsevärt, vilket P4 Jamtland var den första att rapportera om.
Och att ha hårdare regler kring vilka skolbarn som beviljas specialkost och vilka som inte är det, det är något som allergiläkaren och barnläkaren Catrin Holgén är positiv till.
– Vi märkte att många skrev att de behöver specialkost för att de har självdiagnos och vill äta något annat. Men i ett specialkök tillagas mat där det inte får finnas ens den minsta dammfläck av ett ämne för att skydda de med extrema allergier.
Att barn som inte är allergiska äter specialkost leder också till extra arbete för skolorna.
– Då är det en resursfråga. Att laga mat i ett specialkök är tidskrävande, det kräver mer personal och resurser.
Råd till föräldrar: “Blanda inte själv”
Catrin Holgén upplever att allt fler i samhället äter specialkost, vilket inte alltid baseras på en diagnos från sjukvården.
– Jag tror att det ligger inflation i att ha en specialkost. Folk drar sina egna slutsatser. Vi har hamnat lite galna i Sverige.
Och det finns en risk att de som verkligen behöver specialkost glöms bort.
– Det viktigaste är att skydda de barn som är väldigt allergiska. De behöver få mat som tillagas i deras egna kök och den serveras i deras egna matsalar där det inte funnits andra slevar. Det ska vara några få, inte många barn. Det handlar om patientsäkerhet.
Att som förälder servera sitt barn en specialkost, när det inte finns någon egentlig allergi i bilden, kan också vara skadligt för barnet.
– Om man sätter ett växande barn på specialkost behövs en dietiststöd för att göra maten tillräckligt näringsrik. Det ska du inte pyssla med själv.
Riskerna med specialkost – sämre livskvalitet än cancer och diabetes
Och det finns andra hälsorisker för barn på specialkost.
– Det finns livskvalitetsforskning där olika diagnoser jämförs. Människor med matallergier upplever dålig livskvalitet. Man känner sig alienerad, man kan inte gå på fester eller kaféer utan att behöva särskild anpassning. Man kan inte äta allt som alla andra gör, säger Catrin Holgén.
Hon fortsätter:
– Man kan tro att de med cancer eller diabetes har sämre livskvalitet, men matallergier och specialkost hamnar dåligt i livskvalitetsuppskattningar.
Catrin Holgén menar att det är viktigt att söka vård om man som förälder misstänker att ens barn kan behöva äta specialkost.
– Om man känner att barnet far illa av maten kan det vara en annan sjukdom som behöver utredas. Du måste börja med att kontakta vårdcentralen.
Men hon råder också föräldrar att ta hänsyn till andra saker och inte lägga för mycket fokus på maten.
– Om du fortfarande känner att du har problem men ingen allergidiagnos, då kan du fundera på om det är något annat. Det kan vara svåra saker i livet som gör att man till exempel får ont i magen.
