Facklitteraturutgivningen i Sverige minskar, enligt Förläggareföreningens senaste förlagsstatistik. Facklitteratur omfattar ett brett spektrum av facklitteratur, samt det som i tidigare rapporter kallades “kvalificerad facklitteratur” som böcker om mat, självhjälp och livsstil. Eftersom kategorierna inte är åtskilda är det svårt att se var förlusten inträffade.
Men tittar man på Bokförsäljningsstatistiken för tryckta böcker har all slags facklitteratur sålt sämre de senaste åren. När det gäller populär facklitteratur i ljudboksformat är nedgången anmärkningsvärd – här är minskningen 20 procent.
Total nedgång bokutgivning i alla genrer, alla kategorier och alla format. De mest skrämmande siffrorna finns dock i barn- och ungdomslitteraturen: här har utgivningen minskat med 17,8 procent. Kanske inte så konstigt när barn och unga använder sociala medier drygt tre timmar om dagen.
Förklaringen till nedgången inom facklitteratur kan sökas på många håll, som digitaliseringen och det nya medielandskapet: poddar har tagit över den sorts analys som tidigare var förbehållen facklitteraturförfattare; Svenskar får life hacks från Instagram och Tiktok. Och de är rotade i antik kultur och socialt liv genom att titta på HBOistället för att bläddra i böcker. Det är synd att amerikanska streamingtjänster har fått ta över förlagens roll som kunskapsmäklare och folkbildare, för till skillnad från dem tar de inget journalistiskt ansvar.
En annan förklaring är globaliseringen, med tunnare språkgränser som ökar det globala trycket (se Pelle Andersson, vd och utgivare på Ordfront, DN 24/8). Sverige är ett litet språkområde och den svenska bokmarknaden har alltid varit en importkultur. Men nuförtiden är även den översatta publikationen på tillbakagång. Svenskar har förstås inte slutat läsa utländsk facklitteratur, de gör det bara på originalspråket (läs engelska).
Att hävda att minskad försäljning av facklitteratur skulle bero på att svenska förlag inte publicerar “tillräckligt bra böcker” (Björn Werner SvD 8/11) är nonsens. Ingenting i statistiken tyder på att kvaliteten på facklitteraturen har sjunkit.
Av de tusentals titlar som publicerats av Förläggarföreningens medlemmar de senaste åren finns det förstås böcker som inte gör någon glad, men här finns även titlar i världsklass, utgivna av engagerade förlag som ger ut dem trots att det innebär förluster.
Det är inte böckerna – utbudet – som är fel, det är att det inte finns någon efterfrågan. Läsarna saknar intresse och köpkraft.
För att en utgivning av högkvalitativ facklitteratur ska vara lönsam måste det finnas förutsättningar för en nischmarknad, där förlagen kan sälja mycket av något smalt. Men det gör det inte. Sverige är för litet och har för få vuxna som vill lägga tid och pengar på litteratur. Ansvaret för en vital bokbransch måste i slutändan ligga på bokläsarna.
Utan en ändrad läsning kommer en hållbar försäljning aldrig att kunna ta form.
Läs mer:
Svante Weyler: Nya vinnare och förlorare på den turbulenta bokmarknaden
