Forskare: regeringen omintetgör EU:s naturlag

Naturvårdsverket har tidigare haft i uppdrag att ta fram förslag till så kallade reviderade referensområden tillsammans med Norska Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Norska Hav- og Vattenmyndigheten.

I och med att naturrestaureringslagen träder i kraft i augusti i år får dessa referensområden nu större operativ betydelse, eftersom lagen innehåller flera bindande och tidsbundna mål som är direkt kopplade till referensområdena.

Uppdraget rapporterades i mars i år. Men i Klimat- och livsmedelsdepartementets nya regleringsbrev till Naturvårdsverket går regeringen emot sina expertmyndigheters bedömning av hur stora referensområden Sverige ska redovisa. Enligt ett pressmeddelande som regeringen skickade ut på fredagseftermiddagen “har Naturvårdsverket i uppdrag att göra en återhållsam anmälan 2025”.

För skogliga naturtyper har regeringen beslutat att Sverige ska redovisa de områden som bedömdes finnas 1995, det vill säga året då Sverige gick med i EU.

Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och förhandlare på EU-nivå vid miljömötet COP15, är starkt kritisk till beslutet:

– Det här är ett medvetet och systematiskt försök att sätta naturrestaureringslagen ur spel när det gäller både skog och hävdade gräsmarker i Sverige. Det finns inget som gör att man godtyckligt kan sätta ett gynnsamt referensområde utifrån vad som fanns under ett givet år, utan någon analys av vad som faktiskt säkerställer livsmiljötypens och dess typiska arters livskraft på lång sikt. Det finns ingen vetenskaplig grund för Naturvårdsverket att anmäla något sådant till EU, säger han.

Även Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen är kritiska och menar att regeringen försöker kringgå naturvårdslagen.

– Det här är ett sätt att omintetgöra centrala delar av naturrestaureringslagen, och saknas helt i restaureringslagens juridiska definition av gynnsamt referensområde. Regeringens agerande hotar inte bara genomförandet av naturrestaureringslagen utan i förlängningen hela det kunskapsbaserade naturvårdsarbetet, säger Jörgen Sundin, expert på biologisk mångfald på Naturskyddsföreningen.

Den naturtyp som skulle ha fått störst betydelse om expertmyndigheternas rekommenderade bedömning följts är den så kallade västra taigan, eller barrnaturskogen. Det är den dominerande skogstypen som finns i Sverige om skogen får utvecklas fritt.

– Nu säger regeringen att Sverige ska redovisa de områden vi hade vid EU-inträde, vilket gör att vi inte behöver återupprätta ett enda hektar av den här typen av natur förrän 2050. Jag tror inte att EU-kommissionen kommer att acceptera detta, säger Jörgen Sundin .

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen får i regleringsbrevet även i uppdrag att se över vägledningen för västlig taiga och näringsrik granskog så att de inte “går över miniminivån” i art- och livsmiljödirektivet.

Art- och habitatdirektivet omfattar naturtyper och arter som anses skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv och för vilka EU:s medlemsländer ska behålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus.

DN har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), men fått svaret att hon inte är tillgänglig.

– Naturvårdsverket är en av våra viktigaste myndigheter, och ska vara drivande och samlande i arbetet för miljö och klimat. Naturvårdsverket har ett tungt ansvar för att våra naturresurser förvaltas hållbart, även ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Bioekonomin är avgörande för Sverige. Utan naturen har vi ingenting, säger hon i regeringens pressmeddelande.

Även landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) motiverar beslutet i pressmeddelandet:

– För skogliga naturtyper ska den faktiska arealen vid Sveriges inträde i EU 1995 redovisas. Regeringen värnar om svensk konkurrenskraft, säger han.

Läs mer:

Intern tvist på Naturvårdsverket: “Vi agerar ovetenskapligt”

EU-lag för att rädda förstörd natur godkänns – mot Sveriges vilja

Naturvårdsverket har tidigare haft i uppdrag att ta fram förslag till så kallade reviderade referensområden tillsammans med Norska Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Norska Hav- og Vattenmyndigheten.

I och med att naturrestaureringslagen träder i kraft i augusti i år får dessa referensområden nu större operativ betydelse, eftersom lagen innehåller flera bindande och tidsbundna mål som är direkt kopplade till referensområdena.

Uppdraget rapporterades i mars i år. Men i Klimat- och livsmedelsdepartementets nya regleringsbrev till Naturvårdsverket går regeringen emot sina expertmyndigheters bedömning av hur stora referensområden Sverige ska redovisa. Enligt ett pressmeddelande som regeringen skickade ut på fredagseftermiddagen “har Naturvårdsverket i uppdrag att göra en återhållsam anmälan 2025”.

För skogliga naturtyper har regeringen beslutat att Sverige ska redovisa de områden som bedömdes finnas 1995, det vill säga året då Sverige gick med i EU.

Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och förhandlare på EU-nivå vid miljömötet COP15, är starkt kritisk till beslutet:

– Det här är ett medvetet och systematiskt försök att sätta naturrestaureringslagen ur spel när det gäller både skog och hävdade gräsmarker i Sverige. Det finns inget som gör att man godtyckligt kan sätta ett gynnsamt referensområde utifrån vad som fanns under ett givet år, utan någon analys av vad som faktiskt säkerställer livsmiljötypens och dess typiska arters livskraft på lång sikt. Det finns ingen vetenskaplig grund för Naturvårdsverket att anmäla något sådant till EU, säger han.

Även Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen är kritiska och menar att regeringen försöker kringgå naturvårdslagen.

– Det här är ett sätt att omintetgöra centrala delar av naturrestaureringslagen, och saknas helt i restaureringslagens juridiska definition av gynnsamt referensområde. Regeringens agerande hotar inte bara genomförandet av naturrestaureringslagen utan i förlängningen hela det kunskapsbaserade naturvårdsarbetet, säger Jörgen Sundin, expert på biologisk mångfald på Naturskyddsföreningen.

Den naturtyp som skulle ha fått störst betydelse om expertmyndigheternas rekommenderade bedömning följts är den så kallade västra taigan, eller barrnaturskogen. Det är den dominerande skogstypen som finns i Sverige om skogen får utvecklas fritt.

– Nu säger regeringen att Sverige ska redovisa de områden vi hade vid EU-inträde, vilket gör att vi inte behöver återupprätta ett enda hektar av den här typen av natur förrän 2050. Jag tror inte att EU-kommissionen kommer att acceptera detta, säger Jörgen Sundin .

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen får i regleringsbrevet även i uppdrag att se över vägledningen för västlig taiga och näringsrik granskog så att de inte “går över miniminivån” i art- och livsmiljödirektivet.

Art- och habitatdirektivet omfattar naturtyper och arter som anses skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv och för vilka EU:s medlemsländer ska behålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus.

DN har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), men fått svaret att hon inte är tillgänglig.

– Naturvårdsverket är en av våra viktigaste myndigheter, och ska vara drivande och samlande i arbetet för miljö och klimat. Naturvårdsverket har ett tungt ansvar för att våra naturresurser förvaltas hållbart, även ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Bioekonomin är avgörande för Sverige. Utan naturen har vi ingenting, säger hon i regeringens pressmeddelande.

Även landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) motiverar beslutet i pressmeddelandet:

– För skogliga naturtyper ska den faktiska arealen vid Sveriges inträde i EU 1995 redovisas. Regeringen värnar om svensk konkurrenskraft, säger han.

Läs mer:

Intern tvist på Naturvårdsverket: “Vi agerar ovetenskapligt”

EU-lag för att rädda förstörd natur godkänns – mot Sveriges vilja

Naturvårdsverket har tidigare haft i uppdrag att ta fram förslag till så kallade reviderade referensområden tillsammans med Norska Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Norska Hav- og Vattenmyndigheten.

I och med att naturrestaureringslagen träder i kraft i augusti i år får dessa referensområden nu större operativ betydelse, eftersom lagen innehåller flera bindande och tidsbundna mål som är direkt kopplade till referensområdena.

Uppdraget rapporterades i mars i år. Men i Klimat- och livsmedelsdepartementets nya regleringsbrev till Naturvårdsverket går regeringen emot sina expertmyndigheters bedömning av hur stora referensområden Sverige ska redovisa. Enligt ett pressmeddelande som regeringen skickade ut på fredagseftermiddagen “har Naturvårdsverket i uppdrag att göra en återhållsam anmälan 2025”.

För skogliga naturtyper har regeringen beslutat att Sverige ska redovisa de områden som bedömdes finnas 1995, det vill säga året då Sverige gick med i EU.

Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och förhandlare på EU-nivå vid miljömötet COP15, är starkt kritisk till beslutet:

– Det här är ett medvetet och systematiskt försök att sätta naturrestaureringslagen ur spel när det gäller både skog och hävdade gräsmarker i Sverige. Det finns inget som gör att man godtyckligt kan sätta ett gynnsamt referensområde utifrån vad som fanns under ett givet år, utan någon analys av vad som faktiskt säkerställer livsmiljötypens och dess typiska arters livskraft på lång sikt. Det finns ingen vetenskaplig grund för Naturvårdsverket att anmäla något sådant till EU, säger han.

Även Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen är kritiska och menar att regeringen försöker kringgå naturvårdslagen.

– Det här är ett sätt att omintetgöra centrala delar av naturrestaureringslagen, och saknas helt i restaureringslagens juridiska definition av gynnsamt referensområde. Regeringens agerande hotar inte bara genomförandet av naturrestaureringslagen utan i förlängningen hela det kunskapsbaserade naturvårdsarbetet, säger Jörgen Sundin, expert på biologisk mångfald på Naturskyddsföreningen.

Den naturtyp som skulle ha fått störst betydelse om expertmyndigheternas rekommenderade bedömning följts är den så kallade västra taigan, eller barrnaturskogen. Det är den dominerande skogstypen som finns i Sverige om skogen får utvecklas fritt.

– Nu säger regeringen att Sverige ska redovisa de områden vi hade vid EU-inträde, vilket gör att vi inte behöver återupprätta ett enda hektar av den här typen av natur förrän 2050. Jag tror inte att EU-kommissionen kommer att acceptera detta, säger Jörgen Sundin .

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen får i regleringsbrevet även i uppdrag att se över vägledningen för västlig taiga och näringsrik granskog så att de inte “går över miniminivån” i art- och livsmiljödirektivet.

Art- och habitatdirektivet omfattar naturtyper och arter som anses skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv och för vilka EU:s medlemsländer ska behålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus.

DN har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), men fått svaret att hon inte är tillgänglig.

– Naturvårdsverket är en av våra viktigaste myndigheter, och ska vara drivande och samlande i arbetet för miljö och klimat. Naturvårdsverket har ett tungt ansvar för att våra naturresurser förvaltas hållbart, även ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Bioekonomin är avgörande för Sverige. Utan naturen har vi ingenting, säger hon i regeringens pressmeddelande.

Även landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) motiverar beslutet i pressmeddelandet:

– För skogliga naturtyper ska den faktiska arealen vid Sveriges inträde i EU 1995 redovisas. Regeringen värnar om svensk konkurrenskraft, säger han.

Läs mer:

Intern tvist på Naturvårdsverket: “Vi agerar ovetenskapligt”

EU-lag för att rädda förstörd natur godkänns – mot Sveriges vilja

Naturvårdsverket har tidigare haft i uppdrag att ta fram förslag till så kallade reviderade referensområden tillsammans med Norska Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Norska Hav- og Vattenmyndigheten.

I och med att naturrestaureringslagen träder i kraft i augusti i år får dessa referensområden nu större operativ betydelse, eftersom lagen innehåller flera bindande och tidsbundna mål som är direkt kopplade till referensområdena.

Uppdraget rapporterades i mars i år. Men i Klimat- och livsmedelsdepartementets nya regleringsbrev till Naturvårdsverket går regeringen emot sina expertmyndigheters bedömning av hur stora referensområden Sverige ska redovisa. Enligt ett pressmeddelande som regeringen skickade ut på fredagseftermiddagen “har Naturvårdsverket i uppdrag att göra en återhållsam anmälan 2025”.

För skogliga naturtyper har regeringen beslutat att Sverige ska redovisa de områden som bedömdes finnas 1995, det vill säga året då Sverige gick med i EU.

Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och förhandlare på EU-nivå vid miljömötet COP15, är starkt kritisk till beslutet:

– Det här är ett medvetet och systematiskt försök att sätta naturrestaureringslagen ur spel när det gäller både skog och hävdade gräsmarker i Sverige. Det finns inget som gör att man godtyckligt kan sätta ett gynnsamt referensområde utifrån vad som fanns under ett givet år, utan någon analys av vad som faktiskt säkerställer livsmiljötypens och dess typiska arters livskraft på lång sikt. Det finns ingen vetenskaplig grund för Naturvårdsverket att anmäla något sådant till EU, säger han.

Även Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen är kritiska och menar att regeringen försöker kringgå naturvårdslagen.

– Det här är ett sätt att omintetgöra centrala delar av naturrestaureringslagen, och saknas helt i restaureringslagens juridiska definition av gynnsamt referensområde. Regeringens agerande hotar inte bara genomförandet av naturrestaureringslagen utan i förlängningen hela det kunskapsbaserade naturvårdsarbetet, säger Jörgen Sundin, expert på biologisk mångfald på Naturskyddsföreningen.

Den naturtyp som skulle ha fått störst betydelse om expertmyndigheternas rekommenderade bedömning följts är den så kallade västra taigan, eller barrnaturskogen. Det är den dominerande skogstypen som finns i Sverige om skogen får utvecklas fritt.

– Nu säger regeringen att Sverige ska redovisa de områden vi hade vid EU-inträde, vilket gör att vi inte behöver återupprätta ett enda hektar av den här typen av natur förrän 2050. Jag tror inte att EU-kommissionen kommer att acceptera detta, säger Jörgen Sundin .

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen får i regleringsbrevet även i uppdrag att se över vägledningen för västlig taiga och näringsrik granskog så att de inte “går över miniminivån” i art- och livsmiljödirektivet.

Art- och habitatdirektivet omfattar naturtyper och arter som anses skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv och för vilka EU:s medlemsländer ska behålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus.

DN har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), men fått svaret att hon inte är tillgänglig.

– Naturvårdsverket är en av våra viktigaste myndigheter, och ska vara drivande och samlande i arbetet för miljö och klimat. Naturvårdsverket har ett tungt ansvar för att våra naturresurser förvaltas hållbart, även ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Bioekonomin är avgörande för Sverige. Utan naturen har vi ingenting, säger hon i regeringens pressmeddelande.

Även landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) motiverar beslutet i pressmeddelandet:

– För skogliga naturtyper ska den faktiska arealen vid Sveriges inträde i EU 1995 redovisas. Regeringen värnar om svensk konkurrenskraft, säger han.

Läs mer:

Intern tvist på Naturvårdsverket: “Vi agerar ovetenskapligt”

EU-lag för att rädda förstörd natur godkänns – mot Sveriges vilja

Naturvårdsverket har tidigare haft i uppdrag att ta fram förslag till så kallade reviderade referensområden tillsammans med Norska Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Norska Hav- og Vattenmyndigheten.

I och med att naturrestaureringslagen träder i kraft i augusti i år får dessa referensområden nu större operativ betydelse, eftersom lagen innehåller flera bindande och tidsbundna mål som är direkt kopplade till referensområdena.

Uppdraget rapporterades i mars i år. Men i Klimat- och livsmedelsdepartementets nya regleringsbrev till Naturvårdsverket går regeringen emot sina expertmyndigheters bedömning av hur stora referensområden Sverige ska redovisa. Enligt ett pressmeddelande som regeringen skickade ut på fredagseftermiddagen “har Naturvårdsverket i uppdrag att göra en återhållsam anmälan 2025”.

För skogliga naturtyper har regeringen beslutat att Sverige ska redovisa de områden som bedömdes finnas 1995, det vill säga året då Sverige gick med i EU.

Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och förhandlare på EU-nivå vid miljömötet COP15, är starkt kritisk till beslutet:

– Det här är ett medvetet och systematiskt försök att sätta naturrestaureringslagen ur spel när det gäller både skog och hävdade gräsmarker i Sverige. Det finns inget som gör att man godtyckligt kan sätta ett gynnsamt referensområde utifrån vad som fanns under ett givet år, utan någon analys av vad som faktiskt säkerställer livsmiljötypens och dess typiska arters livskraft på lång sikt. Det finns ingen vetenskaplig grund för Naturvårdsverket att anmäla något sådant till EU, säger han.

Även Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen är kritiska och menar att regeringen försöker kringgå naturvårdslagen.

– Det här är ett sätt att omintetgöra centrala delar av naturrestaureringslagen, och saknas helt i restaureringslagens juridiska definition av gynnsamt referensområde. Regeringens agerande hotar inte bara genomförandet av naturrestaureringslagen utan i förlängningen hela det kunskapsbaserade naturvårdsarbetet, säger Jörgen Sundin, expert på biologisk mångfald på Naturskyddsföreningen.

Den naturtyp som skulle ha fått störst betydelse om expertmyndigheternas rekommenderade bedömning följts är den så kallade västra taigan, eller barrnaturskogen. Det är den dominerande skogstypen som finns i Sverige om skogen får utvecklas fritt.

– Nu säger regeringen att Sverige ska redovisa de områden vi hade vid EU-inträde, vilket gör att vi inte behöver återupprätta ett enda hektar av den här typen av natur förrän 2050. Jag tror inte att EU-kommissionen kommer att acceptera detta, säger Jörgen Sundin .

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen får i regleringsbrevet även i uppdrag att se över vägledningen för västlig taiga och näringsrik granskog så att de inte “går över miniminivån” i art- och livsmiljödirektivet.

Art- och habitatdirektivet omfattar naturtyper och arter som anses skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv och för vilka EU:s medlemsländer ska behålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus.

DN har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), men fått svaret att hon inte är tillgänglig.

– Naturvårdsverket är en av våra viktigaste myndigheter, och ska vara drivande och samlande i arbetet för miljö och klimat. Naturvårdsverket har ett tungt ansvar för att våra naturresurser förvaltas hållbart, även ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Bioekonomin är avgörande för Sverige. Utan naturen har vi ingenting, säger hon i regeringens pressmeddelande.

Även landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) motiverar beslutet i pressmeddelandet:

– För skogliga naturtyper ska den faktiska arealen vid Sveriges inträde i EU 1995 redovisas. Regeringen värnar om svensk konkurrenskraft, säger han.

Läs mer:

Intern tvist på Naturvårdsverket: “Vi agerar ovetenskapligt”

EU-lag för att rädda förstörd natur godkänns – mot Sveriges vilja

Naturvårdsverket har tidigare haft i uppdrag att ta fram förslag till så kallade reviderade referensområden tillsammans med Norska Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Norska Hav- og Vattenmyndigheten.

I och med att naturrestaureringslagen träder i kraft i augusti i år får dessa referensområden nu större operativ betydelse, eftersom lagen innehåller flera bindande och tidsbundna mål som är direkt kopplade till referensområdena.

Uppdraget rapporterades i mars i år. Men i Klimat- och livsmedelsdepartementets nya regleringsbrev till Naturvårdsverket går regeringen emot sina expertmyndigheters bedömning av hur stora referensområden Sverige ska redovisa. Enligt ett pressmeddelande som regeringen skickade ut på fredagseftermiddagen “har Naturvårdsverket i uppdrag att göra en återhållsam anmälan 2025”.

För skogliga naturtyper har regeringen beslutat att Sverige ska redovisa de områden som bedömdes finnas 1995, det vill säga året då Sverige gick med i EU.

Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och förhandlare på EU-nivå vid miljömötet COP15, är starkt kritisk till beslutet:

– Det här är ett medvetet och systematiskt försök att sätta naturrestaureringslagen ur spel när det gäller både skog och hävdade gräsmarker i Sverige. Det finns inget som gör att man godtyckligt kan sätta ett gynnsamt referensområde utifrån vad som fanns under ett givet år, utan någon analys av vad som faktiskt säkerställer livsmiljötypens och dess typiska arters livskraft på lång sikt. Det finns ingen vetenskaplig grund för Naturvårdsverket att anmäla något sådant till EU, säger han.

Även Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen är kritiska och menar att regeringen försöker kringgå naturvårdslagen.

– Det här är ett sätt att omintetgöra centrala delar av naturrestaureringslagen, och saknas helt i restaureringslagens juridiska definition av gynnsamt referensområde. Regeringens agerande hotar inte bara genomförandet av naturrestaureringslagen utan i förlängningen hela det kunskapsbaserade naturvårdsarbetet, säger Jörgen Sundin, expert på biologisk mångfald på Naturskyddsföreningen.

Den naturtyp som skulle ha fått störst betydelse om expertmyndigheternas rekommenderade bedömning följts är den så kallade västra taigan, eller barrnaturskogen. Det är den dominerande skogstypen som finns i Sverige om skogen får utvecklas fritt.

– Nu säger regeringen att Sverige ska redovisa de områden vi hade vid EU-inträde, vilket gör att vi inte behöver återupprätta ett enda hektar av den här typen av natur förrän 2050. Jag tror inte att EU-kommissionen kommer att acceptera detta, säger Jörgen Sundin .

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen får i regleringsbrevet även i uppdrag att se över vägledningen för västlig taiga och näringsrik granskog så att de inte “går över miniminivån” i art- och livsmiljödirektivet.

Art- och habitatdirektivet omfattar naturtyper och arter som anses skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv och för vilka EU:s medlemsländer ska behålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus.

DN har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), men fått svaret att hon inte är tillgänglig.

– Naturvårdsverket är en av våra viktigaste myndigheter, och ska vara drivande och samlande i arbetet för miljö och klimat. Naturvårdsverket har ett tungt ansvar för att våra naturresurser förvaltas hållbart, även ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Bioekonomin är avgörande för Sverige. Utan naturen har vi ingenting, säger hon i regeringens pressmeddelande.

Även landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) motiverar beslutet i pressmeddelandet:

– För skogliga naturtyper ska den faktiska arealen vid Sveriges inträde i EU 1995 redovisas. Regeringen värnar om svensk konkurrenskraft, säger han.

Läs mer:

Intern tvist på Naturvårdsverket: “Vi agerar ovetenskapligt”

EU-lag för att rädda förstörd natur godkänns – mot Sveriges vilja

Naturvårdsverket har tidigare haft i uppdrag att ta fram förslag till så kallade reviderade referensområden tillsammans med Norska Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Norska Hav- og Vattenmyndigheten.

I och med att naturrestaureringslagen träder i kraft i augusti i år får dessa referensområden nu större operativ betydelse, eftersom lagen innehåller flera bindande och tidsbundna mål som är direkt kopplade till referensområdena.

Uppdraget rapporterades i mars i år. Men i Klimat- och livsmedelsdepartementets nya regleringsbrev till Naturvårdsverket går regeringen emot sina expertmyndigheters bedömning av hur stora referensområden Sverige ska redovisa. Enligt ett pressmeddelande som regeringen skickade ut på fredagseftermiddagen “har Naturvårdsverket i uppdrag att göra en återhållsam anmälan 2025”.

För skogliga naturtyper har regeringen beslutat att Sverige ska redovisa de områden som bedömdes finnas 1995, det vill säga året då Sverige gick med i EU.

Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och förhandlare på EU-nivå vid miljömötet COP15, är starkt kritisk till beslutet:

– Det här är ett medvetet och systematiskt försök att sätta naturrestaureringslagen ur spel när det gäller både skog och hävdade gräsmarker i Sverige. Det finns inget som gör att man godtyckligt kan sätta ett gynnsamt referensområde utifrån vad som fanns under ett givet år, utan någon analys av vad som faktiskt säkerställer livsmiljötypens och dess typiska arters livskraft på lång sikt. Det finns ingen vetenskaplig grund för Naturvårdsverket att anmäla något sådant till EU, säger han.

Även Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen är kritiska och menar att regeringen försöker kringgå naturvårdslagen.

– Det här är ett sätt att omintetgöra centrala delar av naturrestaureringslagen, och saknas helt i restaureringslagens juridiska definition av gynnsamt referensområde. Regeringens agerande hotar inte bara genomförandet av naturrestaureringslagen utan i förlängningen hela det kunskapsbaserade naturvårdsarbetet, säger Jörgen Sundin, expert på biologisk mångfald på Naturskyddsföreningen.

Den naturtyp som skulle ha fått störst betydelse om expertmyndigheternas rekommenderade bedömning följts är den så kallade västra taigan, eller barrnaturskogen. Det är den dominerande skogstypen som finns i Sverige om skogen får utvecklas fritt.

– Nu säger regeringen att Sverige ska redovisa de områden vi hade vid EU-inträde, vilket gör att vi inte behöver återupprätta ett enda hektar av den här typen av natur förrän 2050. Jag tror inte att EU-kommissionen kommer att acceptera detta, säger Jörgen Sundin .

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen får i regleringsbrevet även i uppdrag att se över vägledningen för västlig taiga och näringsrik granskog så att de inte “går över miniminivån” i art- och livsmiljödirektivet.

Art- och habitatdirektivet omfattar naturtyper och arter som anses skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv och för vilka EU:s medlemsländer ska behålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus.

DN har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), men fått svaret att hon inte är tillgänglig.

– Naturvårdsverket är en av våra viktigaste myndigheter, och ska vara drivande och samlande i arbetet för miljö och klimat. Naturvårdsverket har ett tungt ansvar för att våra naturresurser förvaltas hållbart, även ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Bioekonomin är avgörande för Sverige. Utan naturen har vi ingenting, säger hon i regeringens pressmeddelande.

Även landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) motiverar beslutet i pressmeddelandet:

– För skogliga naturtyper ska den faktiska arealen vid Sveriges inträde i EU 1995 redovisas. Regeringen värnar om svensk konkurrenskraft, säger han.

Läs mer:

Intern tvist på Naturvårdsverket: “Vi agerar ovetenskapligt”

EU-lag för att rädda förstörd natur godkänns – mot Sveriges vilja

Naturvårdsverket har tidigare haft i uppdrag att ta fram förslag till så kallade reviderade referensområden tillsammans med Norska Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Norska Hav- og Vattenmyndigheten.

I och med att naturrestaureringslagen träder i kraft i augusti i år får dessa referensområden nu större operativ betydelse, eftersom lagen innehåller flera bindande och tidsbundna mål som är direkt kopplade till referensområdena.

Uppdraget rapporterades i mars i år. Men i Klimat- och livsmedelsdepartementets nya regleringsbrev till Naturvårdsverket går regeringen emot sina expertmyndigheters bedömning av hur stora referensområden Sverige ska redovisa. Enligt ett pressmeddelande som regeringen skickade ut på fredagseftermiddagen “har Naturvårdsverket i uppdrag att göra en återhållsam anmälan 2025”.

För skogliga naturtyper har regeringen beslutat att Sverige ska redovisa de områden som bedömdes finnas 1995, det vill säga året då Sverige gick med i EU.

Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och förhandlare på EU-nivå vid miljömötet COP15, är starkt kritisk till beslutet:

– Det här är ett medvetet och systematiskt försök att sätta naturrestaureringslagen ur spel när det gäller både skog och hävdade gräsmarker i Sverige. Det finns inget som gör att man godtyckligt kan sätta ett gynnsamt referensområde utifrån vad som fanns under ett givet år, utan någon analys av vad som faktiskt säkerställer livsmiljötypens och dess typiska arters livskraft på lång sikt. Det finns ingen vetenskaplig grund för Naturvårdsverket att anmäla något sådant till EU, säger han.

Även Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen är kritiska och menar att regeringen försöker kringgå naturvårdslagen.

– Det här är ett sätt att omintetgöra centrala delar av naturrestaureringslagen, och saknas helt i restaureringslagens juridiska definition av gynnsamt referensområde. Regeringens agerande hotar inte bara genomförandet av naturrestaureringslagen utan i förlängningen hela det kunskapsbaserade naturvårdsarbetet, säger Jörgen Sundin, expert på biologisk mångfald på Naturskyddsföreningen.

Den naturtyp som skulle ha fått störst betydelse om expertmyndigheternas rekommenderade bedömning följts är den så kallade västra taigan, eller barrnaturskogen. Det är den dominerande skogstypen som finns i Sverige om skogen får utvecklas fritt.

– Nu säger regeringen att Sverige ska redovisa de områden vi hade vid EU-inträde, vilket gör att vi inte behöver återupprätta ett enda hektar av den här typen av natur förrän 2050. Jag tror inte att EU-kommissionen kommer att acceptera detta, säger Jörgen Sundin .

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen får i regleringsbrevet även i uppdrag att se över vägledningen för västlig taiga och näringsrik granskog så att de inte “går över miniminivån” i art- och livsmiljödirektivet.

Art- och habitatdirektivet omfattar naturtyper och arter som anses skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv och för vilka EU:s medlemsländer ska behålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus.

DN har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), men fått svaret att hon inte är tillgänglig.

– Naturvårdsverket är en av våra viktigaste myndigheter, och ska vara drivande och samlande i arbetet för miljö och klimat. Naturvårdsverket har ett tungt ansvar för att våra naturresurser förvaltas hållbart, även ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Bioekonomin är avgörande för Sverige. Utan naturen har vi ingenting, säger hon i regeringens pressmeddelande.

Även landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) motiverar beslutet i pressmeddelandet:

– För skogliga naturtyper ska den faktiska arealen vid Sveriges inträde i EU 1995 redovisas. Regeringen värnar om svensk konkurrenskraft, säger han.

Läs mer:

Intern tvist på Naturvårdsverket: “Vi agerar ovetenskapligt”

EU-lag för att rädda förstörd natur godkänns – mot Sveriges vilja