Stort sparpaket och sjunkande resultat i Karlstadsskolorna. Nu har Karlstads kommuns elevers minskade gymnasiebehörighet återigen påtalats (idag nyheter 15/12). Vad händer i Karlstads kommuns barn- och ungdomsförvaltning?
Politiker väljer som vanligt att låta det framstå som att deras politik skulle fungera bättre – som en quick fix. Niklas Wikström säger bland annat att en borgerlig (större, min anm) budget inte skulle innebära nedskärningar av nuvarande storlek. Lina Larhult menar att elevernas ökade frånvaro (..! min anm) och för sena resurser har påverkat negativt. Båda dessa kan delvis stämma men berör inte problemen vid roten utan måste sökas i kulturen inom förvaltningen.
Vad kan behövas mer än större ekonomiska resurser?
För att stärka faktorerna trygghet, studieavslappning och särskilt stöd behövs mer än ökade ekonomiska resurser.
Inom barn- och ungdomsförvaltningens grundskoleverksamhet har man sedan länge använt ett system med kontinuerligt utbyte, “rotation”, av skolledare ungefär vart femte år. På vissa skolor sker utbytet till och med varje år i ett ensidigt försök att försöka påverka skolans resultat. Man kan fråga sig hur en skola, där skolledare måste vänja sig vid att vara utbytbara, kan bidra till de tre faktorerna både bland sina lärare och inte minst för skolans elever.
Det är nog också dags att gå till botten med hur samma skolledare ska kunna känna sig trygg och ha möjlighet att påverka, utifrån sin kompetens, istället för att skrämmas till tystnad av en till synes inkompetent och därmed begränsande ledning inom grundskoleverksamhet i samma förvaltning.
Orolig
