I Sandvikens kommun går förskolepersonalen på knäna. För de äldre barnen saknas resurser i form av studiestöd – och i by efter by stänger den populära skolan.
Men alla företag kräver sina egna. Det är mycket som ska fungera. Mycket som kostar.
Så har det alltid varit.
Men nu är det tuffare än på länge. När prioriteringen är gjord är det sällan en verksamhet som tycker att de fått tillräckligt.
Men mitt i detta har den fruktade arenasjukan fått ett starkt fäste bland kommunens politiker.
De som drabbas verkar inte förstå att nya idrottsarenor inte kommer att lösa våra sociala utmaningar. Stadioner kommer inte att ge våra barn den utbildning de behöver och arenor kommer inte att lösa problemet med rekrytering till kriminell verksamhet. Arenar kommer inte att locka folk att bosätta sig i Sandviken och arenor kommer inte att locka företag till stan. Arenas kan inte ens garantera att elitidrottslag kommer att fortsätta vara så bra som de är just nu.
Men situationen är allvarlig. Fler och fler människor verkar bli sjuka.
Miljöpartiets aktiva politiker verkar vara de enda som hunnit ta sin dos vaccin mot den smittsamma sjukdomen. Tyvärr är de alldeles för få för att styra skonaren på egen hand om de andra är däckade.
Men någon måste ändra kurs.
Politiker med immunitet måste snabbt ta rodret innan vi går på grund.
Skolan innan skryt
