SCÄ: ”Vi kommer att klara vårdgarantin i december”

Utanför Stockholms centrum för ätstörningar, SCÄ, på Södermalm är det oroligt. En polis försöker skingra några missbrukare, troligen kopplade till gårdsgrannen Maria Beroende. Men inne i den ockrafärgade byggnaden, där regionens ätstörningsvård bedrivs, är det tyst och fridfullt.

Även Mikaela Lithman, verksamhetschef, verkar oväntat lugn med tanke på uppdraget. Hon är en av nyckelpersonerna i regionens omorganisation av ätstörningsvården och ska se till att förflyttningen av patienter från Mandometerkliniken och uppskalningen av verksamheten går smidigt. Rent konkret innebär det bland annat en femtioprocentig ökning av patienterna – något som fått många att oroa sig för ännu längre väntetider inom ätstörningsvården. Men Mikaela Lithman menar att SCÄ:s problem med kötider tillhör det förflutna:

– En siffra som har figurerat mycket i media är att det är sex månaders väntetid på vården. Den siffran gällde vuxna patienter i början av 2022. Då var det många patienter som väntade på vård och vi hade stora problem med köer då många blev värre under pandemin. Men nu har vi betydligt färre patienter som väntar så det har hänt mycket.

Förutom resurserna skjuts upp i samband med det utökade uppdraget har en ny bedömningsenhet bidragit till att skära ner köerna, säger Mikaela Lithman.

– För vuxna är det nu tre veckors väntetid på nytt besök. Det är lite längre väntetid på nytt besök för barn, men nu när det faktiskt är dubbel kapacitet är jag ganska säker på att vi hinner med de köerna. Jag tror att vi kommer att passera vårdgarantin för patienter över hela linjen i december. Det finns för närvarande gott om plats.

En fråga som diskuteras bland patienter och anhöriga är om ribban, för vem som får hjälp, kommer att höjas när man får fler patienter?

– Vårt uppdrag är att ge specialiserad vård och då görs prioriteringen utifrån att de sjukaste ska få vård först. Till exempel har prioritetsgrupp ett, det vill säga barn och unga under 16 år med anorexi med låg vikt, snabb viktminskning eller somatiska komplikationer, dubbel prioritet,

Behöver kriterierna för vem som ska få vård ändras?

– Kriterierna för vad som är en ätstörning kommer inte att förändras. Problemet är att det är många fler patienter som behöver vård än vad vi har möjlighet att få, så vi måste alltid prioritera de svårast sjuka enligt reglerna. Och vi har alltid tagit in de som är allvarligast sjuka. Som de som är så svårt sjuka att de hamnar på en akutmottagning – då kommer man direkt in i vården.

Är det inte också motsägelsefullt att anorektiska patienter ibland måste vänta tills de är “sjuka nog” för att få vård – samtidigt som sjukdomen blir svårare att bota ju längre tiden går?

– En snabb upptäckt och snabbt insatt behandling förutspår ett gott utfall. Sedan är det inte alltid så att patienter söker vård eller kommer till vård förrän de blivit sjuka. Och det tar längre tid att bli frisk om man har en allvarlig sjukdom än när man har en lindrig sjukdom.

Mandometerklinikens avtal med regionen har löpt ut och en del av ditt uppdrag nu är att ta emot deras kvarvarande patienter. Vilken är den största utmaningen i det?

– Jag känner mig ganska lugn och trygg med det övertagande som är nu. Just nu är det cirka 140 patienter med aktiv behandling, så det känns genomförbart. Självklart är det en utmaning eftersom dessa patienter inte valde detta själva. Du kanske har gillat din terapeut väldigt mycket, fått en väldigt bra kontakt.

Hur tror du att SCÄ kommer att underlätta för de patienterna?

– Vi ska underlätta genom att anpassa behandlingen lite i början. De patienterna har i ganska hög grad fått fristående vård, där föräldrarna inte varit inblandade. Då får man kanske jobba så att man ger KBT till patienter som är lite yngre än vad vi brukar. Det finns massor av anpassningar, men man måste ändå titta på patienten som kommer in för att göra en bedömning för vad som är den bästa vården, utifrån tillgänglig kunskap.

En hörnsten i din behandlingsform är familjebaserad terapi, vilket innebär att föräldrarna är delaktiga i vården. Vad betyder detta konkret för föräldrarna?

– Familjebaserad terapi är den behandling som har starkast evidens och som prioriteras först och främst. Och som med alla barn som har en allvarlig sjukdom påverkar det familjen mycket, både patienten och de anhöriga. Och precis som vid andra allvarliga sjukdomar har du möjlighet att få ett intyg och babbla med ditt barn. Barn behöver sina föräldrar när de är allvarligt sjuka.

Och måltider – som ofta varit en källa till konflikter i familjen – förväntas tas om hand av föräldrarna?

– Det bygger absolut på föräldrarnas aktiva engagemang och vi stöttar föräldrarna som ofta är otroligt stressade när de kommer hit. Alla måltidssituationer har varit en enorm stress och det påverkar hela familjen. Så det handlar mycket om att stärka och stärka föräldrarnas förmåga att klara av att mata sitt barn. Fokus ligger på att återta normaliteten i det. Sedan går man över till att få barnet på tåget. Då fokuserar du på hälsofaktorer och återgången till ett normalt liv.

Det finns trots allt fall där unga inte har sitt trygga familjenätverk. Hur gör man då?

– Det är väldigt olika. Det kan vara placerade barn eller barn som bor i familjehem, eller föräldrar som har egna problem. Men det finns nästan alltid en vuxen i barnets närhet som man försöker samarbeta med, eftersom det är ett barn.

Vad skulle du vilja säga till de patienter och anhöriga som är oroliga över denna övergång?

– Jag vill säga att det är tufft och att en ätstörning är ett enormt lidande både för patienten och för de anhöriga. Du kan ha kämpat med detta länge och det kan ha påverkat många delar av ditt sociala liv och skolgång. Vi är en verksamhet med lång erfarenhet av att behandla ätstörningar, mycket erfaren och kompetent personal och behandlingsmetoder som bygger på evidens och beprövad erfarenhet. Mitt övergripande budskap till gruppen är att det går att återhämta sig från ätstörningar. Det kommer att krävas arbete, men det är fullt möjligt att bli frisk.

Läs mer:

Ätstörningsvården håller på att ses över – “Detta borde ha gjorts tidigare”

Kritik mot ätstörningsvården – nu omorganiseras den

Sverige får nationella riktlinjer för ätstörningsvård