I Cilla Benkös kök finns en radioapparat, som i många andra svenska hem. Men den står där mest som en påminnelse om Sveriges Radios långa historia. Den första sändningen, med legendariske Sven Jerring vid mikrofonen, skedde redan på nyårsdagen 1925.
– Om sanningen ska fram slår jag sällan på den. Jag lyssnar mest på radio i mobilen, inte sällan med hörlurar, eller så bär jag runt telefonen mellan rummen, säger hon.
I framtiden räknar hon med att fler kommer att göra som hon, klicka på Sveriges Radio Play, SR:s egen app, som lanserades 2010. Framtiden för företaget är digital, inget snack om saken.
– Idag lyssnar miljoner svenskar fortfarande mest eller uteslutande på linjär radio i en radioapparat. Det blir en stor utmaning att inte tappa dem när de blir mer digitala, för det kommer de att bli. Sveriges Radio behöver bli mer digital tillsammans med dem.
Samtidigt understryker Cilla Benkö vikten av att alla i Sverige har en radio.
– Det står i “Om krisen eller kriget kommer”. Alla borde ha en radio, en vevradio eller en vanlig radio och gott om batterier till det. Om strömmen går är radion det enda som fungerar och Sveriges Radio har ett beredskapsuppdrag. P4 fortsätter att sända vid kris eller krig.
Jubileumsåret 2025 är något som Cilla Benkö ser fram emot, inte minst vill hon gå ut och träffa lyssnarna. Samtidigt vet hon att de kommer att fråga om året som SR har bakom sig. Ett sparkrav på 225 miljoner kronor har inneburit stora nedskärningar. I kölvattnet följde att flertalet program gick i graven och en stor omorganisation på Ekoredaktionen som skapade turbulens. Anställda där har vittnat om stress, sjukskrivningar och förtroendekris. Enligt Håkan Widman, sektionsordförande i Ekots Journalistklubb, har ingenting blivit bättre.
– Rent konkret är den nuvarande situationen, som mätningar i maj och igen i oktober understryker, att det lyser rött när det gäller frågor om stress och framför allt återhämtning. Många uppger att de inte kan göra något efter jobbet och kraschar i soffan när de kommer hem från jobbet. Vi hör om medlemmar som har förkortat arbetstiden för att klara sig. Andra orkar inte alls och sjukskriver sig. En del funderar på att sluta, säger han.
Från facklig sida har man begärt att arbetsgivaren ska anpassa villkoret till den kostym som besparingarna bantat ner. Antingen tar man bort arbetsuppgifter för att minska stressen, då många upplever att de inte hinner klara dagsschemat på arbetstid. Eller att man gör schemaändringar som gör scheman mindre betungande.
– Åtgärder har visserligen vidtagits under hösten, och fler kommer att sättas in framöver, för att minska trycket. Men än så länge har vi inte märkt någon egentlig förbättring. Men det kanske tar tid innan det märks? säger Håkan Widman.
Cilla Benkö erkänner att det har varit och fortfarande är en svår situation.
– Vi är 180 personer färre än när året började, det är klart att det märks. Vi har infört nya arbetssätt, det har fått konsekvenser och allt har ännu inte lagt sig. Det är för tidigt att säga vad de långsiktiga effekterna av åtstramningspaketet blir. Nu måste varje redaktion hitta ett hållbart sätt att arbeta framåt. Vi ska fortsätta ge publiken det innehåll de kan förvänta sig av oss, samtidigt ska arbetsmiljön på Sveriges Radio också vara bra.
Men den största prövningen för SR väntar fortfarande, enligt Cilla Benkö. Nästa år ska riksdagen rösta om regeringens public service-utredning som ska fastställa hur public service-uppdraget för SR, UR och SVT ska regleras och finansieras åren 2026–2033.
– Om det nuvarande förslaget går igenom kommer vi att kunna spara lika mycket som vi precis har gjort nu. I sådana fall skulle det innebära att upp till 400 jobb skulle försvinna på fyra år, inklusive det besparingspaket som vi just nu implementerar. Jag vågar inte ens tänka på vad det kommer att innebära. Jag vet att vi kommer att lösa det, vi måste. Men det blir en annan Sveriges Radio än vad vi nu kan erbjuda publiken. Vi kommer att behöva ta bort något större, det går inte att helt enkelt effektivisera en så stor besparing.
Cilla Benkös inställning är obotligt optimistisk, läget “anpassa sig eller förgås”, verkar vara i ryggmärgen. Men så leder hon sedan tolv år tillbaka också ett företag som dödförklarats så många gånger att hon tappat räkningen, och som ändå består.
– Vår styrka har alltid varit att vi hängt med i utvecklingen, inte sällan har vi till och med legat steget före publiken. Vi var till exempel bland de första i världen med poddar.
En annan styrka, fortsätter Cilla Benkö, är att företaget har hållit fast vid det de är bra på.
– Vi har satsat på att göra en sak ordentligt, istället för att göra tusen saker halvdant. Ljud är och kommer att förbli vår kärna. Sedan, när tävlingen är global och digital behöver vi förstås hjälp av text, bilder och video, men vi har aldrig försökt vara något vi inte är.
Bland SR:s 14 verkställande direktörer sedan starten 1925 har bara två suttit längre än Cilla Benkö. Om man ska tro henne så siktar hon på att bli ny rekordhållare på posten.
– Hade jag funderat på att sluta hade jag nog gjort det vid det här laget. Jag tycker fortfarande att det är ett fruktansvärt roligt jobb. Men beslutet är inte bara mitt. Jag måste ha fortsatt förtroende bland dem som är utsedda att bevaka Sveriges Radios intressen.
Läs mer:
Stor kris på Ekot – SR-profil sa upp sig
Stor oenighet om public service-utredningen
DN Debatt. “Stora skiljelinjer i synen på framtiden för offentliga tjänster”
I Cilla Benkös kök finns en radioapparat, som i många andra svenska hem. Men den står där mest som en påminnelse om Sveriges Radios långa historia. Den första sändningen, med legendariske Sven Jerring vid mikrofonen, skedde redan på nyårsdagen 1925.
– Om sanningen ska fram slår jag sällan på den. Jag lyssnar mest på radio i mobilen, inte sällan med hörlurar, eller så bär jag runt telefonen mellan rummen, säger hon.
I framtiden räknar hon med att fler kommer att göra som hon, klicka på Sveriges Radio Play, SR:s egen app, som lanserades 2010. Framtiden för företaget är digital, inget snack om saken.
– Idag lyssnar miljoner svenskar fortfarande mest eller uteslutande på linjär radio i en radioapparat. Det blir en stor utmaning att inte tappa dem när de blir mer digitala, för det kommer de att bli. Sveriges Radio behöver bli mer digital tillsammans med dem.
Samtidigt understryker Cilla Benkö vikten av att alla i Sverige har en radio.
– Det står i “Om krisen eller kriget kommer”. Alla borde ha en radio, en vevradio eller en vanlig radio och gott om batterier till det. Om strömmen går är radion det enda som fungerar och Sveriges Radio har ett beredskapsuppdrag. P4 fortsätter att sända vid kris eller krig.
Jubileumsåret 2025 är något som Cilla Benkö ser fram emot, inte minst vill hon gå ut och träffa lyssnarna. Samtidigt vet hon att de kommer att fråga om året som SR har bakom sig. Ett sparkrav på 225 miljoner kronor har inneburit stora nedskärningar. I kölvattnet följde att flertalet program gick i graven och en stor omorganisation på Ekoredaktionen som skapade turbulens. Anställda där har vittnat om stress, sjukskrivningar och förtroendekris. Enligt Håkan Widman, sektionsordförande i Ekots Journalistklubb, har ingenting blivit bättre.
– Rent konkret är den nuvarande situationen, som mätningar i maj och igen i oktober understryker, att det lyser rött när det gäller frågor om stress och framför allt återhämtning. Många uppger att de inte kan göra något efter jobbet och kraschar i soffan när de kommer hem från jobbet. Vi hör om medlemmar som har förkortat arbetstiden för att klara sig. Andra orkar inte alls och sjukskriver sig. En del funderar på att sluta, säger han.
Från facklig sida har man begärt att arbetsgivaren ska anpassa villkoret till den kostym som besparingarna bantat ner. Antingen tar man bort arbetsuppgifter för att minska stressen, då många upplever att de inte hinner klara dagsschemat på arbetstid. Eller att man gör schemaändringar som gör scheman mindre betungande.
– Åtgärder har visserligen vidtagits under hösten, och fler kommer att sättas in framöver, för att minska trycket. Men än så länge har vi inte märkt någon egentlig förbättring. Men det kanske tar tid innan det märks? säger Håkan Widman.
Cilla Benkö erkänner att det har varit och fortfarande är en svår situation.
– Vi är 180 personer färre än när året började, det är klart att det märks. Vi har infört nya arbetssätt, det har fått konsekvenser och allt har ännu inte lagt sig. Det är för tidigt att säga vad de långsiktiga effekterna av åtstramningspaketet blir. Nu måste varje redaktion hitta ett hållbart sätt att arbeta framåt. Vi ska fortsätta ge publiken det innehåll de kan förvänta sig av oss, samtidigt ska arbetsmiljön på Sveriges Radio också vara bra.
Men den största prövningen för SR väntar fortfarande, enligt Cilla Benkö. Nästa år ska riksdagen rösta om regeringens public service-utredning som ska fastställa hur public service-uppdraget för SR, UR och SVT ska regleras och finansieras åren 2026–2033.
– Om det nuvarande förslaget går igenom kommer vi att kunna spara lika mycket som vi precis har gjort nu. I sådana fall skulle det innebära att upp till 400 jobb skulle försvinna på fyra år, inklusive det besparingspaket som vi just nu implementerar. Jag vågar inte ens tänka på vad det kommer att innebära. Jag vet att vi kommer att lösa det, vi måste. Men det blir en annan Sveriges Radio än vad vi nu kan erbjuda publiken. Vi kommer att behöva ta bort något större, det går inte att helt enkelt effektivisera en så stor besparing.
Cilla Benkös inställning är obotligt optimistisk, läget “anpassa sig eller förgås”, verkar vara i ryggmärgen. Men så leder hon sedan tolv år tillbaka också ett företag som dödförklarats så många gånger att hon tappat räkningen, och som ändå består.
– Vår styrka har alltid varit att vi hängt med i utvecklingen, inte sällan har vi till och med legat steget före publiken. Vi var till exempel bland de första i världen med poddar.
En annan styrka, fortsätter Cilla Benkö, är att företaget har hållit fast vid det de är bra på.
– Vi har satsat på att göra en sak ordentligt, istället för att göra tusen saker halvdant. Ljud är och kommer att förbli vår kärna. Sedan, när tävlingen är global och digital behöver vi förstås hjälp av text, bilder och video, men vi har aldrig försökt vara något vi inte är.
Bland SR:s 14 verkställande direktörer sedan starten 1925 har bara två suttit längre än Cilla Benkö. Om man ska tro henne så siktar hon på att bli ny rekordhållare på posten.
– Hade jag funderat på att sluta hade jag nog gjort det vid det här laget. Jag tycker fortfarande att det är ett fruktansvärt roligt jobb. Men beslutet är inte bara mitt. Jag måste ha fortsatt förtroende bland dem som är utsedda att bevaka Sveriges Radios intressen.
Läs mer:
Stor kris på Ekot – SR-profil sa upp sig
Stor oenighet om public service-utredningen
DN Debatt. “Stora skiljelinjer i synen på framtiden för offentliga tjänster”
I Cilla Benkös kök finns en radioapparat, som i många andra svenska hem. Men den står där mest som en påminnelse om Sveriges Radios långa historia. Den första sändningen, med legendariske Sven Jerring vid mikrofonen, skedde redan på nyårsdagen 1925.
– Om sanningen ska fram slår jag sällan på den. Jag lyssnar mest på radio i mobilen, inte sällan med hörlurar, eller så bär jag runt telefonen mellan rummen, säger hon.
I framtiden räknar hon med att fler kommer att göra som hon, klicka på Sveriges Radio Play, SR:s egen app, som lanserades 2010. Framtiden för företaget är digital, inget snack om saken.
– Idag lyssnar miljoner svenskar fortfarande mest eller uteslutande på linjär radio i en radioapparat. Det blir en stor utmaning att inte tappa dem när de blir mer digitala, för det kommer de att bli. Sveriges Radio behöver bli mer digital tillsammans med dem.
Samtidigt understryker Cilla Benkö vikten av att alla i Sverige har en radio.
– Det står i “Om krisen eller kriget kommer”. Alla borde ha en radio, en vevradio eller en vanlig radio och gott om batterier till det. Om strömmen går är radion det enda som fungerar och Sveriges Radio har ett beredskapsuppdrag. P4 fortsätter att sända vid kris eller krig.
Jubileumsåret 2025 är något som Cilla Benkö ser fram emot, inte minst vill hon gå ut och träffa lyssnarna. Samtidigt vet hon att de kommer att fråga om året som SR har bakom sig. Ett sparkrav på 225 miljoner kronor har inneburit stora nedskärningar. I kölvattnet följde att flertalet program gick i graven och en stor omorganisation på Ekoredaktionen som skapade turbulens. Anställda där har vittnat om stress, sjukskrivningar och förtroendekris. Enligt Håkan Widman, sektionsordförande i Ekots Journalistklubb, har ingenting blivit bättre.
– Rent konkret är den nuvarande situationen, som mätningar i maj och igen i oktober understryker, att det lyser rött när det gäller frågor om stress och framför allt återhämtning. Många uppger att de inte kan göra något efter jobbet och kraschar i soffan när de kommer hem från jobbet. Vi hör om medlemmar som har förkortat arbetstiden för att klara sig. Andra orkar inte alls och sjukskriver sig. En del funderar på att sluta, säger han.
Från facklig sida har man begärt att arbetsgivaren ska anpassa villkoret till den kostym som besparingarna bantat ner. Antingen tar man bort arbetsuppgifter för att minska stressen, då många upplever att de inte hinner klara dagsschemat på arbetstid. Eller att man gör schemaändringar som gör scheman mindre betungande.
– Åtgärder har visserligen vidtagits under hösten, och fler kommer att sättas in framöver, för att minska trycket. Men än så länge har vi inte märkt någon egentlig förbättring. Men det kanske tar tid innan det märks? säger Håkan Widman.
Cilla Benkö erkänner att det har varit och fortfarande är en svår situation.
– Vi är 180 personer färre än när året började, det är klart att det märks. Vi har infört nya arbetssätt, det har fått konsekvenser och allt har ännu inte lagt sig. Det är för tidigt att säga vad de långsiktiga effekterna av åtstramningspaketet blir. Nu måste varje redaktion hitta ett hållbart sätt att arbeta framåt. Vi ska fortsätta ge publiken det innehåll de kan förvänta sig av oss, samtidigt ska arbetsmiljön på Sveriges Radio också vara bra.
Men den största prövningen för SR väntar fortfarande, enligt Cilla Benkö. Nästa år ska riksdagen rösta om regeringens public service-utredning som ska fastställa hur public service-uppdraget för SR, UR och SVT ska regleras och finansieras åren 2026–2033.
– Om det nuvarande förslaget går igenom kommer vi att kunna spara lika mycket som vi precis har gjort nu. I sådana fall skulle det innebära att upp till 400 jobb skulle försvinna på fyra år, inklusive det besparingspaket som vi just nu implementerar. Jag vågar inte ens tänka på vad det kommer att innebära. Jag vet att vi kommer att lösa det, vi måste. Men det blir en annan Sveriges Radio än vad vi nu kan erbjuda publiken. Vi kommer att behöva ta bort något större, det går inte att helt enkelt effektivisera en så stor besparing.
Cilla Benkös inställning är obotligt optimistisk, läget “anpassa sig eller förgås”, verkar vara i ryggmärgen. Men så leder hon sedan tolv år tillbaka också ett företag som dödförklarats så många gånger att hon tappat räkningen, och som ändå består.
– Vår styrka har alltid varit att vi hängt med i utvecklingen, inte sällan har vi till och med legat steget före publiken. Vi var till exempel bland de första i världen med poddar.
En annan styrka, fortsätter Cilla Benkö, är att företaget har hållit fast vid det de är bra på.
– Vi har satsat på att göra en sak ordentligt, istället för att göra tusen saker halvdant. Ljud är och kommer att förbli vår kärna. Sedan, när tävlingen är global och digital behöver vi förstås hjälp av text, bilder och video, men vi har aldrig försökt vara något vi inte är.
Bland SR:s 14 verkställande direktörer sedan starten 1925 har bara två suttit längre än Cilla Benkö. Om man ska tro henne så siktar hon på att bli ny rekordhållare på posten.
– Hade jag funderat på att sluta hade jag nog gjort det vid det här laget. Jag tycker fortfarande att det är ett fruktansvärt roligt jobb. Men beslutet är inte bara mitt. Jag måste ha fortsatt förtroende bland dem som är utsedda att bevaka Sveriges Radios intressen.
Läs mer:
Stor kris på Ekot – SR-profil sa upp sig
Stor oenighet om public service-utredningen
DN Debatt. “Stora skiljelinjer i synen på framtiden för offentliga tjänster”
I Cilla Benkös kök finns en radioapparat, som i många andra svenska hem. Men den står där mest som en påminnelse om Sveriges Radios långa historia. Den första sändningen, med legendariske Sven Jerring vid mikrofonen, skedde redan på nyårsdagen 1925.
– Om sanningen ska fram slår jag sällan på den. Jag lyssnar mest på radio i mobilen, inte sällan med hörlurar, eller så bär jag runt telefonen mellan rummen, säger hon.
I framtiden räknar hon med att fler kommer att göra som hon, klicka på Sveriges Radio Play, SR:s egen app, som lanserades 2010. Framtiden för företaget är digital, inget snack om saken.
– Idag lyssnar miljoner svenskar fortfarande mest eller uteslutande på linjär radio i en radioapparat. Det blir en stor utmaning att inte tappa dem när de blir mer digitala, för det kommer de att bli. Sveriges Radio behöver bli mer digital tillsammans med dem.
Samtidigt understryker Cilla Benkö vikten av att alla i Sverige har en radio.
– Det står i “Om krisen eller kriget kommer”. Alla borde ha en radio, en vevradio eller en vanlig radio och gott om batterier till det. Om strömmen går är radion det enda som fungerar och Sveriges Radio har ett beredskapsuppdrag. P4 fortsätter att sända vid kris eller krig.
Jubileumsåret 2025 är något som Cilla Benkö ser fram emot, inte minst vill hon gå ut och träffa lyssnarna. Samtidigt vet hon att de kommer att fråga om året som SR har bakom sig. Ett sparkrav på 225 miljoner kronor har inneburit stora nedskärningar. I kölvattnet följde att flertalet program gick i graven och en stor omorganisation på Ekoredaktionen som skapade turbulens. Anställda där har vittnat om stress, sjukskrivningar och förtroendekris. Enligt Håkan Widman, sektionsordförande i Ekots Journalistklubb, har ingenting blivit bättre.
– Rent konkret är den nuvarande situationen, som mätningar i maj och igen i oktober understryker, att det lyser rött när det gäller frågor om stress och framför allt återhämtning. Många uppger att de inte kan göra något efter jobbet och kraschar i soffan när de kommer hem från jobbet. Vi hör om medlemmar som har förkortat arbetstiden för att klara sig. Andra orkar inte alls och sjukskriver sig. En del funderar på att sluta, säger han.
Från facklig sida har man begärt att arbetsgivaren ska anpassa villkoret till den kostym som besparingarna bantat ner. Antingen tar man bort arbetsuppgifter för att minska stressen, då många upplever att de inte hinner klara dagsschemat på arbetstid. Eller att man gör schemaändringar som gör scheman mindre betungande.
– Åtgärder har visserligen vidtagits under hösten, och fler kommer att sättas in framöver, för att minska trycket. Men än så länge har vi inte märkt någon egentlig förbättring. Men det kanske tar tid innan det märks? säger Håkan Widman.
Cilla Benkö erkänner att det har varit och fortfarande är en svår situation.
– Vi är 180 personer färre än när året började, det är klart att det märks. Vi har infört nya arbetssätt, det har fått konsekvenser och allt har ännu inte lagt sig. Det är för tidigt att säga vad de långsiktiga effekterna av åtstramningspaketet blir. Nu måste varje redaktion hitta ett hållbart sätt att arbeta framåt. Vi ska fortsätta ge publiken det innehåll de kan förvänta sig av oss, samtidigt ska arbetsmiljön på Sveriges Radio också vara bra.
Men den största prövningen för SR väntar fortfarande, enligt Cilla Benkö. Nästa år ska riksdagen rösta om regeringens public service-utredning som ska fastställa hur public service-uppdraget för SR, UR och SVT ska regleras och finansieras åren 2026–2033.
– Om det nuvarande förslaget går igenom kommer vi att kunna spara lika mycket som vi precis har gjort nu. I sådana fall skulle det innebära att upp till 400 jobb skulle försvinna på fyra år, inklusive det besparingspaket som vi just nu implementerar. Jag vågar inte ens tänka på vad det kommer att innebära. Jag vet att vi kommer att lösa det, vi måste. Men det blir en annan Sveriges Radio än vad vi nu kan erbjuda publiken. Vi kommer att behöva ta bort något större, det går inte att helt enkelt effektivisera en så stor besparing.
Cilla Benkös inställning är obotligt optimistisk, läget “anpassa sig eller förgås”, verkar vara i ryggmärgen. Men så leder hon sedan tolv år tillbaka också ett företag som dödförklarats så många gånger att hon tappat räkningen, och som ändå består.
– Vår styrka har alltid varit att vi hängt med i utvecklingen, inte sällan har vi till och med legat steget före publiken. Vi var till exempel bland de första i världen med poddar.
En annan styrka, fortsätter Cilla Benkö, är att företaget har hållit fast vid det de är bra på.
– Vi har satsat på att göra en sak ordentligt, istället för att göra tusen saker halvdant. Ljud är och kommer att förbli vår kärna. Sedan, när tävlingen är global och digital behöver vi förstås hjälp av text, bilder och video, men vi har aldrig försökt vara något vi inte är.
Bland SR:s 14 verkställande direktörer sedan starten 1925 har bara två suttit längre än Cilla Benkö. Om man ska tro henne så siktar hon på att bli ny rekordhållare på posten.
– Hade jag funderat på att sluta hade jag nog gjort det vid det här laget. Jag tycker fortfarande att det är ett fruktansvärt roligt jobb. Men beslutet är inte bara mitt. Jag måste ha fortsatt förtroende bland dem som är utsedda att bevaka Sveriges Radios intressen.
Läs mer:
Stor kris på Ekot – SR-profil sa upp sig
Stor oenighet om public service-utredningen
DN Debatt. “Stora skiljelinjer i synen på framtiden för offentliga tjänster”
I Cilla Benkös kök finns en radioapparat, som i många andra svenska hem. Men den står där mest som en påminnelse om Sveriges Radios långa historia. Den första sändningen, med legendariske Sven Jerring vid mikrofonen, skedde redan på nyårsdagen 1925.
– Om sanningen ska fram slår jag sällan på den. Jag lyssnar mest på radio i mobilen, inte sällan med hörlurar, eller så bär jag runt telefonen mellan rummen, säger hon.
I framtiden räknar hon med att fler kommer att göra som hon, klicka på Sveriges Radio Play, SR:s egen app, som lanserades 2010. Framtiden för företaget är digital, inget snack om saken.
– Idag lyssnar miljoner svenskar fortfarande mest eller uteslutande på linjär radio i en radioapparat. Det blir en stor utmaning att inte tappa dem när de blir mer digitala, för det kommer de att bli. Sveriges Radio behöver bli mer digital tillsammans med dem.
Samtidigt understryker Cilla Benkö vikten av att alla i Sverige har en radio.
– Det står i “Om krisen eller kriget kommer”. Alla borde ha en radio, en vevradio eller en vanlig radio och gott om batterier till det. Om strömmen går är radion det enda som fungerar och Sveriges Radio har ett beredskapsuppdrag. P4 fortsätter att sända vid kris eller krig.
Jubileumsåret 2025 är något som Cilla Benkö ser fram emot, inte minst vill hon gå ut och träffa lyssnarna. Samtidigt vet hon att de kommer att fråga om året som SR har bakom sig. Ett sparkrav på 225 miljoner kronor har inneburit stora nedskärningar. I kölvattnet följde att flertalet program gick i graven och en stor omorganisation på Ekoredaktionen som skapade turbulens. Anställda där har vittnat om stress, sjukskrivningar och förtroendekris. Enligt Håkan Widman, sektionsordförande i Ekots Journalistklubb, har ingenting blivit bättre.
– Rent konkret är den nuvarande situationen, som mätningar i maj och igen i oktober understryker, att det lyser rött när det gäller frågor om stress och framför allt återhämtning. Många uppger att de inte kan göra något efter jobbet och kraschar i soffan när de kommer hem från jobbet. Vi hör om medlemmar som har förkortat arbetstiden för att klara sig. Andra orkar inte alls och sjukskriver sig. En del funderar på att sluta, säger han.
Från facklig sida har man begärt att arbetsgivaren ska anpassa villkoret till den kostym som besparingarna bantat ner. Antingen tar man bort arbetsuppgifter för att minska stressen, då många upplever att de inte hinner klara dagsschemat på arbetstid. Eller att man gör schemaändringar som gör scheman mindre betungande.
– Åtgärder har visserligen vidtagits under hösten, och fler kommer att sättas in framöver, för att minska trycket. Men än så länge har vi inte märkt någon egentlig förbättring. Men det kanske tar tid innan det märks? säger Håkan Widman.
Cilla Benkö erkänner att det har varit och fortfarande är en svår situation.
– Vi är 180 personer färre än när året började, det är klart att det märks. Vi har infört nya arbetssätt, det har fått konsekvenser och allt har ännu inte lagt sig. Det är för tidigt att säga vad de långsiktiga effekterna av åtstramningspaketet blir. Nu måste varje redaktion hitta ett hållbart sätt att arbeta framåt. Vi ska fortsätta ge publiken det innehåll de kan förvänta sig av oss, samtidigt ska arbetsmiljön på Sveriges Radio också vara bra.
Men den största prövningen för SR väntar fortfarande, enligt Cilla Benkö. Nästa år ska riksdagen rösta om regeringens public service-utredning som ska fastställa hur public service-uppdraget för SR, UR och SVT ska regleras och finansieras åren 2026–2033.
– Om det nuvarande förslaget går igenom kommer vi att kunna spara lika mycket som vi precis har gjort nu. I sådana fall skulle det innebära att upp till 400 jobb skulle försvinna på fyra år, inklusive det besparingspaket som vi just nu implementerar. Jag vågar inte ens tänka på vad det kommer att innebära. Jag vet att vi kommer att lösa det, vi måste. Men det blir en annan Sveriges Radio än vad vi nu kan erbjuda publiken. Vi kommer att behöva ta bort något större, det går inte att helt enkelt effektivisera en så stor besparing.
Cilla Benkös inställning är obotligt optimistisk, läget “anpassa sig eller förgås”, verkar vara i ryggmärgen. Men så leder hon sedan tolv år tillbaka också ett företag som dödförklarats så många gånger att hon tappat räkningen, och som ändå består.
– Vår styrka har alltid varit att vi hängt med i utvecklingen, inte sällan har vi till och med legat steget före publiken. Vi var till exempel bland de första i världen med poddar.
En annan styrka, fortsätter Cilla Benkö, är att företaget har hållit fast vid det de är bra på.
– Vi har satsat på att göra en sak ordentligt, istället för att göra tusen saker halvdant. Ljud är och kommer att förbli vår kärna. Sedan, när tävlingen är global och digital behöver vi förstås hjälp av text, bilder och video, men vi har aldrig försökt vara något vi inte är.
Bland SR:s 14 verkställande direktörer sedan starten 1925 har bara två suttit längre än Cilla Benkö. Om man ska tro henne så siktar hon på att bli ny rekordhållare på posten.
– Hade jag funderat på att sluta hade jag nog gjort det vid det här laget. Jag tycker fortfarande att det är ett fruktansvärt roligt jobb. Men beslutet är inte bara mitt. Jag måste ha fortsatt förtroende bland dem som är utsedda att bevaka Sveriges Radios intressen.
Läs mer:
Stor kris på Ekot – SR-profil sa upp sig
Stor oenighet om public service-utredningen
DN Debatt. “Stora skiljelinjer i synen på framtiden för offentliga tjänster”
I Cilla Benkös kök finns en radioapparat, som i många andra svenska hem. Men den står där mest som en påminnelse om Sveriges Radios långa historia. Den första sändningen, med legendariske Sven Jerring vid mikrofonen, skedde redan på nyårsdagen 1925.
– Om sanningen ska fram slår jag sällan på den. Jag lyssnar mest på radio i mobilen, inte sällan med hörlurar, eller så bär jag runt telefonen mellan rummen, säger hon.
I framtiden räknar hon med att fler kommer att göra som hon, klicka på Sveriges Radio Play, SR:s egen app, som lanserades 2010. Framtiden för företaget är digital, inget snack om saken.
– Idag lyssnar miljoner svenskar fortfarande mest eller uteslutande på linjär radio i en radioapparat. Det blir en stor utmaning att inte tappa dem när de blir mer digitala, för det kommer de att bli. Sveriges Radio behöver bli mer digital tillsammans med dem.
Samtidigt understryker Cilla Benkö vikten av att alla i Sverige har en radio.
– Det står i “Om krisen eller kriget kommer”. Alla borde ha en radio, en vevradio eller en vanlig radio och gott om batterier till det. Om strömmen går är radion det enda som fungerar och Sveriges Radio har ett beredskapsuppdrag. P4 fortsätter att sända vid kris eller krig.
Jubileumsåret 2025 är något som Cilla Benkö ser fram emot, inte minst vill hon gå ut och träffa lyssnarna. Samtidigt vet hon att de kommer att fråga om året som SR har bakom sig. Ett sparkrav på 225 miljoner kronor har inneburit stora nedskärningar. I kölvattnet följde att flertalet program gick i graven och en stor omorganisation på Ekoredaktionen som skapade turbulens. Anställda där har vittnat om stress, sjukskrivningar och förtroendekris. Enligt Håkan Widman, sektionsordförande i Ekots Journalistklubb, har ingenting blivit bättre.
– Rent konkret är den nuvarande situationen, som mätningar i maj och igen i oktober understryker, att det lyser rött när det gäller frågor om stress och framför allt återhämtning. Många uppger att de inte kan göra något efter jobbet och kraschar i soffan när de kommer hem från jobbet. Vi hör om medlemmar som har förkortat arbetstiden för att klara sig. Andra orkar inte alls och sjukskriver sig. En del funderar på att sluta, säger han.
Från facklig sida har man begärt att arbetsgivaren ska anpassa villkoret till den kostym som besparingarna bantat ner. Antingen tar man bort arbetsuppgifter för att minska stressen, då många upplever att de inte hinner klara dagsschemat på arbetstid. Eller att man gör schemaändringar som gör scheman mindre betungande.
– Åtgärder har visserligen vidtagits under hösten, och fler kommer att sättas in framöver, för att minska trycket. Men än så länge har vi inte märkt någon egentlig förbättring. Men det kanske tar tid innan det märks? säger Håkan Widman.
Cilla Benkö erkänner att det har varit och fortfarande är en svår situation.
– Vi är 180 personer färre än när året började, det är klart att det märks. Vi har infört nya arbetssätt, det har fått konsekvenser och allt har ännu inte lagt sig. Det är för tidigt att säga vad de långsiktiga effekterna av åtstramningspaketet blir. Nu måste varje redaktion hitta ett hållbart sätt att arbeta framåt. Vi ska fortsätta ge publiken det innehåll de kan förvänta sig av oss, samtidigt ska arbetsmiljön på Sveriges Radio också vara bra.
Men den största prövningen för SR väntar fortfarande, enligt Cilla Benkö. Nästa år ska riksdagen rösta om regeringens public service-utredning som ska fastställa hur public service-uppdraget för SR, UR och SVT ska regleras och finansieras åren 2026–2033.
– Om det nuvarande förslaget går igenom kommer vi att kunna spara lika mycket som vi precis har gjort nu. I sådana fall skulle det innebära att upp till 400 jobb skulle försvinna på fyra år, inklusive det besparingspaket som vi just nu implementerar. Jag vågar inte ens tänka på vad det kommer att innebära. Jag vet att vi kommer att lösa det, vi måste. Men det blir en annan Sveriges Radio än vad vi nu kan erbjuda publiken. Vi kommer att behöva ta bort något större, det går inte att helt enkelt effektivisera en så stor besparing.
Cilla Benkös inställning är obotligt optimistisk, läget “anpassa sig eller förgås”, verkar vara i ryggmärgen. Men så leder hon sedan tolv år tillbaka också ett företag som dödförklarats så många gånger att hon tappat räkningen, och som ändå består.
– Vår styrka har alltid varit att vi hängt med i utvecklingen, inte sällan har vi till och med legat steget före publiken. Vi var till exempel bland de första i världen med poddar.
En annan styrka, fortsätter Cilla Benkö, är att företaget har hållit fast vid det de är bra på.
– Vi har satsat på att göra en sak ordentligt, istället för att göra tusen saker halvdant. Ljud är och kommer att förbli vår kärna. Sedan, när tävlingen är global och digital behöver vi förstås hjälp av text, bilder och video, men vi har aldrig försökt vara något vi inte är.
Bland SR:s 14 verkställande direktörer sedan starten 1925 har bara två suttit längre än Cilla Benkö. Om man ska tro henne så siktar hon på att bli ny rekordhållare på posten.
– Hade jag funderat på att sluta hade jag nog gjort det vid det här laget. Jag tycker fortfarande att det är ett fruktansvärt roligt jobb. Men beslutet är inte bara mitt. Jag måste ha fortsatt förtroende bland dem som är utsedda att bevaka Sveriges Radios intressen.
Läs mer:
Stor kris på Ekot – SR-profil sa upp sig
Stor oenighet om public service-utredningen
DN Debatt. “Stora skiljelinjer i synen på framtiden för offentliga tjänster”
I Cilla Benkös kök finns en radioapparat, som i många andra svenska hem. Men den står där mest som en påminnelse om Sveriges Radios långa historia. Den första sändningen, med legendariske Sven Jerring vid mikrofonen, skedde redan på nyårsdagen 1925.
– Om sanningen ska fram slår jag sällan på den. Jag lyssnar mest på radio i mobilen, inte sällan med hörlurar, eller så bär jag runt telefonen mellan rummen, säger hon.
I framtiden räknar hon med att fler kommer att göra som hon, klicka på Sveriges Radio Play, SR:s egen app, som lanserades 2010. Framtiden för företaget är digital, inget snack om saken.
– Idag lyssnar miljoner svenskar fortfarande mest eller uteslutande på linjär radio i en radioapparat. Det blir en stor utmaning att inte tappa dem när de blir mer digitala, för det kommer de att bli. Sveriges Radio behöver bli mer digital tillsammans med dem.
Samtidigt understryker Cilla Benkö vikten av att alla i Sverige har en radio.
– Det står i “Om krisen eller kriget kommer”. Alla borde ha en radio, en vevradio eller en vanlig radio och gott om batterier till det. Om strömmen går är radion det enda som fungerar och Sveriges Radio har ett beredskapsuppdrag. P4 fortsätter att sända vid kris eller krig.
Jubileumsåret 2025 är något som Cilla Benkö ser fram emot, inte minst vill hon gå ut och träffa lyssnarna. Samtidigt vet hon att de kommer att fråga om året som SR har bakom sig. Ett sparkrav på 225 miljoner kronor har inneburit stora nedskärningar. I kölvattnet följde att flertalet program gick i graven och en stor omorganisation på Ekoredaktionen som skapade turbulens. Anställda där har vittnat om stress, sjukskrivningar och förtroendekris. Enligt Håkan Widman, sektionsordförande i Ekots Journalistklubb, har ingenting blivit bättre.
– Rent konkret är den nuvarande situationen, som mätningar i maj och igen i oktober understryker, att det lyser rött när det gäller frågor om stress och framför allt återhämtning. Många uppger att de inte kan göra något efter jobbet och kraschar i soffan när de kommer hem från jobbet. Vi hör om medlemmar som har förkortat arbetstiden för att klara sig. Andra orkar inte alls och sjukskriver sig. En del funderar på att sluta, säger han.
Från facklig sida har man begärt att arbetsgivaren ska anpassa villkoret till den kostym som besparingarna bantat ner. Antingen tar man bort arbetsuppgifter för att minska stressen, då många upplever att de inte hinner klara dagsschemat på arbetstid. Eller att man gör schemaändringar som gör scheman mindre betungande.
– Åtgärder har visserligen vidtagits under hösten, och fler kommer att sättas in framöver, för att minska trycket. Men än så länge har vi inte märkt någon egentlig förbättring. Men det kanske tar tid innan det märks? säger Håkan Widman.
Cilla Benkö erkänner att det har varit och fortfarande är en svår situation.
– Vi är 180 personer färre än när året började, det är klart att det märks. Vi har infört nya arbetssätt, det har fått konsekvenser och allt har ännu inte lagt sig. Det är för tidigt att säga vad de långsiktiga effekterna av åtstramningspaketet blir. Nu måste varje redaktion hitta ett hållbart sätt att arbeta framåt. Vi ska fortsätta ge publiken det innehåll de kan förvänta sig av oss, samtidigt ska arbetsmiljön på Sveriges Radio också vara bra.
Men den största prövningen för SR väntar fortfarande, enligt Cilla Benkö. Nästa år ska riksdagen rösta om regeringens public service-utredning som ska fastställa hur public service-uppdraget för SR, UR och SVT ska regleras och finansieras åren 2026–2033.
– Om det nuvarande förslaget går igenom kommer vi att kunna spara lika mycket som vi precis har gjort nu. I sådana fall skulle det innebära att upp till 400 jobb skulle försvinna på fyra år, inklusive det besparingspaket som vi just nu implementerar. Jag vågar inte ens tänka på vad det kommer att innebära. Jag vet att vi kommer att lösa det, vi måste. Men det blir en annan Sveriges Radio än vad vi nu kan erbjuda publiken. Vi kommer att behöva ta bort något större, det går inte att helt enkelt effektivisera en så stor besparing.
Cilla Benkös inställning är obotligt optimistisk, läget “anpassa sig eller förgås”, verkar vara i ryggmärgen. Men så leder hon sedan tolv år tillbaka också ett företag som dödförklarats så många gånger att hon tappat räkningen, och som ändå består.
– Vår styrka har alltid varit att vi hängt med i utvecklingen, inte sällan har vi till och med legat steget före publiken. Vi var till exempel bland de första i världen med poddar.
En annan styrka, fortsätter Cilla Benkö, är att företaget har hållit fast vid det de är bra på.
– Vi har satsat på att göra en sak ordentligt, istället för att göra tusen saker halvdant. Ljud är och kommer att förbli vår kärna. Sedan, när tävlingen är global och digital behöver vi förstås hjälp av text, bilder och video, men vi har aldrig försökt vara något vi inte är.
Bland SR:s 14 verkställande direktörer sedan starten 1925 har bara två suttit längre än Cilla Benkö. Om man ska tro henne så siktar hon på att bli ny rekordhållare på posten.
– Hade jag funderat på att sluta hade jag nog gjort det vid det här laget. Jag tycker fortfarande att det är ett fruktansvärt roligt jobb. Men beslutet är inte bara mitt. Jag måste ha fortsatt förtroende bland dem som är utsedda att bevaka Sveriges Radios intressen.
Läs mer:
Stor kris på Ekot – SR-profil sa upp sig
Stor oenighet om public service-utredningen
DN Debatt. “Stora skiljelinjer i synen på framtiden för offentliga tjänster”
I Cilla Benkös kök finns en radioapparat, som i många andra svenska hem. Men den står där mest som en påminnelse om Sveriges Radios långa historia. Den första sändningen, med legendariske Sven Jerring vid mikrofonen, skedde redan på nyårsdagen 1925.
– Om sanningen ska fram slår jag sällan på den. Jag lyssnar mest på radio i mobilen, inte sällan med hörlurar, eller så bär jag runt telefonen mellan rummen, säger hon.
I framtiden räknar hon med att fler kommer att göra som hon, klicka på Sveriges Radio Play, SR:s egen app, som lanserades 2010. Framtiden för företaget är digital, inget snack om saken.
– Idag lyssnar miljoner svenskar fortfarande mest eller uteslutande på linjär radio i en radioapparat. Det blir en stor utmaning att inte tappa dem när de blir mer digitala, för det kommer de att bli. Sveriges Radio behöver bli mer digital tillsammans med dem.
Samtidigt understryker Cilla Benkö vikten av att alla i Sverige har en radio.
– Det står i “Om krisen eller kriget kommer”. Alla borde ha en radio, en vevradio eller en vanlig radio och gott om batterier till det. Om strömmen går är radion det enda som fungerar och Sveriges Radio har ett beredskapsuppdrag. P4 fortsätter att sända vid kris eller krig.
Jubileumsåret 2025 är något som Cilla Benkö ser fram emot, inte minst vill hon gå ut och träffa lyssnarna. Samtidigt vet hon att de kommer att fråga om året som SR har bakom sig. Ett sparkrav på 225 miljoner kronor har inneburit stora nedskärningar. I kölvattnet följde att flertalet program gick i graven och en stor omorganisation på Ekoredaktionen som skapade turbulens. Anställda där har vittnat om stress, sjukskrivningar och förtroendekris. Enligt Håkan Widman, sektionsordförande i Ekots Journalistklubb, har ingenting blivit bättre.
– Rent konkret är den nuvarande situationen, som mätningar i maj och igen i oktober understryker, att det lyser rött när det gäller frågor om stress och framför allt återhämtning. Många uppger att de inte kan göra något efter jobbet och kraschar i soffan när de kommer hem från jobbet. Vi hör om medlemmar som har förkortat arbetstiden för att klara sig. Andra orkar inte alls och sjukskriver sig. En del funderar på att sluta, säger han.
Från facklig sida har man begärt att arbetsgivaren ska anpassa villkoret till den kostym som besparingarna bantat ner. Antingen tar man bort arbetsuppgifter för att minska stressen, då många upplever att de inte hinner klara dagsschemat på arbetstid. Eller att man gör schemaändringar som gör scheman mindre betungande.
– Åtgärder har visserligen vidtagits under hösten, och fler kommer att sättas in framöver, för att minska trycket. Men än så länge har vi inte märkt någon egentlig förbättring. Men det kanske tar tid innan det märks? säger Håkan Widman.
Cilla Benkö erkänner att det har varit och fortfarande är en svår situation.
– Vi är 180 personer färre än när året började, det är klart att det märks. Vi har infört nya arbetssätt, det har fått konsekvenser och allt har ännu inte lagt sig. Det är för tidigt att säga vad de långsiktiga effekterna av åtstramningspaketet blir. Nu måste varje redaktion hitta ett hållbart sätt att arbeta framåt. Vi ska fortsätta ge publiken det innehåll de kan förvänta sig av oss, samtidigt ska arbetsmiljön på Sveriges Radio också vara bra.
Men den största prövningen för SR väntar fortfarande, enligt Cilla Benkö. Nästa år ska riksdagen rösta om regeringens public service-utredning som ska fastställa hur public service-uppdraget för SR, UR och SVT ska regleras och finansieras åren 2026–2033.
– Om det nuvarande förslaget går igenom kommer vi att kunna spara lika mycket som vi precis har gjort nu. I sådana fall skulle det innebära att upp till 400 jobb skulle försvinna på fyra år, inklusive det besparingspaket som vi just nu implementerar. Jag vågar inte ens tänka på vad det kommer att innebära. Jag vet att vi kommer att lösa det, vi måste. Men det blir en annan Sveriges Radio än vad vi nu kan erbjuda publiken. Vi kommer att behöva ta bort något större, det går inte att helt enkelt effektivisera en så stor besparing.
Cilla Benkös inställning är obotligt optimistisk, läget “anpassa sig eller förgås”, verkar vara i ryggmärgen. Men så leder hon sedan tolv år tillbaka också ett företag som dödförklarats så många gånger att hon tappat räkningen, och som ändå består.
– Vår styrka har alltid varit att vi hängt med i utvecklingen, inte sällan har vi till och med legat steget före publiken. Vi var till exempel bland de första i världen med poddar.
En annan styrka, fortsätter Cilla Benkö, är att företaget har hållit fast vid det de är bra på.
– Vi har satsat på att göra en sak ordentligt, istället för att göra tusen saker halvdant. Ljud är och kommer att förbli vår kärna. Sedan, när tävlingen är global och digital behöver vi förstås hjälp av text, bilder och video, men vi har aldrig försökt vara något vi inte är.
Bland SR:s 14 verkställande direktörer sedan starten 1925 har bara två suttit längre än Cilla Benkö. Om man ska tro henne så siktar hon på att bli ny rekordhållare på posten.
– Hade jag funderat på att sluta hade jag nog gjort det vid det här laget. Jag tycker fortfarande att det är ett fruktansvärt roligt jobb. Men beslutet är inte bara mitt. Jag måste ha fortsatt förtroende bland dem som är utsedda att bevaka Sveriges Radios intressen.
Läs mer:
Stor kris på Ekot – SR-profil sa upp sig
Stor oenighet om public service-utredningen
DN Debatt. “Stora skiljelinjer i synen på framtiden för offentliga tjänster”
