Fler unga söker efter tro: ”Vill känna tillhörighet”

När över 11 000 svenska unga får säga vad som blir nästa års stora trend är tron ​​på högre makter ett återkommande svar.

På torsdag släpptes Ungdomsbarometerns trendrapport, Sveriges största årliga studie riktad till unga mellan 15 och 24. Bland trenderna som rör livsstil finns “slow running”, “underkonsumtion” – och religion.

– Det handlar om olika sätt att ta avstånd från det hyperdigitala konsumtionssamhället. De söker sig till andra sammanhang, säger Johanna Göransson, livsstils- och konsumtionsexpert på Ungdomsbarometern.

Även om det bubblade ett tag kring Generation Z som den nya andliga generationen, sker nu en förändring mot att sökandet handlar mer om gemenskap och tro, enligt rapporten.

– Det är framför allt internationellt som vi har sett det tidigare, till exempel under presidentvalet i USA då unga killar sökte sig till den kristna högern, säger Johanna Göransson.

Men trenden syns även på hemmaplan. Svenska kyrkan har de senaste åren märkt av ett ökat intresse för konfirmation, inte minst i de större städerna. I Stockholm ökade antalet konfirmander med elva procent från 2019 till 2023.

Idag identifierar sig elva procent av unga med begreppet “religiösa”, enligt Ungdomsbarometern. För tio år sedan var den sex procent och den största ökningen har skett de senaste två åren.

En förklaring kan vara att många behöver tydligare vägledning än den splittrade självhjälpskultur som sprids i sociala medier, säger Johanna Göransson.

– Man blir överöst av råd i sociala medier. “Här är tio saker jag gjorde för min mentala hälsa, för att få en fin kropp eller för att bli framgångsrik”, vad som helst. Unga människor har fastnat i det och tänker på sitt välmående hela tiden, men de mår inte bättre.

Ruvejda Durovic vet själv igen.

– Det är ofta ganska ytliga råd, medan religion handlar om den inre resan. Där får man riktlinjer att följa och det är inte lika stökigt, säger hon.

Ruvejda Durovic led av svår psykisk ohälsa som 20-åring, och mådde så dåligt att hon lades in på psykiatriska sjukhuset hemma i Norrköping. Det var en vändpunkt.

– Jag började ställa många frågor; som varför händer detta mig, vem är gud och vad säger islam om detta?

Även Amanda Svedberg, som konverterade till islam vid 25, beskriver att hon mådde bättre mentalt sedan hon hittade sin tro.

– Mitt perspektiv på livet har förändrats totalt. Förut kunde jag känna mycket ångest och jag var rädd för döden. Det har helt försvunnit, säger Amanda Svedberg.

Hon är döpt kristen och växte upp i ett i grunden ateistiskt hem, men blev nyfiken på islam genom sina dåvarande kollegor.

– Det svenska samhället har lärt mig att jag lever här och nu. Det är fokus på karriär, konsumtion och livets alla nödvändigheter. När jag läste Koranen förstod jag att det här är frihet, säger Amanda Svedberg.

Vissa tror att slöjan är en symbol för kvinnoförtryck. Amanda Svedberg tror att det handlar om fördomar, och vänder på perspektivet. Hon beskriver det som att hon vuxit upp som kvinna i ett västerländskt samhälle, att vara i bojor utan att veta om det.

– Förut kändes det som att samhället bestämde över mig och kapitaliserade på min kropp och mitt utseende, nu har jag tagit tillbaka mitt ägande, säger hon.

Till skillnad från henne Ruvejda Durovic har muslimska föräldrar. De flydde från Bosnien på 90-talet, strax innan hon föddes. Men tron ​​var aldrig särskilt närvarande under min uppväxt.

– Mina föräldrar var upptagna med att integrera sig i det svenska samhället och lära sig språket. Religionen föll lite åt sidan, säger Ruvejda Durovic.

I början av 20-årsåldern började hon leva som muslim, för första gången i sitt liv. Så sent som förra året började hon bära slöja.

Ruvejda Durovic, som nu är 28 år, tycker inte att det är konstigt att unga vuxna söker religiösa sammanhang.

– När man är ung letar man efter sin identitet, man vill känna samhörighet.

Även om religion och andlighet kan ses som en motpol till Instagram och Tiktok, så enkelt är det inte riktigt. Tvärtom är sociala medier en gemensam plattform för nyfikna som vill lära sig mer om sin tro.

Så så kallade convert influencers dyker upp och inspirerar många unga.

– Det finns mycket innehåll om religion. Det är lite paradoxalt eftersom sociala medier håller på att bli inkörsporten för meddelanden om att komma därifrån, säger Johanna Göransson.

Bland svaren i undersökningen nämns särskilt ett namn – Jesus.

– Det är intressant att unga vänder sig till en specifik figur eller ledare eftersom sociala medier är väldigt personcentrerade. Det kan vara en återspegling av det.

Läs mer:

Fler unga bekräftar sig själva: “Jag vill komma närmare Gud”