Vi uppmanar alla skolpolitiker att sätta skolmiljön på agendan och ställa som ett minimikrav att åtminstone följa lagstiftningen, skriver Andreas Örje Wellstam och Victor Ekman.
Idag går cirka 1,5 miljoner elever i svenska grund- och gymnasieskolor. Skolan är platsen där elever, precis som lärare, tillbringar lejonparten av sina vakna timmar. Det är väl etablerat av forskning att inomhusklimatet har stor inverkan på människors koncentrationsförmåga och därför sätter stora spår på både välmående och prestation.
Trots detta upplever vi att frågan om skolmiljö fortsätter att vara underprioriterad av beslutsfattare med ansvar för svensk skola. Vi uppmanar alla skolpolitiker att sätta skolmiljön på agendan och ställa som ett minimikrav att åtminstone följa lagstiftningen.
Problemen med skolor inomhusklimat har varit känt sedan länge. En rapport från Arbetsmiljöverket från 2017 tyder på att så många som var femte skola har problem med ventilation/luftkvalitet i viss utsträckning. Det skulle innebära att uppåt 300 000 elever går i skolor med stora brister i inomhusmiljön. Skolan ska vara en plats där alla elever har lika möjligheter att lyckas. Men om 20 procent av eleverna går i skolor med undermålig inomhusmiljö undergrävs målet om en likvärdig skola.
Det är svårt att se att något liknande skulle accepteras om det gällde arbetsplatser för 300 000 vuxna. Men även vuxna befolkar skolorna. Enligt en undersökning som Sveriges Lärare gjorde bland sina medlemmar tidigare i år uppger hälften av lärarna att inomhusklimatet upplevs som dåligt eller mycket dåligt. Problemet är särskilt stort bland gymnasielärare där 6 av 10 tycker att inomhusklimatet är undermåligt. Hela 87 procent upplever också att elevernas prestationer påverkas.
Det är dags att vidta åtgärder i frågan och betraktar det som ett arbetsmiljöproblem. En mycket lågt hängande frukt bör vara att börja med en kartläggning av situationen. Enligt en undersökning av branschorganisationen Svensk Ventilation från i våras är det fortfarande eftersatt att leva upp till lagkravet på obligatorisk ventilationskontroll (OVK). Endast 4 av 10 svarande kommuner har genomfört OVK på alla skolor de senaste tre åren.
Svenska elever ska i detta sammanhang också uppfattas som en resurs. För att skapa en trygg och hälsofrämjande skolmiljö är det avgörande att elevskyddsombuden ges ett större inflytande. Elevskyddsombud har en central roll för att identifiera arbetsmiljöproblem ur ett elevperspektiv och bör därför ha en stärkt roll i skolans systematiska arbetsmiljöarbete. De elever som till vardags befinner sig i skolmiljön har unik insikt i hur skolmiljön påverkar både hälsa och studieresultat.
Skolan är en arbetsplats med ett särskilt viktigt uppdrag – att förbereda eleverna för att kunna leva och verka i samhället efter bästa förmåga. Hur eleverna lyckas här påverkar deras framtid. Visst finns det många andra brännande frågor angående skolmiljön, men inomhusklimatet är i sammanhanget ett ganska enkelt problem att åtgärda. Vi vill därför att alla skolpolitiker och skolchefer:
1. genomföra regelbundna kontroller av inomhusmiljön och uppfylla lagens krav på obligatoriska ventilationskontroller.
2. prioritera och åtgärda de problem som upptäcks.
3. tydliggöra ansvaret för att följa upp skolornas arbete med inomhusklimat, till exempel med starkare sanktionsmöjligheter när ventilationskontrollerna inte görs på utsatt tid eller visar på brister som inte åtgärdas.
4. se till att elevskyddsombud finns på alla skolor.
Det handlar inte om överdrivna investeringar – det är en grundläggande förutsättning för elevers hälsa, utbildning och framtid.
Andreas Örje Wellstam
VD, Swegon Sverige
Victor Ekman
Förste vice ordförande, Svenska Studentkåren
