Det så kallade säkerhetsstraffet ska kunna riktas mot personer som har begått grova våldsbrott eller fridskränkning och som inte kan dömas till livstids fängelse. Dessutom ska det finnas en “påtaglig” risk för att samma allvarliga brott ska upprepas.
Det kan till exempel handla om serievåldtäktsmän, allvarliga fall av partnervåld eller grova mordbrännare.
Nu har en rad myndigheter, domstolar och organisationer yttrat sig över förslaget som presenterades i somras. Flera tunga domstolar, som Göta hovrätt, Svea hovrätt och åklagarmyndigheten, säger stopp.
“Den föreslagna påföljden liknar mest tvångshäktning, som inte ska ingå i det straffrättsliga systemet”, skriver Göta hovrätt.
Svea hovrätt resonerar i liknande banor. Rätten skriver också att förslaget är ett “avsteg från den grundläggande principen att straff ska motsvara brottets allvar och gärningsmannens skuld”.
Enligt domstolen finns det en “risk för att ett antal enskilda kan häktas, i förebyggande syfte, utan att de har en reell risk för återfall i grov brottslighet”. Båda domstolarna tycker att bristande noggrannhet vid bedömning av risk för återfall i brott är ett starkt skäl för att inte ha säkerhetsstraff.
Även åklagarmyndigheten är skeptisk. Myndigheten menar att det finns ett behov av förebyggande frihetsberövande för att skydda samhället och potentiella brottsoffer, men tycker inte att det förslag som lagts fram är rätt.
Hovrätten är i motsatt riktning för Övre Norrland som skriver att “förslaget framstår som väl avvägt utifrån sitt syfte”.
Flera remissinstanser skriver att de tycker att det behövs en dom som skyddar samhället mot farliga återfallsförbrytare. Brottsförebyggande rådet påpekar till exempel att “det föreslagna säkerhetsstraffet täcker ett kryphål i den nuvarande lagstiftningen”.
Regeringen ska nu gå igenom de olika yttrandena och under nästa år ta ställning till hur man ska gå vidare med utredningens förslag. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tycker att det är ett mycket allvarligt och genomarbetat förslag.
– Sedan uppstår naturligtvis frågor om rättssäkerhet kring ett sådant system. Men det går att göra på ett balanserat sätt, säger utredaren och det tycker jag också, säger han.
