Skolkoncernen Academedia vill inte att offentlighetsprincipen ska införas i friskolorna. Inte heller Sveriges Näringsliv, Företagarna eller branschorganisationen Almega utbildning, visar de remissvar de skickat in angående regeringens utredning om ökad transparens i fristående skolor.
De ställer sig bakom en ny så kallad öppenhetslag, där det ska finnas en tydlig lista över de handlingar som friskolor då skulle vara skyldiga att lämna ut.
Friskolor ”består inte av förtroendevalda företrädare som ska kunna granskas med offentlighetsprincipen”, skriver Academedia exempelvis i sitt remissvar.
Offentlighetsprincipen garanterar insyn i den offentliga makten och friskolorna finansieras visserligen med offentliga medel, men de styrs av “privata juridiska personer” och bör därför inte bli föremål för granskning på samma sätt, menar Svenskt Näringsliv.
Liberalerna driver linjen att offentlighetsprincipen ska införas. Utbildningsminister Johan Pehrson (L) menar att fristående skolor finansieras med offentliga medel och att all skolverksamhet handlar om att ge barn den utbildning de har rätt till för att bli fungerande samhällsmedborgare.
– Därför är det viktigt att transparensen inte blir sämre om de går i en friskola, säger Johan Pehrson.
Svenskt näringsliv tror att det finns oklarheter även med en öppenhetslag som därför behöver utredas vidare, särskilt för de skolbolag som är börsnoterade.
De behöver använda sekretess eftersom de verkar på en konkurrensutsatt marknad där information om studenter kan behöva vara företagshemligheter, enligt Svenskt Näringsliv.
– Jag förstår resonemanget, men företagens behov av sekretess väger mycket lättare än principen att det ska finnas transparens, inte minst då friskolor inte har någon annan finansiering än genom offentliga medel som skatter, säger Johan Pehrson.
Academedia menar att det skulle vara inkonsekvent att införa offentlighetsprincipen i friskolor, eftersom en stor del av annan privat skattefinansierad välfärdsverksamhet inte omfattas.
Svenskt näringsliv är inne på samma linje, men tillägger att det i så fall skulle vara “en utveckling som framstår som orimlig”.
Är det oförenligt med ökad transparens bara inom skolområdet?
– I det här sammanhanget diskuterar jag bara skolan som jag anser har en särställning. Vilken typ av insyn man ska ha i annan verksamhet ligger utanför mitt ansvarsområde, det kan tas upp med en annan minister, säger Johan Pehrson.
Academedia är en av Europas största utbildningsföretag som förra året gjorde en vinst på 632 miljoner kronor efter skatt. I sitt remissvar skriver Academedia att både en offentlighetsprincip och en öppenhetslag skulle innebära en stor ekonomisk börda, vilket gör att de måste få “full kostnadstäckning” om de måste lämna ut mer information än vad de gör i dag.
Utredningens räkneexempel, med en schablonersättning på upp till fyra procent av den totala budgeten, är för lågt satt, anser gruppen.
– Jag förstår att folk tycker att offentlighetsprincipen är obekväm och att den kan ge kostnader. Men behovet av transparens väger tyngre än sådana eventuella olägenheter, säger Johan Pehrson.
En utökad publicitetsprincip riskerar också att leda till färre privata förskolor och skolor, vilket skulle minska mångfalden, anser Academedia.
– Vi inser att det blir svårare än i dag att kommersiellt driva friskolor med de regelverk vi nu utreder. Men det finns fortfarande regler som de företag som vill driva skola i Sverige måste förhålla sig till och följa, säger Johan Pehrson.
Skolverket och Norges Idéburna Skolförbund förespråkar en offentlighetsprincip med avlastning för mindre friskolor, till exempel när det gäller hur snabbt handlingarna ska lämnas ut.
En parallell juridisk struktur, där en öppenhetslag skulle gälla för fristående skolor och offentlighetsprincipen för kommunala skolor, riskerar att underminera förtroendet för hela det svenska skolväsendet, anser idéskolornas riksförbund.
Nu nästan till utbildningsdepartementet att gå igenom remissvaren och sedan förhandla om ett lagförslag tillsammans med övriga Tidöpartier.
– De andra partierna har varit lite försiktiga. Men vi märker att det finns ett växande stöd för en tydlig reglering och en skärpning av friskolesystemet, vilket inte blev som planerat, säger Johan Pehrson.
Fakta.Tre förslag ligger på bordet
● Förslag 1: Offentlighetsprincipen införs även på fristående skolor med samma regler som för kommunala skolor.
Det är nödvändigt för att de ska kunna granskas på samma sätt och för att anställda ska kunna berätta om oegentligheter utan att riskera repressalier, säger Liberalerna.
● Förslag 2: En mildare version av offentlighetsprincipen införs för fristående rektorer som bara driver en eller två friskolor och kanske inte har resurser att anlita till exempel en jurist.
Då skulle regeln för att lämna ut information “omgående” till exempel ersättas med skriften “inom rimlig tid”.
● Förslag 3: Utredningens tredje förslag kallas “insynsprincipen”. Det är en mildare variant, med en tydlig lista över dokument som endast friskolor då skulle vara skyldiga att lämna ut.
Källa: Utbildningsdepartementet, DN
Läs mer:
Utredningen är klar: Så kan offentlighetsprincipen införas i fristående skolor
